FV inleder med en långresa

På lördag avgörs det vilka Friska Viljor möter i första kvalrundan till division 2 som startar 8 oktober. Klart är att det blir en långresa i första matchen. Antingen till Kiruna eller Gällivare.

Gällivare/Malmberget har andraplatsen inför sista omgången i division 3 Norra Norrland. Laget är två poäng och 15 plusmål bättre än Kiruna. Gällivare/Malmberget möter mittenlaget Infjädern borta på lördag. Kiruna ställs borta mot fyran IFK Umeå.

Gällivare/Malmberget hade fem engelsmän i startelvan i den senaste matchen. Anfallaren Ray Spear har nätat 13 gånger den här säsongen. Anfallskollegan Mikael Jannok toppar skytteligan i serien med 17 (två på straff) fullträffar.
I somras värvade Gällivare/Malmberget mittbacken Elliot Green. Engelsmannen spelade med norrtvåans Ånge IF under vårsäsongen. Förre Gottnespelaren Jack Green gör sin andra säsong för norrbottningarna. Green sköt 14 mål i Gottne under vårsäsongen 2013.

Gällivare/Malmberget, som slutade åtta förra säsongen, har plockat 40 poäng på 21 matcher – sju oavgjorda och tre förluster. Friska Viljor har kommit upp i 47 poäng. Gällivare/Malmberget är målrikast i serien med 73 mål. Man har släppt in hela 43 som är mest av de fem bästa lagen. FV har 60-25 i målskillnad.
Friska Viljor säkrade som bekant andraplatsen i mellersta trean i lördags. FV möter trean Frånö i sista omgången på söndag.

Friska Viljor inleder kvalet på bortaplan onsdagen 8 oktober. Returen på Skyttis spelas söndagen 12 oktober. Om FV går vidare väntar möte med tolfteplacerade laget i division 2 Norrland som i dagsläget är Mariehem. Sandviks och Morön på nedflyttningsplats har chansen att ta sig upp på kvalplats. Två omgångar återstår av norrtvåan.
Andra kvalrundan spelas 18 och 26 oktober. Skulle FV ta sig dit inleder man på hemmaplan.

Ett annat Ö-vikslag har också ett kval att se fram emot. Arnäs (tvåa i division 4) ska försöka nå division 3. Kvalet spelas som en enkelserie med fyra lag där segrarna går upp. Kvalet startar 11 oktober och pågår i tre veckor.

Arnäs ställs mot nian i division 3 mellersta Norrland som i nuläget är Brunflo. Höga Kusten har en mikroskopisk chans att komma upp på kvalplats. Men då måste laget vinna hemma mot Sollefteå och Röbäck besegra Brunflo. Dessutom har Brunflo åtta plusmål bättre.
Sörfors från division 4 Västerbotten södra och förlorande lag i direktkvalet mellan Alnö-Ytterhogdal som avgörs under onsdagen är Arnäs övriga motståndare. Alnö tog hem medelpadsfyran och Ytterhogdal division 4 Jämtland/Härjedalen.

”Bästa division 2 sedan jag började följa den”

Piteåtränaren Johan Norberg jämför sitt lag med Anundsjö.
– Lagbygget började för fyra år sedan. Killarna var motiverade och utvecklingsbara. Man har tagit uppgiften med bravur.
Johan Norberg tycker att laget vuxit till sig.
– Men jag tycker att det är oerhört svårtippat. Sandvikens har bra erfarenhet i truppen. De växer allt mer in i det, för det är inte så lätt att komma från ettan till tvåan. Anundsjö är ett starkt höstlag. Ånge gör det otroligt bra.

Piteå toppar division 2 Norrland. Man gör det med ett ungt lag där 85 procent av spelarna har vuxit upp inom fem mil från LF Arena.
– Medelåldern var 21,4 senast mot Morön. Det funkar bra om man jobbar långsiktigt och har spelare som vill något.
Varför har ni gått så bra den här säsongen?
– Det är svårt att säga. Vi har haft samma trupp under flera år, en stomme, och det är otroligt nyttigt om man kollar till hur det sett ut hos konkurrenterna.
– Vi har fått ut mer av vårt spel – byggt upp vår lägsta nivå. Vi har gjort härliga insatser mot Ånge och Anundsjö. Och har kunnat anpassa spelet mot lag på nedre halvan som inte alltid är så enkelt.
Johan Norberg tycker att man blivit rakare i sista tredjedelen. Och att man har större variation i anfallsspelet.
– Vi är svårare att läsa nu. Tidigare år har vi kladdat för mycket med bollen och varit ineffektiva sista tredjedelen. Vi vill hela tiden vara ett bollförande lag och diktera spelet.
Norberg gör sin fjärde säsong som ledare i Piteå. Det är första året han har huvudansvaret – tillsammans med Jens Hedström.

Vad anser du om årets division 2 Norrland?
– Den bästa sedan jag började följa tvåan för sex, sju år sedan. Det är inte bara topplagen som är bra. Det är en otrolig jämnhet där mittenlag som Hudiksvall och Boden är riktigt bra.
Johan Norberg tycker det bara är positivt att norrtvåan utökats från 12 till 14 lag.
– Vi har en bred, jämn och bra trupp. Vi har roterat friskt i veckomatcherna.

I Piteå återfinns en före detta Sollefteåspelare. Vänsterbacken James Burgin gör sin andra säsong. Engelsmannen får mycket beröm av Johan Norberg.
– Han är ganska komplett. James skulle kunna spela högre upp. Han har gjort åtta, nio poäng på elva matcher.
Engelske mittbacken Tom Burgin, som också har ett förflutet i Sollefteå GIF, har lagt fotbollsskorna på hyllan efter allvarligt benbrott.
– Han var en duktig mittback i Piteå med mycket karaktär.

De två sista omgångarna i norrtvåan ser intressanta ut om spänningen finns kvar i toppen. Piteå möter Anundsjö borta och Ånge hemma. Anundsjö har Sandvikens borta i sista omgången.
– Bara positivt att slutomgångarna ser ut så.
Klarar ni av att spela i ettan?
– Det är en omöjlig fråga att svara på. Vi har en bra stomme, men vi måste förstärka. Om vi tror på vår linje med unga spelare så ser jag ingen fara i det. Det är enbart positivt, säger Johan Norberg.

Svag poängutdelning på hemmaplan

Det har bara blivit två hemmavinster på sex matcher. Nio tappade poäng – och det får inte bli fler förlorade hemmapoäng om Anundsjö ska ha en chans på seriesegern i norrtvåan.
Förra säsongen vann Anundsjö fem av de sex inledande hemmamatcherna. Totalt blev det åtta trepoängare på elva hemmamatcher. I år är det ju 13 hemmamatcher.
Anundsjö kryssade igen på Olympia. Det var tredje oavgjorda på de fyra senaste hemmamatcherna. Sett till spelet och chanserna borde det ha blivit vinst för Anundsjö mot Sandvikens i lördags.

Visserligen är Anundsjö svåra att besegra. Nio raka utan förlust, men fyra av dessa matcher har slutat oavgjort.
Mot Sandvikens klev Martin Åberg ner i planen och tog Simon Gustafsons (sjuk) plats på det defensiva mittfältet. Åberg klarade den uppgiften på ett utmärkt sätt. Tuff i närkamperna och Åberg vann många luftdueller trots att han var kortare än sina motståndare.

Sandvikens var välorganiserat och hotade några gånger på djupet. Framför allt i första halvlek, men brytningssäkre mittbacken och lagkaptenen Anders Dahlbäck var alltid på plats. 22-årige Dahlbäck har ett spel som skulle räcka högre upp i divisionerna.
Anundsjö har haft många hörnor i sina senaste hemmamatcher. Tolv mot Sandvikens. Anundsjö har svårt att skapa heta lägen på sina hörnor. Givetvis är motståndarna inne med i stort sett hela sitt lag i boxen, men där måste Anundsjö komma på något.

Piteå borta väntar härnäst för Anundsjö. Ännu en toppmatch. När detta skrivs leder Piteå med 2–0 i första halvlek borta mot serieledande och obesegrade Ånge.

Vädret var perfekt i lördags – för åskådarna i alla fall – och nästan 700 hade kommit till Olympia för att se toppmötet på nationaldagen.
Tyvärr var planen långt ifrån perfekt. Gräsplanen gjorde det nästan omöjligt för spelarna att rulla bollen till varandra. Den studsade hela tiden på det ojämna underlaget. Planen lutar åt alla möjliga håll. Det är tragiskt att planen är i ett så dåligt skick.
”Det var länge sedan jag varit på en sådan dålig plan. Det är ojämnt och saknas gräspartier på vissa ställen. Oerhört svårspelat. Blir mest att slå långt och förlita sig på fasta situationer. Passningsspel efter marken är det ingen större idé att försöka med”, sa Sandvikens tränare Anders Boman till tidningen Arbetarbladet.

Härnösands FF åkte på ett svidande nederlag borta mot Selånger. Hela 3–5 betydde Härnösands femte förlust på elva matcher.
Jag är rädd för att HFF kommer få kriga om att klara nytt kontrakt den här säsongen. Fjolårets tabelltrea har helt klart stora problem med sitt spel. Jag har själv inte sett HFF spela i serien än. Men rapporter från kollegor ger en bild av ett lag som letar en spelidé som fungerar.

Jag lider med Pavic

Jag lider verkligen med Josip Pavic. Friska Viljors mittfältare åkte på en knäskada mot Spöland Vännäs i söndags. Man har gjort en slätröntgen på det vänstra knäet. Den visade ingen skelettskada. Nu väntar Pavic på att få en tid för magnetröntgen som kommer att visa om korsbandet eller något annat är skadat. Han var inte på humör att prata med bloggen/tidningen i dag. Det har man förståelse för.

Bollskicklige Josip Pavic, 25, har haft otroligt otur under sin karriär. Bland annat två svåra knäskador, avslitna korsband i båda knäna.
– Josip har jobbat hårt i många år för att komma tillbaka. Han har fått ny glöd och tändning när han kom till oss i år. Vi får hoppas att det inte är så allvarligt med knäet, säger Friska Viljors sportchef Andreas Fahlgren.

Yttermittfältaren och en av FV:s bästa spelare Erik Olofsson gjorde ett väldigt vackert mål i första halvlek mot Spöland Vännäs. Men bara drygt fem minuter senare var det färdigspelat. Olofsson drabbades av en fotskada. Men förmodligen kan han vara med borta mot Lycksele på torsdag.

FV och Sollefteå är de enda obesegrade lagen i division 3 mellersta Norrland. Serieledande Sollefteå har spelat en match mer än FV.

Hur länge ska Ånge ligga kvar som etta i division 2 Norrland? Nykomlingen är det enda laget med en nolla i förlustkolumnen. Ånge bortaslog Söderhamn med 2-0 i går. Söderhamns första nederlag för säsongen. Söderhamn saknade några tunga namn.
Anundsjö möter Söderhamn hemma på Olympia på torsdag. Anundsjötränaren Robert Bergström var belåten med en poäng borta mot Boden. Tabellfyran Anundsjö är sex poäng bakom Ånge.

Härnösand får ett allt större avstånd till toppen, elva poäng till Ånge. Teg borta väntar för Härnösand på torsdag.

”Benny Guldfots” lag överraskar i tvåan

”Benny Guldfots” Ånge toppar division 2 Norrland efter fem omgångar.
– Vi är glada så länge vi är med där uppe. Men det är tidigt på säsongen. Och vi har bara mött lag som ligger i botten av tabellen, säger tränaren Benny Matsson.
Nykomlingen Ånge har fyra segrar och en oavgjord med målskillnaden 15-5.
– Våra poäng har vi fått kämpa för. Vi måste göra det. Många i laget har aldrig spelat i division 2 tidigare.

På lördag åker Ånge till Bredbyn för att möta Anundsjö.
– Det är en svår bortamatch. Kul att det finns byar med ett stort fotbollsintresse.
– Senast jag var där och spelade var med IFK Sundsvall i gamla division 3. IFK vann med 4–1.

Är smeknamnet Benny Guldfot aktuellt ännu?
– Det kanske inte gäller längre. Jag tänkte inte spela i år. Vi har haft skador och sjukdomar och spelat två från start. Jag har inte varit med på sistone.
35-årige Benny Matsson har varit en pålitlig målskytt under hela sin långa karriär. Han har bland annat spelat i allsvenskan med Gefle. I sin allsvenska debut från start för Gefle avgjorde Matsson mot Hammarby på Söderstadion med matchens enda mål.
– Jag var i Gefle då vi mötte Friska Viljor i superettan (2004). Vi gick upp samma år.

Benny Matsson inledde sin karriär som huvudtränare i Ånge i division 4 2011. Det blev serieseger. Efter två år i division 3 avancerade Ånge till tvåan i fjol efter serieseger.
– Vi har bara blivit bättre och bättre. Vi har alltid varit starkast under hösten. Det kommer motgångar men det är viktigt att vi vågar tro på oss själva.
Matsson utsågs till årets tränare i Medelpad 2013 av Medelpads Fotbollsförbund och tidningen Dagbladet.

Hur är årets lag?
– Vi har intressanta spelare som kan bli väldigt bra. Vi har ett stort go i laget. Vi kan spela på olika sätt och det är en styrka. Vi har en bredare trupp i år. Jag kan gå runt på folk på ett annat sätt.
– Vi har alltid varit målfarliga. På tre år har vi snittat 80 mål per säsong.
21-årige anfallaren Oskar Nordlund toppar skytteligan i norrtvåan med sex mål på fyra matcher.
– Oskar är en otrolig målskytt som varit hockeyspelare. Han gör sin tredje riktiga säsong som fotbollsspelare.
– Han gjorde 22 mål och 16 assists i division 3 2012. I fjol var han fotskadad och knäskadad under större delen av säsongen. Spelade sju matcher och gjorde sju mål och sju assists. Det är en klasspelare som jag hoppas får chansen högre upp.
Oskar Nordlund har precis som Benny Matsson Ljunga IF som moderklubb.

Ångetränaren hyllar även målvakten Lloyd Saxton, 24, från England.
– Han har varit nära att gå till Gefle. Vi har haft engelsmän i elva år och har ett gäng i år också.

Har du scoutat Anundsjö bra?
– Jag tror att jag vet mycket om Anundsjö.
Något som skrämmer med Anundsjö?
– Vi vet att de är starka på fasta situationer. Toby Davis slår bra frisparkar och hörnor. Men har svårt att se att Toby spelar på lördag efter sin bristning senast.
– Milde (Christoffer) är en duktig spelare. Men det var inget överraskande heller.
Anundsjö har målsättningen att ligga i toppen.
– Vi ser det som en bonus så länge vi kan vara med där uppe, säger Benny Matsson.

Utländska spelare räddar norrlandsfotbollen

Under de senaste tio åren har Norrland haft en invasion av utländska fotbollsspelare, i synnerhet till Mellersta Norrland. Det är en trend som inte verkar avta. Tvärtom, den snarare ökar. Det är i huvudsak England och Östeuropa som spelarna kommer ifrån. Gemensamt för de här spelarimporterna är att de värvas oftast till klubbar på division 3 och  2-nivå på den norrländska landsbygden. Junsele, Ånge, Ytterhogdal och Höga Kusten är exempel på föreningar som har en stor andel utländska spelare i sina trupper. Vi måste acceptera att det finns för få lokala spelare som håller måttet för den här nivån- strax under eliten- i våra kommuner. Det är inte längre som på det glada 70 och 80- talet där 99 % av spelarna var från närområdet. Det är en ny tid nu. Lagen jag räknade upp ovan har oftast bara två val att välja mellan: värva från utlandet eller att lägga ner herrlaget.

 

Följdfrågorna kommer följaktligen som ett brev på posten: Är det här början på slutet för fotbollen i de inre delarna av Norrland? Minskar publikintresset och populariteten i klubbarna av att de lokala spelarna blir färre och färre? Jag svarar nej på båda frågorna. Det finns kritiska röster som tycker att det är förfärligt det som nu pågår. Att det bara är konstgjord andning som håller föreningarna vid liv. Det vanliga i en fotbollsförening i Sverige är att man ska ha en ungdomsverksamhet, ett par juniorlag samt herrlag och damlag. Det är en grundorganisation som svenska föreningar strävar efter. Men ibland känns det som att det är viktigare att få fram egna produkter än att klättra i seriesystemet. Som om det delas ut extrapoäng i seriematcher för flest egna produkter i laget. Missförstå mig rätt, jag har inget emot en fungerande talangutveckling. Men ofta är norrländska klubbar lite för ”norrländska”. För vissa personer verkar det vara oerhört provocerande att strunta i de oskrivna reglerna och enbart ha ett ”ihopköpt” representationslag. Precis som Junsele och Ytterhogdal gör. Mina följande tre exempel visar att sambandet mellan vikande intresse och många utländska spelarimporter ofta är en seglivad myt.

 

Modo Hockey var på toppen av sin talangutveckling i början av 90-talet när Foppa och Näslund klev in i a-laget. Just då fanns det nästan två hela juniorfemmor med den fantastiska 73-kullen. Fanns det ett större intresse för klubben då  jämfört med de senaste åren då klubben värvat många utländska spelare? Nä, jag tror faktiskt inte det. Varumärket Modo Hockey och intresset för klubben har nog aldrig varit större än nu.

 

Anundsjö hade nästan uteslutande lokala spelare i sina trupper(undantaget Kevin Spires) på 80 och 90-talet. Från säsongen 2004 när AIF gick upp i div 2 har klubben haft 4-5 utländska spelare varje år. Fanns det ett större publikintresse för 25 år sedan jämfört med idag? Nej. Anundsjö snittade den senaste säsongen 500 åskådare och det var klubben inte i närheten av för 25 år sedan. Kanske inte ens hälften. Anundsjö IF som fotbollsklubb har aldrig varit populärare än vad den är just idag.

 

Slutligen om Junsele. Skulle Junsele fördubbla sin publik om klubben enbart hade lokala spelare i sitt a-lag? Det tvivlar jag starkt på.

 

Vart vill jag komma? Jo, att kärleken till en förening är viktigast av allt. Folk går till Fjällräven för att se Modo Hockey spela, de går inte dit för att se enskilda spelare. Det spelar liksom ingen roll hur många slovaker, finländare, ryssar eller svenskar Modo Hockey har. Folk går ändå på matcher, de lär sig namnen på tröjorna, de får nya favoritspelare att älska. Så fungerar det även på Olympia i Bredbyn och på Mon i Junsele.

 

Varför är det så himla viktigt att fotbollsklubbarna inte lägger ner sina herr- och damlag då? Så farligt är det väl inte? Jo, det är oerhört viktigt. När jag som tioåring satt på gamla träläktaren på Olympia hade jag förebilder som Micke Bergström, Håkan Olofsson, Roger Boström, Roger Dannberg, Kenneth Häggström och Agne Runosson. Min dröm då var att jag också en vacker dag skulle få springa in på ett fullsatt Olympia. Det var en obeskrivlig känsla när någon av mina förebilder hejade på mig under en match när jag satt bollkalle. När jag ser alla barn och ungdomar idag på Olympia förstår jag deras känslor när Dejan Dimoski gör en fantomräddning eller när Martin Åberg borrar upp ett skott i krysset. När barn ser en fotbollsmatch suger de in allt de ser som en tvättsvamp. Men om det inte finns förebilder att se upp till, om det inte finns ett dam- eller herrlag att beundra, ja då krossar vi samtidigt barns fotbollsdrömmar.