Den här gången lyckas de inte reda ut det

Om man tittar på de senaste säsongerna är det inte konstigt att Anundsjö ligger där man ligger i division 2 Norrland. Jag har tyvärr känt de senaste åren att det bara är en tidsfråga innan repet brister, då Anundsjö inte har ett tillräckligt skickligt material eller bredd på truppen för att vara kvar i norrtvåan. Anundsjö kom upp i tvåan 2003, blev ett division 1-lag under en säsong 2006 när serierna ändrades, och från 2011 till 2014 var Anundsjö ett topplag i norrtvåan med bland annat två andraplatser.

Jag ska inte räkna ut Anundsjö än, för är det något lag som kan komma tillbaka från ett hopplöst läge så är det Bredbyns fotbollsstolthet. Det har Anundsjö visat flera gånger. Men tyvärr tror jag inte att laget är kapabel till det den här gången. Förra året räddade man sig kvar efter kvalseger mot Kramfors-Alliansen. Anundsjö har fem poäng upp till säker mark med sex omgångar kvar. Lägg till att målskillnaden är sämre än de framförande lagen.

Hösten har varit en enda lång pina för Anundsjö. Efter 1–1 hemma mot Boden i första höstomgången har Anundsjö fem förluster och målskillnaden 4–17. De två senaste matcherna har slutat 0-4. Anundsjö har endast två segrar på 20 matcher och hela 50 insläppta.

Under försäsongen sa nye tränaren Jerry Carlström till mig att man tränar mycket försvarsspel. Det har brustit i försvarsspelet under serien. Har Carlström nött för lite under säsongen?

Anundsjö har förut alltid gått starkt på hösten. Men min spaning är att det saknas för många med den så kallade Anundsjöandan, de som gör allt och lite till för klubbmärket på bröstet. Laget har dessutom för få ledare både på och utanför planen. Naturligtvis har självförtroendet fått sig en rejäl törn efter alla förluster.

När jag pratade med Joel Åman efter våromgångens sista match, 2–2 borta mot Täfteå som tillsammans med Gällivare/Malmberget är fem poäng före Anundsjö, var han positiv att det skulle vända under hösten tack vare några nya spelare och att yttermittfältaren Ray Spear skulle vara tillbaka efter skada. Han missade sex matcher under våren på grund av en fotskada. Målvakten Andrian Negai (tidigare i Friska Viljor) från Moldavien och offensive mittfältaren Aaron Spear från Gällivare/Malmberget som gjorde 14 och 11 mål säsongerna 2015 och 2016 i Gällivare kom in under sommaruppehållet. Spear sköt fem mål under våromgången innan han kom till Anundsjö. Aaron Spear är mållös i Anundsjö. Men enligt uppgifter till bloggen har han gjort det bra spelmässigt.
Joel Åman är Anundsjös bästa målskytt med elva fullträffar – Anundsjö har gjort 21 mål.

Anundsjö har kvar att möta topplagen Hudiksvall, Skellefteå och Timrå. De röda ska även ställas mot mittenlagen Valbo och Härnösand och Söderhamn som är jumbo nu, en poäng efter Anundsjö.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Tränaren Roger Dannberg är på väg mot ännu en serieseger! Vet inte till hundra hur många gånger Dannberg vunnit, men han har gått upp med Friska Viljor, Anundsjö och Sollefteå.
Gottne leder division 3 med fem poäng och fyra omgångar återstår. FV är tvåa. Gottne möter FV hemma på Haraldsängen i den näst sista omgången.
Frågan är om Gottne har ekonomiska muskler för att spela i division 2. Anundsjö omsätter två miljoner och Gottne ligger gissningsvis på 600 000 i trean. Frågade Mats Falck, Gottnes ordförande och assisterande tränare, förra veckan om klubben förbereder sig för spel i tvåan. Jag fick inget svar. ”Inget är ju klart än”, sa Falck. Men visst har Gottne börjat tittat på spel i tvåan.

Gottne har vänt underlägen till seger vid en handfull tillfällen den här säsongen. Det tyder på att gruppen mår bra tillsammans och visar också Roger Dannbergs förmåga att få ut maximalt av varje spelare. Och Gottne ska ha ett stort beröm för att man har hittat de rätta spelarna.

2009 spelade Gottne i division 5. Gottne kan snart jämföras lite med Friska Viljor FC som gick från sexan till superettan mellan åren 1994 och 2003.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Vad händer egentligen i Björna? 0–9 senast hemma mot Kramfors var ett pinsamt resultat. I våras var Björna nära att ta poäng av Kramfors på bortaplan. Fjolårets succélag i mellersta trean, Björna tappade bara fyra poäng då, är på väg att ramla ner i fyran med dunder och brak.
Slog en signal till Tommie Andersson häromdagen som tränade Björna under våren. Han har snart tränat lag i Örnsköldsvik i 20 år. Andersson var inte främmande för att testa på tränarrollen utanför landskapet.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Under min sex veckor långa semester under andra halvan av sommaren befann jag mig bland annat i London. Upplevde verkligen två kontraster när det gäller arenor. Lilla gamla charmiga klassiska Craven Cottage, Fulhams hemmaarena, som ligger några meter från floden Themsen. Här luktade det verkligen äkta fotboll med känsla och passion. Det var fullt ös på pubarna, närmare 4000 personer från Sheffield hade tagit sig till huvudstaden. En äldre herre hade följt Wednesday länge. När jag nämnde att jag var från Sverige kom han direkt in på Roland Nilsson. ”Min favoritspelare och en legend”, sa han. Ytterbacken Roland Nilsson spelade i Sheffield Wednesday mellan åren 1989-1994.
Dagen efter hade jag bytt andradivisionen i England till Premier League och stora mäktiga Wembley som denna säsong är hemmaplan för Tottenham som bygger ny arena.

Publicerat av

Sören Häggkvist

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *