Nu är det upp till bevis för mittfältstalangen

Precis som väntat är nu Rasmus Bergström klar för Friska Viljor. Jag skrev för ett tag sedan på bloggen att jag var övertygad om att Rasmus Bergström skulle bli FV:are. Han bor och jobbar i Örnsköldsvik och har många jämnåriga kompisar i FV. Årskullen 1996 innehåller många duktiga spelare och flera återfinns i FV nu. Rasmus Engström och Niclas Håkansson hade viktiga roller under fjolårssäsongen när det gulsvarta gänget avancerade till division 2.

Rasmus Bergström vill få tillbaka fotbollsglädjen, som han sa till mig för nån månad sedan, för den senaste säsongen var besvärlig för honom. Sollefteå vann knappt några matcher i division 2 (nedflyttning) och Rasmus Bergströms spel fungerade inte.

Nu blir det lite upp till bevis för Bergström efter två tunga säsonger. En spelare som varit påpassad de senaste åren. Inte bara i media utan stora klubbar har ryckt i honom. Hammarby ville ha Bergström för två år sedan. 

Det är helt klart en spelare med speciella egenskaper, bra steg och bolltouch och han kan så småningom bli en spelare som kan styra ett mittfält. 

Men Rasmus Bergström kommer att få kriga hårt för en ordinarie plats i Friska Viljor, för det finns en bra bredd på mittfältet.

Nu vet jag inte hur tränaren Josip Pavic kommer att spela, han ställde upp 4-2-3-1 i fjol. Rasmus Bergström kan spela på en kant och centralt. 

Det är viktigt och roligt att Friska Viljors första värvning är en ung spelare från distriktet. Rasmus Bergström spelade förresten med en FV:are i Anundsjö för två år sedan, mittfältaren Toby Davis. Bergström hade en ganska misslyckad säsong i Anundsjö där skador ställde till problem och det blev inte många matcher.

En sak är jag i alla fall säker på när det gäller Rasmus Bergström; han kommer att hitta glädjen igen när det gäller fotbollen. Det råder stor optimism och framåtanda i Friska Viljor. Dessutom är lagsammanhållningen i A-laget på topp. 

Äntligen får Bergström chansen på högre nivå

Det är sällsynt att spelare från Ångermanland hamnar i division 1 eller högre. Det är ännu mer ovanligt att huvudtränare från distriktet får chansen i division 1 eller högre.

Det är roligt och välförtjänt att Robert Bergström, 33, får möjlighet att visa vad han går för i Umeå FC som håller till division 1 Norra, tredje högsta ligan i Sverige. 

Men för Robert Bergström är det här starten på en lång och förhoppningsvis framgångsrik karriär som tränare på elitnivå. För om jag känner honom rätt är det så han tänker. Han har sedan några år tillbaka haft ambitionen att bli elittränare. Umeå FC är en bra första anhalt på vägen mot högre höjder.

Jag har följt Robert Bergström under hela hans tränarkarriär. Han är uppväxt i Sollefteå och hamnade så småningom i Domsjö. Han var bara 22 år när han tog över division 4-laget Domsjö IF 2005. I fyra säsonger försökte Bergström ta upp Domsjö i trean. Var nära några gånger. 2009 tränade han Själevad i division 1. Det blev bara en säsong i damklubben.

Därefter ledde Robert Bergström Anundsjö under hela fem säsonger. Han fick en bra utveckling på laget som var nära att vinna norrtvåan vid ett par tillfällen. 

Jag har alltid upplevt Bergström som en noggrann, ambitiös och seriös tränare. Kanske inte den som bjuder på de mest spektakulära och överraskande kommentarerna. Han lägger ner mycket tid på förberedelser, klippte själv ihop videoklipp från matcherna och visade på träning när han var i Anundsjö. Han har god kontakt med spelarna. Bergström är lugn och sansad, ingen tränare som gapar och skriker. 

Ambitionen finns i Umeå FC att komma längre. Liknande inställning har Robert Bergström som tränare. Till att börja med har han två år på sig att förvandla Umeå FC till ett topplag. Laget slutade femma i fjol. Bergström kommer att återförenas med Christoffer Milde som spelade i Anundsjö 2014.

Tråkigt för Friska Viljor FC som tappar Robert Bergström. Han var sportansvarig på ungdomssidan, U17 och U19, och skulle träna U19 tillsammans med Martin Wallin. Bergström har väldigt bra koll på unga spelare eftersom han är instruktör på fotbollsgymnasiet i Ö-vik. Med Bergström vid rodret skulle FV även ta ytterligare steg framåt när det gäller talangutvecklingen som FV startade 2011. Positivt i alla fall att han kör vidare som instruktör på fotbollsgymnasiet i Örnsköldsvik.

xxxxxxxxxxxxxxxxxx

2009 tackade Roger Dannberg nej till Umeå IK som var ett av världens bästa damfotbollslag vid den tiden. Dannberg valde familjen framför flytt till Umeå. Han har tränat Friska Viljor, Anundsjö och Sollefteå. Nu tränar Dannberg Gottne i trean. 

Är storhetstiden över?

Är Anundsjös storhetstid över?

Jag har alltid beundrat arbetet som lagts ner i herrlaget i Bredbyn. Bruno Nilsson har likt en tungviktsboxare vägrat att ge upp drömmen om en titel. Han har envist krigat på för att en vacker dag förhoppningsvis kunna stoltsera högst upp i tabellen. Nilsson har skaffat pengar till spelare och tränare. Han har gjort allt för att spelarna ska trivas. Den gångna säsongen ordnade han så att killarna fick flyga till en bortamatch (Gällivare) och övernattade på hotell.

Bruno Nilsson har fightat hårt under många år för att det röda laget ska kunna vara med och kriga om de högsta platserna i division 2 Norrland. Sportchefen har drömt om uppflyttning. Spelarna har gjort det. Och även ledarstaben som tillbringade fem år tillsammans. Jag tänker på Robert Bergström, Johnny Dahlbäck och målvaktstränaren Peo Lundgren. Trion upplöstes inför 2015.

Mycket gick snett i år. Det höll på att sluta riktigt illa. Men Anundsjö lyckades till slut hålla sig kvar i tvåan tack vare en stark avslutning. Anundsjö visade återigen styrka under hösten.

Det är trevligt att åka till Olympia för att se fotboll. Där finns en kärlek till laget, en stolthet som är svårt att hitta någon annanstans i Ångermanland. Folket i Bredbyn har en passion för fotbollen, som vissa ger uttryck i att brista ut i sång. Det finns ingen arena i Ångermanland med en lika rolig och fantasirik hejarklack. Sanningen är den att knappt något annat lag i norrtvåan kan skryta med en hejarklack.

Nu ska Ronny Dahlberg, som varit ledare i klubben förut, hjälpa Bruno Nilsson med att bland annat hålla kontakten med spelare och tilltänkta nyförvärv. Bra för Nilsson att han äntligen får stöttning, för han är inte purung längre.

För några veckor sedan bestämde sig Joel Åman för att förlänga kontraktet. Anfallaren har varit en av Anundsjös bästa spelare de senaste åren. Frågan är vilka lagkamrater Åman får. I dagsläget ser det ganska mörkt ut. Flera tongivande spelare finns nog inte med i premiären i april.

Ytterbacken Viktor Mellbin har redan lämnat för Kramfors. Försvararen Luis Vasquez har varit med länge nu. Jag pratade med honom för några veckor sedan och han var inne på att sluta med fotboll. Mittbacken och lagkaptenen Anders Dahlbäck är långtidsskadad och han kan i bästa fall vara tillbaka efter sommaruppehållet. Om nu Dahlbäck blir kvar i AIF. Det ryktas om att nya division 2-laget Friska Viljor är intresserade av honom.

Det är högst osäkert om försvararen/mittfältaren Oskar Westbergh, Mr Anundsjö med nästan 20 a-lagssäsonger bakom sig, kan spela fotboll igen. Han har knäproblem. Mittfältaren Simon Gustafsson, en annan med stort AIF-hjärta, uttalade sig i allehanda.se för några dagar sedan och han kunde inte ge något besked än om det blir en fortsättning i Anundsjö. Och vad händer med ytterbacken/yttermittfältaren Martin Dimoski? Återvänder han från Makedonien?

Klubben har varit tvåa två gånger de senaste åren. Men tror att det kommer att dröja innan AIF är med i toppen igen. Jag är orolig för att Anundsjö får ett svagt lag kommande säsong.

Anundsjö vill bygga nytt med egna spelare. Problemet är att det inte finns den kvalité och bredd bland unga spelare som det gjorde förut.