Drömyrke med usla villkor

Models wear creations for Diesel Black Gold women's Fall-Winter 2016-2017 collection, part of the Milan Fashion Week, unveiled in Milan, Italy, Friday, Feb. 26, 2016. (AP Photo/Luca Bruno)
Foto: AP

En framtid inom modebranschen är många ungas dröm. Tyvärr tenderar just drömyrken att vara riktigt usla arbetsplatser. Detta eftersom så många vill in, samtidigt som det finns så få platser att konkurrera om. Det står ständigt nya aspiranter på kö, aspiranter som gärna arbetar gratis ”för att få in en fot”. Vi ser det här i mediebranschen, på stjärnkrogarna – och inte minst i modebranschen.

Den svenska modebranschen är stor, och blir allt större. De senaste siffrorna , från 2014, visar att branschen omsätter 264 miljarder kronor årligen. Så det finns pengar. Men de hamnar inte i arbetarnas fickor.

Tidningen Nöjesguiden har granskat arbetsvillkoren i den svenska modebranschen. Det framkommer att 15 timmars arbetsdag är standard och gratisjobb förväntat.

”Hela den här kreddiga modevärlden går runt på att människor jobbar gratis”, säger designern Emelie Ahlnér, till tidningen.

Majoriteten av de 56 000 anställda i branschen är kvinnor, 73 procent mot 27 procent män. Samtidigt är endast 29 procent av branschens vd:ar kvinnor.

De som jobbar på golvet är unga kvinnor som jobbar hårt för nästan inga pengar alls, så hårt att många bränner ut sig.

”Folk går in i väggen lite hipp som happ, men det är inget man reflekterar över. De försvinner i tre månader, sen är de tillbaka igen”, säger en av de anställda i branschen i Nöjesguidens granskning. När reportern frågar hur synen är på de som sjukskriver sig säger hon att ”De ses som svaga karaktärer som inte pallar med trycket, liksom”.

Och det här är ett synsätt som finns inom många ”drömyrken” på hela arbetsmarknaden. Den som inte pallar att arbeta 15 timmar per dag utan rimlig ersättning anses vara svag och inte passa för jobbet. Så de som vill lyckas i yrket jobbar sig sjuka.

Så vad bör till för att vända denna utveckling? I Nöjesguidens reportage verkar många av de anställda i den svenska modebranschen eniga: organisering. Ett fackförbund som förstår yrket.

Så länge vi står en och en är det lätt för arbetsgivaren att utnyttja oss. Men tillsammans går det för oss att ställa krav. Ni vet, den där gamla ramsan vi brukar tjata om, det som kallas det fackliga löftet:

”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta för sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”

Även anställda med ”drömyrken” tjänar på att gå samman. Då kan det där drömyrket bli just precis det.

FLASH: Sverige är ett unikum av arbetsfred

ARLANDA 20070525 Kabinpersonalen vid SAS inledde en strejk för bättre arbetsförhållanden på fredagsmorgonen. Strejkvakter från Tjänstemannaförbundet HTF utanför terminal 4 på Arlanda flygplats.  Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10010
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

2015 går till historien som det fredligaste året på den svenska arbetsmarknaden sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000. Inte en enda arbetsdag gick förlorad på grund av strejk eller lockout i förbundsförhandlingar. Endast vid två fall behövde medlare kopplas in vid avtalsförhandlingar. Räknar vi med lokala stridsåtgärder gick totalt 234 dagar förlorade (de flesta dagarna gällde konflikter där SAC, Syndikalisterna, var arbetstagarföreträdare).

Det här visar Medlingsinstitutets årsrapport.

Förklaringen till den extremt låga konfliktnivån är att så pass få avtal löpte ut under året, endast 40 stycken. Detta år, 2016, löper över tio gånger så många avtal ut. Tillsammans täcker de cirka tre miljoner arbetstagare i Sverige. Så vi bör räkna med att konfliktsiffrorna ökar i nästa års rapport från Medlingsinstitutet.

Men, även om siffrorna skulle mångdubblas är ändå Sverige ett av världens mest fredliga länder när det gäller arbetsmarknaden. Vi strejkar inte ofta. Det här beror på att parterna, fackförbund och arbetsgivare genom kollektivavtal förbinder sig till en långtgående fredsplikt. Under den tid avtalet gäller får inga konflikter, som strejker och lockouter, förekomma.

Det här är något som inte minst arbetsgivarna tjänar på. Därför är det svårt att förstå aversionerna från arbetsgivarkramarhåll mot kollektivavtal.

Kollektivavtal är en mycket smart uppfinning. För dig, för mig, för arbetsgivarna, för samhället.