Veckans Profil: ”Målsinnet och tekniken finns kvar”

Nu drar vi till på halvvolley och startar en serie på denna vackra blogg. Varje lördag presenteras ”Veckans Profil”.
Ni kommer få läsa om spelare från Ångermanland som gjort avtryck.
Först ut är Daniel Johansson från Örnsköldsvik. Anfallaren som älskar att göra mål. Trots åldern ser inte Daniel slutet på sin karriär.

Namn: Daniel Johansson.
Ålder: 36.
Klubbar: Essvik, Stockvik, Östersunds FK, Friska Viljor, IFK Göteborg, Frölunda, Trollhättan, Moliden, Mariehamn (Finland), Sollefteå.
Familj: Singel, två barn.
Favoritlag utomlands: Notts County.

Ser du dig som en profil?
– Vilken jäkla fråga. Nej, det kan jag egentligen inte påstå.
Daniel Johansson har öst in mål för seniorlag i snart 20 år, bland annat har det blivit 129 fullträffar i division 2. Han har alltid nämnt målet mot IFK Norrköping i superettan på Domsjö IP (Skyttis lades om till konstgräs) 2004 som det snyggaste. En soloraid från halva planen där han drog bort ett par ”Pekingspelare”.
Nu ger han oss ett annat mål i Friska Viljors gulsvarta tröja.
– Det var hemma mot Piteå 2003. Vi vann med 4–1 och jag gjorde alla fyra. Ett var jäkligt snyggt. Efter en lång soloraid krockade jag med målvakten och båda blev liggande. Jag lyckades ta mig upp och rullade in bollen. Sedan ramlade jag ihop och blev utbytt. Det hände i 81:a minuten.
Minnet är på topp.
– Jag minns många av mina mål och vilka som gjorde de andra målen också. Hur de gick till och vad resultatet blev.
Måste betyda att du gillar att spela fotboll?
– (skratt) Jo, så är det. Det finns inget bättre än att spela matcher och tugget i omklädningsrummet. Tyvärr har det blivit tråkigare att träna med åren. Förr längtade man till träningarna.

Daniel Johansson tycker inte att han har förändrats som människa under alla dessa år.
– Men jag är inte samma person på planen och utanför. Jag kan verka kaxig och tuff på plan. Det har bara blivit så från första stund. Det är inte medvetet. Jag är den snällaste privat.
Du har blivit 36 år. Finns det något kvar i ditt fotbollsregister?
– Jag hoppas och tror det. Snabbheten har försvunnit lite, men målsinnet och tekniken finns kvar. Målet står kvar på samma ställe. Det kan hålla i tvåan eller trean.
Hur är det med tajmingen?
– Den kan jag träna tillbaka. Tajmingen har försvunnit lite efter knäskadan – var borta från fotbollen i ett år. Nu ska jag träna stenhårt i vinter och göra en bra försäsong. Jag har ett par år till i mig.
Vilken den elfte seniorklubben blir vet han inte än.
– Några klubbar från Ö-vik har hört av sig. Men vi har inte pratat kontrakt. Jag vill helst spela i FV (har gjort sju säsonger med klubben). En klubb som ligger mig varmt om hjärtat.

Daniel Johansson var tillbaka på planen under hösten. Men det blev bara två matcher (inga mål) i division 4-laget Essvik från Sundsvall som ramlade ur serien.
– Vi var för dåliga. Vi vann när jag debuterade. I andra matchen gjorde vi 1–0 tidigt på straff. Det blev frilägesutvisning och vi var en man mer i 87 minuter men torskade med 1–7.
– Det kändes bra i knäet och det var skönt.
Det blev ett abrupt slut på tiden i Essvik.
– De ringde sent dagen innan en match och sa att man lämnat walkover. På matchdagen hade man kallat in några juniorer. Men jag var inte med i matchen. Det blev förlust med 0–10 och det kändes inte kul att vara med längre.

Daniel Johansson har spelat med många. Håkan Mild och Niclas Alexandersson är de bästa utanför distriktet.
– Två kämpar i Blåvitt.
Ibrahim Atiku, Tom Juma och målvakten Peter Granholm är tre favoriter lokalt. Trion spelade med FV.
– Atiku var snabb och teknisk. Juma har jag alltid gillat. Han låg bakom många mål under flera säsonger i FV. Han fick oftast andra assist. Juma hade ett ruskigt skott. Och jag har alltid gillat Peter Granholm.

2003 är Daniel Johanssons målmässigt bästa säsong. Friska Viljor gick upp i superettan. Han sköt 25 mål i serien och tre (två borta) i kvalet mot Väsby.
– Kvalmatcherna mot Väsby var häftiga. Minns att vi hade bra publikstöd i bortamatchen.
Roligaste säsongen var 2004 trots att FV åkte ur superettan direkt. Men gruppdynamiken var fantastisk.
– Vi hade otroligt roligt tillsammans. Vi umgicks mycket utanför fotbollen. Det var ett kanongäng.
Janne Westerlund var tränare då.
– Janne är den bäste tränaren jag haft. Roger Dannberg gillade jag också. Jag blev otroligt glad när jag fick höra att Janne skulle träna FV 2014, men omständigheter gjorde att det inte blev så.
– Janne fick det bästa ur varje spelare. Han var respektingivande och man lyssnade när han sa någonting. Och man kunde skämta med honom.

Daniel Johansson har inga planer på att bli tränare efter spelarkarriären.
– Nej, det tror jag inte. Jag är ingen som pekar och bestämmer, säger han och skrattar.
Men han kan tänka sig att träna ett ungdomslag. Förre lagkamraten i FV Jerry Carlström har frågat Johansson om han kan ta hand om forwardsbiten i FV:s U17. Carlström är huvudtränare för laget.
Kan Ö-vik få ett lag i superettan igen?
– Man vill gärna tro det, men är skeptisk om jag ska vara ärlig. Det är svårare att nå superettan nu. Division 1 är fullt möjligt.
Daniel Johansson kollar inte så mycket fotboll på TV.
– Jag har aldrig varit så intresserad av det. Jag ser en del lokalfotboll. Det är roligt att kolla in spelare som man känner. Jag ser hellre division 4 än allsvenskan.

Daniel Johansson är uppväxt i Sundsvall. Han har bott i Ö-vik sedan 2001 frånsett någon sväng till Göteborg och Finland.
– Ö-vik är hemma för mig. Det är lugnt och tryggt. Man känner halva staden mer eller mindre. Kan stanna och surra fotboll med många.
– Jag är ganska mycket i Sundsvall, har mina två barn där.

Johanssons fem skönaste mål
3–1 mot IFK Norrköping i superettan 2004
2–2 mot Malmö i Svenska Cupen 2002
1–0 mot Kooteepee (debuten i finska ligan, med huvudet dessutom) 2007
3–1 mot Väsby i kvalet till superettan 2003
1–0 mot Bröndby i Royal League med IFK Göteborg 2005

Wallin tar över Anundsjö?

Vad händer i Anundsjö?

Snackade med Toby Davis i dag. Engelsmannens kontrakt går ut sista mars. Spelintelligente Toby Davis sa att han snart kommer att ta ett snack med sportchefen Bruno Nilsson.

De flesta i Anundsjö har utgående kontrakt. Det skulle naturligtvis vara bra för spelarna om de så snabbt som möjligt får reda på vem som ska ersätta Robert Bergström.
Andreas Elfving (fick sparken från Gottne), Pero Kapcevic (tränade Husum i femman fram tills juni) och Martin Wallin (fick sparken av Friska Viljor i slutet av 2013) är tre lediga tränare från Örnsköldsvik. Björnas tränare Björn Moström kan också vara ett tänkbart namn för Anundsjö.

Toby Davis tycker att Anundsjö ska gå utanför Ångermanland och hitta en tränare. Något som Bruno Nilsson kan tänka sig. Det berättade han för mig förra veckan när han ringde och meddelade att det inte blir ett sjätte år för Robert Bergström i Bredbynklubben.
Givetvis är det ett nederlag för spelarna och ledningen att man inte lyckas knipa förstaplatsen som Anundsjö varit nära de senaste åren. Två raka andraplatser i division 2 Norrland – men Piteå är helt klart seriens bästa lag.

Man kan såklart hitta anledningar till varför Anundsjö inte lyckades hänga med in i slutomgångarna. Här kommer några:
Anfallaren Ahmad Khreis blev inte bästa värvningen någonsin som Bruno Nilsson påstod. Varför Khreis inte nådde höjderna har Robert Bergström lovat att han bland annat ska berätta om efter säsongen.
Vänsterbacken Martin Dimoski (Dejans brorsa) var bäst hos de röda 2013. Men Martin blev kvar i Makedonien hela säsongen. Anledningen är pappersstrul säger Bruno Nilsson.
Seriens bästa mittbackspar sprack efter halva säsongen när Modou Saine flyttade till Stockholm (familjeskäl). Han spelade med Anders Dahlbäck.

Sveriges 5 sämsta fotbollsdistrikt

Det här är ingen munter läsning för oss ångermanlänningar. Men ibland kan det vara nödvändigt att se sanningen i vitögat för att utvecklas och bli bättre. Här presenterar jag de fem sämsta fotbollsdistrikten i Sverige. Ångermanland tar den föga smickrande fjärdeplatsen, efter Dalsland, Gotland och Hälsingland.  Det är hårda fakta- svart på vitt. Jag vill dock poängtera att det här är ingen kritik riktat till de som jobbar för Ångermanlands Fotbollförbund. De lägger ner ett fantastiskt jobb med att utbilda spelare, ledare och funktionärer. Denna rapport syftar mer till att belysa hur svårt Ångermanlands fotbollsföreningar har med att etablera sig i högre divisioner. Följdfrågorna är: Har konstgräset på Skyttis höjt kvalitén på fotbollen i Ångermanland? Kommer Bosch Rexroth- hallen i Örnsköldsvik förvandla Friska Viljor, Gottne eller Anundsjö till ett elitlag? Står vi och stampar på samma låga nivå om 10 år? Jag kanske är överdrivet pessimistisk nu, men jag har svårt att se att något ångermanländskt fotbollslag kommer att kunna etablera sig i eliten, så länge Modo Hockey håller ett stadigt grepp om denna kommun.

 

Studien gjorde jag på följande sätt:

Allsvenskan ger 20 poäng, Superettan 15 p, div 1 10 p, div 2 5 p.

Damallsvenskan ger 20 poäng, Elitettan 15 p, div 1 10 p. Om två distrikt hamnar på samma poäng är det antal invånare i landskapet som får skilja dem åt. Studien baseras på säsongen 2014.

 

1. Dalsland

Bästa herrlag: IFK Åmål (div 2)

Bästa damlag:  –

Befolkning: 50 000

 

2. Gotland

Bästa herrlag: FC Gute (div 2)

Bästa damlag: P18 IK (div 1)

Befolkning: 58 000

 

3. Hälsingland

Bästa herrlag: Söderhamn FF( div 2), Hudiksvall FF ( div2 )

Bästa damlag: Ljusdals IF (div 1)

Befolkning: 129 000

 

4. Ångermanland

Bästa herrlag: Anundsjö IF (div 2), Härnösands FF (div 2)

Bästa damlag: Själevads IK (div 1)

Befolkning: 119 000

 

5. Gästrikland

Bästa herrlag: Gefle IF (allsv.), Sandvikens IF (div2)

Bästa damlag: IK Huge (div1)

Befolkning: 148 000

 

Källor: wikipedia, everysport.com och svenskfotboll.se.