Yrke: fotbollsspelare

STOCKHOLM 2016-03-20 Häckens Kari Arkivuo (tv) i kamp om bollen med Hammarbys Arnor Smarason under söndagens semifinal i Svenska cupen mellan Hammarby IF och BK Häcken på Tele2 Arena i Stockholm.  Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040
Foto: Anders Wiklund/TT

Det finns vissa arbeten som är mer skadedrabbade än andra. Arbeten där en skada inte bara innebär en fysisk påfrestning, utan även att utsättas för ett hårt psykiskt tryck utifrån. Den som har som yrke att spela fotboll till exempel.

Just nu har förhandlingarna mellan fackförbundet Unionen och fotbollsarbetsgivarna om ett nytt kollektivavtal strandat. Det handlar främst om två tvistefrågor: dels pensionsavsättningarna – dels sjukersättningen.

Unionen kräver att spelarna ska ha full ersättning under de första 14 dagarna av sjukfrånvaro om de skadar sig på träning eller match. Det låter som ett legitimt krav. Det är ju ändå lite skillnad på att arbeta som fotbollsspelare jämfört med att arbeta inom de flesta andra områden på arbetsmarknaden.

För om en spelare innan en inbrytning i straffområdet måste ta hänsyn till om hen ska kunna betala räkningarna nästa månad riskerar inte bara fotbollen bli väldigt tråkig, utan även fotbollsspelarens yrkesliv. I fotbollen är kroppen fotbollsspelarens arbetsredskap. Vid skada bör spelaren fokusera på att läka, inte på att hushållsekonomin är i fara.

I den andra tvistefrågan, pensionsavsättningarna, kräver Unionen att avsättningen till fotbollsspelarna ökar från 4,5 till 6 procent, vilket är samma nivå som för ishockeyspelarna. Men från arbetsgivarhåll menar man att det inte går att jämföra fotbollsspelarnas villkor med hockeyspelarna, eftersom det finns mer pengar i hockeyn, bland annat genom inkomster från TV-rättigheter. Facket å sin sida menar att idrottsmän på professionell nivå ska ha samma villkor, pengarna i branschen ska inte styra pensionerna.

Än har inte arbetsgivare och fack kunnat enas i dessa frågor, trots att medlare kallats in.

Oberoende av vilket lag vi brinner för, bör vi kunna enas i en gemensam fråga: även fotbollsspelare har rätt till schyssta villkor.

Arbetarpartiet Moderaterna

Arkiv Moderaternas nya logga. Foto: Moderaterna / Handout / kod 10500 **OBLIGATORISK BYLINE: / ** **Endast för redaktionell användning. Bilden kommer från en extern källa och distribueras i sin ursprungliga form som en service till våra abonnenter**

Det som just nu händer i Göteborg är mest sorgligt. Men samtidigt en tydlig beskrivning av det moderata partiet.
I februari förra året inleddes ett försök med sex timmars arbetsdag på Svartendalens äldreboende i Göteborg. Det här är ett försök som har beskrivits som mycket lyckat. De anställda orkar mer, hinner med både familj och arbete, och mår bättre. Något som betyder mycket just i äldreomsorgen där många arbetar sig sjuka.
Men det här med god arbetsmiljö är inget som borgerligheten i Göteborg är särskilt förtjusta i. Allianspartierna slog sina påsar ihop med Sverigedemokraterna och röstade i onsdags igenom en motion som föreslår att pilotprojektet avslutas. Något de lokala moderaterna var mycket nöjda med.
– Det är jättebra, det här är ett populistiskt projekt som slösar med medborgarnas pengar, säger det moderata kommunalrådet Maria Rydén till SVT Väst.
Det slutliga avgörandet tas av fullmäktige om cirka en månad.
– Det dröjer väl en månad innan vi tar upp frågan där, sedan hoppas jag att projektet läggs ner dagen efter mötet, säger Maria Rydén till SVT Väst.
Åtta miljoner kronor om året har det kostat för Göteborgs stad att korta de anställdas arbetstid. Åtta miljoner kronor för att hjälpa de anställda att orka fortsätta arbeta arbetslivet ut. Det är inte populism och inte slöseri med skattebetalarnas pengar. Det är arbetsmiljöarbete.
Det som sker i Göteborg är ett tydligt uttryck för moderat politik. Ett samarbete med Sverigedemokraterna räds man inte, inte om det innebär att det går att stoppa förbättringar för arbetarna.
Det här är ett parti som kallar sig för arbetarparti, en varumärkesdeklaration som bör betraktas som ett skämt.

 

 

 

Ett mycket viktigt papper

arbetstillstånd2

”Är du arbetslös eller vantrivs på ditt nuvarande jobb kanske du är benägen att ta vilket ledigt arbete som helst. Men det kan faktiskt vara en usel idé.” Så skriver tidningen Kollega i en nyttig påminnelse om att alla jobb faktiskt inte är bättre än inget jobb alls.

Kollega är fackförbundet Unionens medlemstidning, och Unionens ombudsmän kan vittna om hur många medlemmar har råkat illa ut i kontakt med riktigt usla arbetsgivare.

Därför har tidningen sammanställt en checklista för den som tänker börja ett nytt arbete. En av punkterna är något så självklart som att begära ett skriftligt avtal med villkor och lön av arbetsgivaren innan du tackar ja till det nya jobbet, det vill säga: ett anställningsavtal. Självklart för vissa, men absolut inte för alla. Särskilt inte för den som är ny på arbetsmarknaden. Ovetskapen om anställningsavtalets existens leder till att många unga arbetstagare blir utnyttjade, och därefter har svårt att få rätt även om arbetstagaren tar hjälp av facket.

Ombudsmannen Ted Pellikaan berättar för tidningen Kollega om ett dammsugarföretag som systematiskt blåser anställda på lön och tvingar dem att betala utgifter ur egen ficka. Men då företaget har som vana att inte skriva skriftliga avtal med sina anställda har förbundet såklart svårt att bevisa något. Ord står mot ord.

Utan anställningsavtal har du svårt att bevisa att du ens är anställd på företaget. Det här är dock ett papper som ingen arbetsgivare får strunta i. Enligt Lagen om anställningsskydd ska den anställde senast en månad efter att anställningen påbörjats ha ett påskrivet anställningsavtal.

Anställningsavtal är alltså ett mycket viktigt stycke papper som vissa tar för givet, men som alldeles för många inte vet att lagen kräver att de ska ha. Det krävs en folkbildningsinsats. Berätta om vikten av anställningsavtal för en ung i din närhet. Du kan göra skillnad, och det för många fler än den du berättar det för.