Undersköterskor Skype och bajs

This Saturday, April 9, 2016 photo shows the icons for Microsoft's Skype and Facebook's Messenger apps on a smartphone in New York. In coming months, people who use Messenger, Skype and Canada's Kik for online chats can expect to see all kinds of businesses offering information and other services with the help of messaging "bots," or software that’s capable of human-like conversation. (AP Photo/Patrick Sison)
Att installera och hjälpa vårdtagare med Skype är ett av delmomenten i en ny undersköterskeutbildning.  Foto: AP Photo/Patrick Sison

När du hör ordet ”undersköterska”, vad tänker du då? Torka bajs, mata äldre eller klä på sjuka människor? Det stämmer i och för sig. Men. Det är så mycket mer. Precis som Gustaf Lundberg, elev vid på Vård- och omsorgsprogrammet på Bessemerskolan skriver i en väl delad insändare i Arbetarbladet.

Tiderna förändras, och med den även undersköterskans arbetsuppgifter. I vår startar en helt ny utbildning för undersköterskor: ”Undersköterska med specialistkompetens inom välfärdsteknologi” vid Yrkeshögskolan i Göteborg. Det här skriver Kommunalarbetaren om. Eleverna kommer bland annat att lära sig att hantera installerad teknisk utrustning hemma hos vårdtagarna. Det kan vara larm och trygghetskameror, men också mer allmän teknik, till exempel att koppla upp Skype åt en vårdtagare för att den ska kunna hålla kontakt med sina anhöriga, även om de inte bor i samma stad. Förutom teknik kommer eleverna även att få lära sig om lagstiftning och etik, till exempel om en person med demens kan samtycka till att bli filmad. (En kurs som det inte skulle skada om även politiker och kommunala tjänstemän tog sig tid att gå). Därutöver ingår pedagogiska kurser. Tanken är att de undersköterskor som gått utbildningen sedan ska lära ut sina kunskaper till andra på arbetsplatsen.

Det här är en utbildning som är ett mycket positivt initiativ. Inte bara bör arbetsgivarna glädjas åt att de inom en snar framtid kommer att kunna rekrytera undersköterskor med specialistkompetens, utbildningen bör även ses som ett led i att öka undersköterskeyrkets popularitet.

I dag lider Sverige av en brist på utbildade undersköterskor. Vi får allt fler äldre i vårt land, samtidigt väljer allt färre att utbilda sig inom vård- och omsorg. Det är en ekvation som inte alls går ihop. Fördomarna om att arbeta inom vård- och omsorg är mycket starka, dock inte särskilt överensstämmande med verkligheten. Att vara undersköterska är inte bara att torka bajs, det är så mycket mer. Att vara vårdtagarnas länk mellan teknik och en fungerande vardag till exempel.

Bemanningsanställda är också anställda

STOCKHOLM 20110210 En truck tranporterar en pall med glögg på Altias spritlager i Årsta  Foto: Anders Wiklund / SCANPIX / Kod 10040
Bemanningsanställda truckförare ligger högt upp i arbetsplatsolycksstatistiken.
Foto: Anders Wiklund 

Det är farligt att vara bemanningsanställd. Till och med dubbelt så farligt som att vara ordinarie anställd på den svenska arbetsmarknaden.

Det här vill Arbetsmiljöverket göra något åt. Därför ska verket granska arbetsmiljön i bemanningsbranschen. Under hösten under kommer 400 arbetsställen inom branschen att inspekteras. Det här är nödvändigt, eftersom verkets statistik visar att de bemanningsanställda råkar ut för dubbelt så många olyckor som de ordinarie anställda. De som främst råkar ut för olyckor är städare, truckförare och lagerarbetare, och de flesta som skadas är män.

Att det ser ut så här är inte så konstigt. Det tar tid att lära sig en ny arbetsplats, nya rutiner, nya kollegor. På den allt mer slimmade arbetsmarknaden finns inte alltid den tiden. Att veta vad man ska fråga om som ny medarbetare på en arbetsplats är inte heller särskilt enkelt. Såväl städ, truckkörning som lagerarbete är fysiskt krävande, och skaderisken är stor. Att olyckorna därmed inträffar är helt förståeligt. Dock inte försvarbart. Anställda ska behandlas som människor, inte som döda verktyg.

KVARNSVEDEN 20050919  Kvarnsvedens Pappersbruk Olycksfallsstatistik. fotograferad i samband med artikel i LO-Tidningen. Photo: Hasse Eriksson / SCANPIX Code 72070
Olycksfallsstatistik.
Photo: Hasse Eriksson

Arbetsmiljöverket konstaterar att ansvaret för de bemanningsanställda ofta ramlar mellan stolarna. Egentligen har såväl det företag som hyr ut arbetskraft såväl som det företag som hyr in arbetsmiljöansvar för de bemanningsanställda, men den rådande tanken verkar vara att det alltid är någon annans ansvar. Det här måste rättas till, annars kommer aldrig någon ändring till stånd. Därför är det välkommet att verket hårdgranskar de bemanningsanställdas arbetsmiljö.

Bemanningsbranschen är en ung bransch. Så sent som 1993 blev den tillåten i Sverige, men den har växt snabbt. I dag sysselsätter branschen över 67 000 personer. Utvecklingen av bemanningsbranschen ger en tydlig bild av situationen på den svenska arbetsmarknaden. De anställda ses som brickor i ett spel, som ska fylla hål för att produktionen ska kunna hållas igång. Att produktionen skulle tjäna på långsiktighet, rutin och den trygghet som fasta, ordinarie heltidstjänster innebär verkar vara en tanke på utdöende. Det är synd, minst sagt.