Gästkrönika/Björn Moström: ”Viktigt samarbete!”

Efter att ha spenderat 25 år inom herrfotboll har jag nu tagit klivet över till damfotboll. Jag kan villigt erkänna att jag fram till 2016 års utgång inte sett en enda hel dammatch och steget därifrån till att numera vara ytterst ansvarig för ett damlag i division 1 kan tyckas vara väldigt stort.

Många klubbar har avverkats genom åren som spelare, lika många tränare har man haft, från L-G Eriksson när man kom upp i Hägglunds A-lag till Janne Westerlund när man som reservlagsspelare fick vara med och träna med dåtidens allsvenska Umeå FC.

Utöver fotbollsspelande dubblerade jag fotboll med hockey och gick två år på hockeygymnasiet innan jag inför sista året bestämde mig för att satsa helhjärtat på fotboll. Ett val jag aldrig ångrat då fotboll helt enkelt är ett mer komplext, komplicerat och mer fascinerande spel än hockey. Varför jag tycker så kan vi ta en annan gång. Jag har därför upplevt fotbollen på nära håll under en lång tid och sett hur den gått upp och ner och jag tycker att den numera är på stark uppgång sett till intresset och framförallt dem geniala alliansträningarna, vilket ger den extra träning som verkligen behövs i tidig ålder.

Nu när vi snart är inne i mitten på mars och min allra första match inom damfotboll har avverkats. Och det där steget som kunde tyckas vara så stort kan jag med glädje meddela att det inte var så stort. Bollen är fortsatt rund och man spelar 11 mot 11. Och det som för vår del är extra viktigt i år med den pågående generationsväxlingen i Själevad är att få så många spelare som möjligt som kan hantera division 1 nivå och då menar jag inte att man gör bra enstaka matcher, vilket de allra flesta kan göra, utan det som är mest utmanande är att få så många som möjligt att prestera på hög nivå under en längre tid. Detta tillsammans med att få hela truppen att dra åt samma håll, att samtliga lägger ner det jobb som krävs tillsammans, är det hjälpmedel vi som ledare försöker bidra med. Vi är väl medvetna om att vi även i år inte kommer att kunna spela ut så många lag utan då måste vi hitta andra vägar att gå och då är gruppen det allra viktigaste.

Själevads IK, den överlägset ledande damfotbollsföreningen i Ångermanland, som även spelar i den högsta nivån av alla herr- och damklubbar i länet, med sin historia och då tänker jag framförallt på åren i allsvenskan samt alla spelare man fostrat som tagit kliv uppåt i seriesystemet har en härlig framtid framför sig även om den kan bli lite krokig efter vägen. Detta stärks ytterligare i och med samarbetet med Modo dam där båda föreningarna bejakat sin fortsatta existens. Ett naturligt steg då målet är att få så många tjejer som möjligt att fortsätta spela fotboll med bra träning på rätt nivå vilket gör att man kan fortsätta utvecklas i sin egen takt och spela på den nivå man gör sig själv mest rättvisa.

Med alla yngre tjejer och framförallt alla enormt duktiga tjejer födda 2002 i Modo och Själevad finns det enorm potential för framtiden. Vi har kommit igång jättebra med våra två träningsgrupper där grupperna i sig är det absolut viktigaste och inte vilken färg man kommer att ha på tröjan. Vi kommer att hitta rätt nivå för samtliga tjejer där vi har lag i division 1, division 2 och division 3. Vi hade till exempel i den första träningsmatchen mot division 1-laget Selånger, fyra Modospelare i matchtruppen, och där tre av de spelade hela matchen och har tillhört träningsgrupp ett sen vi startade och visade med eftertryck att man kan hantera nivån.

Här måste man komma ihåg att det är en enorm skillnad mellan division 1 och 2. I division 1 kommer man få möta mängder med amerikanskor, nigerianskor och andra utländska nationaliteter som enbart är här för att spela fotboll och få möjligheten att mäta sig med dessa kommer bli enormt utvecklande. Samtidigt som damfotbollen vuxit sig starkare och starkare så har även damernas scouting och agentverksamheten gjort detsamma. Detta märks då det dimper ner spelarerbjudanden titt som tätt och även klubbar högre upp som hör sig för om våra spelare vilket gör att det finns jättefina möjligheter att klättra ytterligare i serienivå.

Bland herrfotbollen så hade jag så klart rätt inför förra säsongen då jag menade att Anundsjö skulle komma före Friska Viljor i tabellen. Detta tycktes en aning märkligt, vilket många hade roligt över, då vi under försäsongen i Björna vann över Anundsjö och förlorade klart mot FV, men sekvenser under matchen, känsla och framförallt hur mål och misstag uppstod gjorde att jag inte fann någon annan anledning att tycka som jag gjorde.

Nu blev det tråkigt nog rätt i fel ände av tabellen men samtidigt var det ändå rätt lag som åkte ur, om nu något skulle åka ur, då Anundsjö skulle haft enormt svårt att ta sig tillbaka omgående. FV däremot har en jättechans att omedelbart ta sig tillbaka med gode vännen Pero (Kapcevic) vid rodret. Många tycker att årets division 3 blir jätterolig med alla derbyn. Jag tycker precis tvärtom då mängder av derbyn förstör just derbykänslan då var och varannan match är derby, vilket luktar lite division 4.

Anundsjö kommer även i år att få kämpa för att hålla sig kvar och Arnäs kommer vinna division 4 där kompetente Peter Westin med sin vapendragare Anders Nydahl gjort ett jättejobb med att få ihop en slagkraftig trupp.

/

Björn Moström, huvudtränare för Själevad IK i division 1 Norrland

Publicerat av

Sören Häggkvist

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *