Gästkrönika/Kristoffer Westerlund: ”Kvalitén på de yngre blir bättre”

Jag fick frågan om att skriva av mig lite angående mina tankar gällande fotbollen i Sollefteå kommun, Sollefteå GIF och division 3.

Om jag börjar med fotbollen i Sollefteå kommun känns den tyvärr långt ifrån väldigt het. Kanske är det jag som romantiserar om hur det var förr i tiden. När Graninge FF fanns några mil utanför staden. En klubb med otrolig sammanhållning och starka profiler vid sidan om, som ville inget annat än att vara bättre än stadslaget Sollefteå GIF. Matcherna lagen emellan var verkligen något speciellt, något som vi i dagens Sollefteå GIF, tyvärr inte riktigt får chansen att uppleva, även fast matcherna mot Kramfors är speciella.

Eller tiden då Junsele var med och fightades på högsta nivå i kommunen. Den kaxiga klubben som gick sin egen väg och struntade i vad alla andra tyckte. Och vi fick njuta av en massa duktiga spelare. Vem minns inte Viktor Vershygora som stormade fram från sin vänsterbacksposition och slog crossbollar på 70 meter på sina medspelares fötter.

Idag står Sollefteå GIF tyvärr ganska ensamt som kommunens flaggskepp. Visserligen gjorde Undrom ett otroligt imponerande DM där man faktiskt gick obesegrade i en grupp som innehöll Härnösand FF, Gottne IF och fjolårets succélag i division 4 Sidensjö. Även Junsele har börjat röra på sig igen och återfinns numer åter i division 4.

Men det går inte att komma ifrån att antalet fotbollsutövare bara blir färre och färre. Framförallt är det få som fortsätter i äldre åldrar. Det finns så klart massvis med olika anledningar. En stor faktor hos oss i Sollefteå, är bristen för utbildningsmöjligheter. Där har vi mycket att fundera över. Hur kan vi locka spelare och personer att stanna kvar längre i vår kommun och dessutom fortsätta att spela fotboll? Vår infekterade sjukhusfråga gör det tyvärr inte lättare.

Trots att antalet fotbollsspelare blir färre i Sollefteå, tycker jag dock att kvalitén på de yngre blir bättre. Richard Aarseth och Magnus Nilsson gör ett väldigt gott jobb på fotbollsgym i Sollefteå och förhoppningsvis kan det leda till att fler unga stannar kvar i Sollefteå, istället för att lämna till Örnsköldsvik.

Dock något jag är otroligt stolt över, är hur viktiga Sollefteå GIF har varit för kommunen senaste tiden. Hur många flyktingar som har kommit till alla våra olika lag, fått chansen att utöva världens roligaste sport, en chans att lättare komma in i vårt samhälle och framförallt känna en gemenskap. Där vill jag att alla ledare i föreningen ska sträcka på sig. Ni/vi gör alla ett fantastiskt jobb.
Tycker kommunen ska öppna sina ögon och inse hur viktig fotbollsrörelsen är för vårt samhälle och fundera hur dem kan hjälpa klubbarna på allra bästa sätt.

Vårt a-lag Sollefteå GIF känns annars väldigt spännande i år. Vi har ett väldigt ungt lag som har väldigt mycket fotboll i sig, som alla har chansen att ta rejäla kliv i sin fotbollskarriär i år. Det kryddat med några riktigt bra nyförvärv, gör att framtidstron i laget är väldigt positiv. Nu gäller det att allt ska klaffa också. Att alla ska känna sig delaktiga och uppskattade. Att alla hjälps åt att skapa ett lag, ett vi. Det är då man kan göra minnesvärda saker, det är då fotboll är som allra roligast.

När jag var med och vann division 3 (2014), hade vi alla komponenter för att lyckas. Det är alltid lätt att peka på att vi hade en bra tränare, eller ett bra spelarmaterial, eller en tydlig och bra spelidé. Det hade vi. Men vi hade två spelare i laget som inte spelade speciellt mycket, men som bidrog extremt mycket för att vi skulle vara ett lag. Det var andremålvakten Jonatan ”Halle” Halén och ytterbacken Simon Lundgren. Alla i laget gillade båda, alla i laget visste vad de bidrog med och hur viktigt det var, även om de inte tillhörde startspelarna. Tänk att två spelare som knappt spelade något, visade sig vara dem kanske två viktigaste. Året efter åkte vi raka vägen ut ur division 2. Det var så klart många olika faktorer varför det blev så, men saknaden av Halle och Simon var enligt mig en av de största faktorerna.

Hur ska det gå i division 3 i år? Självklart väldigt spännande, för det är många lag från Ångermanland. Förhoppningsvis kan vi klubbar tillsammans se till att fotbollen i Ångermanland blir ännu mer intressant, hjälpa varandra så att fler ser matcherna istället för att sitta hemma och knappa på sina smartphones. Det är så mycket roligare med 300-400 på läktaren, istället för 70-120.

Friska Viljor är självklart favoriter. FV bör vinna serien. Högst utbildad tränare (Pero Kapcevic), flest och bäst ungdomsspelare (Roger Westin gör ett fantastiskt jobb) och man har fått behållit merparten av spelarna från fjolåret i division 2. Vilka som hamnar bakom, känns omöjligt att förutspå, men det jag kan lova, är att vi inte kommer bli sämst av lagen i Ångermanland, vad än Nordicbet säger och tycker.

Självklart skulle jag kunna skriva mer fördjupande kring fotbollen i Ångermanland, Sollefteå GIF eller division 3 men då skulle ingen orka läsa.

Kristoffer Westerlund, assisterande tränare i division 3-laget Sollefteå GIF

Publicerat av

Sören Häggkvist

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *