Strejkbryteri på modet

© SCANPIX, Stockholm, Sverige, 20020814, Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX Scanpix Code 30230 Sveriges Televisions skylt vid entrén till TV-huset på Gärdet i Stockholm.
Foto: Scanpix

Det är konflikttider just nu. Strejkvarslen avlöser varandra titt som tätt. Det är sunt, arbetstagarna ska kämpa för att förbättra sina villkor. Men under de senaste årens avtalsrörelser har en förlegad och otidsenlig företeelse fått ett uppsving: strejkbryteriet.

I skrivande stund rapporteras bland annat om planerat strejkbryteri på SVT. Det handlar om en varslad strejk av Unionen från och med 18 april. Konflikten gäller bland annat flexpensioner som facket driver och som arbetsgivarparten Almega säger nej till.

Mellan 700 – 800 Unionen-medlemmar på SVT kan gå ut i strejk med resultatet att såväl litteraturprogrammet Babel som sändningen av Eurovision kan vara i fara. Nu anklagar facket SVT för strejkbryteri då arbetsgivaren uppmanar frilansare, bemanningsföretag och kollegor att gå in och ta Unionen-medlemmarnas arbetsuppgifter vid en eventuell strejk.

Det rapporteras även om strejkbryteri i Stockholms skärgård. Där har ett sightseeingfartyg stoppats som ett led i sjöbefälens strejk för ett nytt kollektivavtal, men arbetsgivaren har satt in andra fartyg för att ersätta det stoppade fartyget. Solklart strejkbryteri alltså. Även i detta fall är Almega arbetsgivarpart. Men arbetsgivarparten viftar bort begreppet. ”Det finns inga regler kring strejkbryteri. Det är ett hittapåbegrepp”, säger Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen till tidningen Arbetet.

Visst, Almega har rätt. I laglig mening är strejkbryteri inget brott. Men det finns moraliska åtaganden och historiska minnen som borde avskräcka.

Saltsjöbadsavtalet innebar en betydligt fredligare arbetsmarknad. Innan dess var konflikterna och sammandrabbningarna på den svenska arbetsmarknaden mycket vanliga. Arbetsgivarnas användande av strejkbrytare var legio. Det hela kulminerade Ådalen 1931. Så tecknades Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan arbetsgivarparterna och arbetstagarparterna. Därefter har strejkbryteriet varit en ytterst marginell företeelse på svensk arbetsmarknad. Men åren går. Och minnet bleknar. Inte minst verkar det ske på arbetsgivarsidan.

Strejkbryteri är en förlegad, otidsenlig företeelse som hör det tidiga 1900-talet till. År 2016 bör vi inte ge det plats.

Publicerat av

Anna Norling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *