Gamla Stationshuset i Askersund

 

Gamla Stationshuset i Askersund kommer att hamna i blickfånget på allvar igen när allt är färdigbyggt i området. Det byggts och har byggts så det knakar runt det gula gamla klassiska huset i Strandparken. En gång i tiden klev alla prominenta gäster av det smalspåriga tåget vid stationen.

Stationshuset i dag fotograferad från Sjöängen
En gång i tiden låg Stationshuset lite ödsligt vid Alsens strand.

En stor händelse var när kung Oscar II anlände till stationen i juni 1898. Då fanns ingen servering i huset utan kungen fick nöja sig med en stor välkomstkommitté. Tror att kungen hade blivit glad åt en bastant frukost. Enligt referaten från tiden var han inte på sitt allra bästa humör när han anlände till Askersund. Även kungar kan ha en dålig dag. Vid sitt besök i kyrkan förklarade kungen att det var en mycket smutsig kyrka. Pennan som kungen skulle använda när han skulle skriva i kyrkans gästbok var den sämsta pennan av alla som han träffat på i landets kyrkor.

Kung Oscar var inte på bästa humör när han kom till Askersund.

En lustig historia i samband med kungabesöket som inte har så mycket med Stationshuset att göra är avskedstalet. På hamnkajen skulle en av stadens representanter hålla ett avskedstal för kungen. Talet läste han från ett manus som fanns i botten på cylinderhatten. På ett ställe hade han tänkt göra en konstpaus och därför hade han skrivit i manuset ” här göres ett uppehåll”. I ivern och nervositeten läste han även upp den delen i manuset med hög röst till de närvarandes stora häpnad. Enligt uppgift skulle inte kungen ha hört missen i talet.

Det nuvarande stationshuset i Askersund stod färdigt 1883. I juli 1960 beslutade Askersunds-Skyllbergs järnvägsaktiebolag att sälja huset till Askersund stad. Priset blev 30 000 kronor, men då ingick också mark, lastkaj, och lyftkran. I dag används huset för servering där det finns lite av varje att äta. Ägare till serveringen är Peter Bernström och Marie Krusell.

Rivning av huset har inte varit aktuellt sedan i början på 40-talet , men däremot pratade arkitekter om en flytt av huset för att ge plats åt nya Sjöängen. Men då var placeringen en annan av skol-och kulturbygget, än slutresultatet. Nu verkar gamla stationshuset stå på säkrare mark än någonsin. I dag ligger Stationshuset strategiskt mellan alla nybyggen.

Wall of Fame på Sjöängen i Askersund

 

Länsidrottens Wall of Fame visas under några veckor i Sjöängen. Under måndagen var Reignar Johansson och hans gäng från Idrottshistoriska Sällskapet på plats i Askersund för att plocka upp utställningsskärmarna. På onsdag invigs vandringsutställningen.

Invigningen följs sedan av en caféträff på temat

Askersundsidrott som arrangeras av Örebro läns idrottshistoriska sällskap.

Örebro läns Wall of Fame skapades 2016 efter att en jury tagit ut elva framgångsrika länsidrottare till en ”startelva”, som senare kommer att fyllas på med fler. Bland de elva finns bland andra Orvar Bergmark, Stig Blomqvist och Agneta Andersson.

En skärmutställning med de elva idrottarna turnerar nu i länet och mellan 20 mars och 9 april. Den formella invigningen den 22 mars står politikern Solveig Samuelsson och Kjell Sunesson för. Till invigningen och caféträffen efteråt gäller fri entré och besökarna

bjuds på fika.

I samband med att utställningen visas på Sjöängen är den kompletteras med ett antal lokala idrottsprofiler från Askersunds kommun. De lokala idrottarna på skärmarna är: Karl-Erik Södergren bandy, Andreas Borg fotboll, Lars Ivarsson skytte, kommunens ende OS-deltagare, Linn-Eriksson-Frih , skridsko , Klara Frih, friidrott (dotter till Linn), Markus Johansson, skidor, Oliver Nelson , enduro.

Skärmutställningen har producerats av museiutskottet i Örebro läns idrottshistoriska sällskap under ledning av Reignar Johansson och det är sällskapet som tillsammans med Örebro läns idrottsförbund är huvudansvariga för länets Wall of Fame. Aktiviteterna genomförs dessutom med stöd av Adolf Lindgrens stiftelse.

12 legendariska bandylag

 

Bandyälskaren Robert Erickson i Örebro har kommit ut med en ny bok i ämnet. Namnet är ”12 legendariska bandylag”. En intressant och trevlig bok . Av länslagen finns IFK Askersund och Åsbyvikens IF med. Robert har lagt ner ett stort jobb på att läsa in fakta och statistik om klubbarna. Det finns också många intressanta bilder i boken.

Robert har tidigare gett ut böckerna, ”Bandy som livsstil 2004”, ” Det assyriska/syrianska fotbollsundret 2010” och ”Manilamagneten”.

”Jag har valt ut tolv legendariska bandylag som intresserar mej. Jag har samlat anekdoter, matchreferat och bilder om dessa lag. Tanken är att de inte ska glömmas bort. De är alla en stor del av den bandyhistoria som var på väg att försvinna”, skriver Robert i slutordet på boken.

”De viktigaste delarna är de intervjuer som jag gjort med äldre män som på något sätt var med när det begav sig, som spelare, ledare eller supporter”. Hälleforsnäs, Sandslån, Linnea och IFK Stockholm. För en bandyfantast så smakar dessa lags namn som en chokladbit efter en portion spagetti.”

”Resten av materialet har jag samlat ihop från böcker och gamla tidningar. För den som är bandyhistoriskt intresserad är denna bok en guldgruva”, skriver Robert.

Själv har jag fått pikar ibland av någon lokal politiker om att jag skrivit för mycket om bandy genom åren. Men jag tar risken och gör det ännu en gång, nu om en ny bok med lokalt inslag. Det måste vara legalt.

Min tidningskrönika 12 mars 2017

 

Idrottsmän beskylls ofta för bortförklaringar vid förluster och misslyckande. Och visst har jag själv suttit i omklädningsrummen och klagat över dåliga domare, dåliga isar, bedrövliga fotbollsplaner, regn, snö och kallt vatten i duscharna. Bara för att nämna något. Grinigt värre. Men efter någon halvtimma var vi ganska eniga om att vi var sämre än motståndarna. I alla fall just den dagen.
Tiden från åren i IFK:s omklädningsrum. Efter en del försluter kunde det bli udda bortförklaringar.

Sedan jag slutade på tidningen brukar jag inte skriva om politik i mina krönikor. Höll på med det i 30 år. Nu lyssnar jag bara intresserat. Men i dag gör jag ett undantag.

Idrottsfolkets bortförklaringar är bara en bagatell mot vad sekreterarna i de politiska partierna ägnar sig åt. När jag lyssnar på kommentarer i tv sedan olika opinionsmätningar presenteras i media kommer jag ofta att tänka på ”Bagdad-Bob”, utan andra jämförelser. Under invasionen i Irak stod han kulregnet och förklarade sig som segrare. Helt bisarrt.

Har nästan aldrig hört någon partisekreterare att nedgången beror på dåliga förslag som inte folk tycker om. Bortförklaringarna brukar låta som parodier . Standarduttrycken är att ” vi har inte nått ut med vårt budskap. Bara vi får ut budskapet blir det ändring”. Och så håller det på istället för att säga som det är. Att väljarna inte gillar förslagen. Intervjuvarnas slutfråga när det går dåligt siffror brukar vara ” hur länge kan partiledaren sitta kvar”. Just där finns det likheter med idrotten och då gäller det hur länge tränaren kan sitta kvar när det går dåligt.

För någon vecka sedan var jag på fullmäktige i Askersund. Frågan om ett nytt äldreboende debatterades i två timmar och slutade med återremiss. Alla ville ha ett äldreboende men på olika sätt. Många som var uppe i talarstolen menade att det naturligtvis skulle vara bäst med en mycket bred överenskommelse eftersom det gällde ett sådant storbygge. Det handlade mycket om pengar. En bred lösning i äldrefrågan i Askersund skulle bli väldigt knepig efter att ha lyssnat på debatten. Alla höll på sitt. Röstning får väl avgöra vad jag kan förstå. Då får alla visa upp sina kort och demokratin blir den stora vinnaren. En del kommer att bli glada och en del ledsna. Huvudsaken är väl ändå att de flesta väljare blir glada.

Politik kan vara svårt, men skulle kunna vara lätt. Mötte en person som inte tyckte om det ständiga tjatet om kärnkraftens vara eller inte vara. Vi har ju el, räcker inte det undrade personen. Så kan man ju också se på det hela. Lätt och smidigt.

Gamla kallbadhuset i Askersund

 

En gång i tiden fanns det ett stiligt och välbesökt kallbadhus vid kanten av Strandpromenaden i Askersund. Huset uppfördes 1925 efter ritningar av teckningslärare Kurt Grönvall. Det hade funnits ett badhus tidigare på samma ställe men som nu ersattes av det nya fina efterlängtade bygget.

Simskola i kallbadhuset med Svante Eriksson som simlärare.
Borgmästare Bretzner delar ut simmärken.

1953 upphörde badhuset att användas som offentlig badinrättning. Badsugna personer fick mot avgift disponera nycklar till huset för att kunna njuta av ett bad. Med åren stod tyvärr huset och förföll. Politikerna ansåg att en upprustning skulle bli för kostsam och oekonomisk. I slutet av 60-talet revs huset under proteser från den dåvarande Badhusföreningen. Med facit i hand kan man tycka det var helt fel att riva. Särskilt nu som det ska ske friluftssatsningar nästgårds ute på Borgmästareholmen. Kallbadhuset hade passat fint in i satsningen.

Många kommuner har varit mycket rädda om sina gamla kallbadhus. Det har kommit ut flera böcker om badhus, där kommunerna stolt visar upp sina gamla vackra byggnader. Helena Lind och fotografen Bert Leandersson, har gett ut en mycket läsvärd bok med just namnet ”Kallbadhus”.

När kallbadhuset i Askersund revs var det inte så mycket diskussioner om att bevara gamla kulturbyggnader . Rivning av läktaren på gamla idrottsplatsen i Askersund som var från 1925 är ett annat tråkigt exempel på hur det gick till. Förstår att man inte kan bevara alla gamla byggnader, men kallbadhuset och läktaren var ändå lite speciella för askersundarna under lång tid. Kurt Grönvall var också mannen bakom ritningarna till idrottsplatsen som invigdes 1925. Två byggnader som hade varit värda att bevara tycker jag med facit i handen. Läktaren kunde ha flyttas till nya  IP. I dag är synen på gamla kulturbyggnader lite annorlunda än i slutet på 60-talet.

Mars 1925
Bandymatch på Alsen med kallbadhuset i bakgrunden.
Annons från 1927

När kallbadhuset skulle byggas 1925 så tog ett gäng byggintresserade personer hand om det hela på entreprenad. ”Ett experiment som är värt framgång”, ansåg politikerna i stadsfullmäktige. På den här den tiden var det mycket bråkigt mellan arbetsgivare och arbetare som ledde till strejker. Politikerna tyckte det var skönt att slippa ifrån byggansvaret för första gången. Byggarna fick en summa på 12.390 kronor till badhusbygget. Kravet i början på året var att bygget skulle vara färdigt till den 1 juni. Skulle det dra ut på tiden skulle det bli böter med 25 kronor för varje missad dag. Men bygget stod färdigt som beräknat. De modiga byggarna var Arvid Pettersson, A. Kjellgren, John Forss, Emil Andersson och Ivar Larsson. Invigningen skedde i augusti 1925.
Augusti 1925
——————————————-

Båtresan till Borgmästareholmen från det gamla kallbadhuset

Rivning av gamla badhuset.

Äldre askersundarna minns säkert det gamla badhuset med en avdelning för damer och för herrar. Simskolorna hölls också i kallbadhuset. På samma plats i dag finns en båtbrygga strax intill bron till Borgmästareholmen. Som tur är finns det bilder och vykort hur det såg ut en gång i tiden. För något mera kallbadhus lär det nog inte bli.

Rivning av kallbadhuset i slutet av 60-talet.

Bilder har Leif Linus ställt upp med från sitt stora arkiv. Klippen kommer från gamla Askersunds-Tidning.

Povels naturbarn till Sjöängen

 

Povel Ramels dotter Lotta Ramel och sonen Mikael Ramel kommer till Sjöängen med en personlig minishow som visar med råge att det artistiska äpplet inte fallit långt från trädet. Tisdagen den 14 mars ges föreställningen ”Povels naturbarn”.

Mästarens underfundiga ordmakeri och härliga melodier utgör grunden men de sätter också sin egen prägel på föreställningen när de knäpper upp Rameltexter och melodier. Allt väl uppbackat av basisten Backa Hans Eriksson. Alla tre har arbetat tillsammans med Povel Ramel i ett flertal produktioner.

Man kan skriva kilometervis om Povel Ramels betydelse i svensk musik- och nöjeshistoria, om alla stjärnor han tänt. ”Alla har vi krupit fram mellan Povel Ramels framtänder”, som Gösta Ekman sa.
Och Tage Danielsson uttryckte det så här: ”Povels musikaliska härnadståg mot cynisk idiotmusik och dålig kvalitet är ett kulturpolitiskt storverk”. Andra säger att han skrivit många av de genialaste, roligaste och mest omtyckta sångerna vi har.

För den som vill fördjupa sig i Povel Ramels artisteri och liv finns sedan ett antal år tillbaka ett Povel Ramel-sällskap med Anders Eldeman (melodikrysset) som ordförande. Sällskapet delar bland annat ut det ärofyllda ”KaRAMELodiktstipendiet” varje år. Förra årets stipendium gick till mångsysslaren Per Andersson. Sällskapet har också en medlemsskrift som heter ”Sverker”.

Utomhus på Borgmästareholmen i Askersund

 


Borgmästareholmen ska leva upp med något som heter ”Askersund Outdoor” i år. Och det kommer ett bli en fortsättning kommande år om allt går enligt ritningarna. En festival varje vår är målsättningen. Bakom utomhussatsningen på holmen står Michael Malmborg. För några år sedan var han mannen bakom ”Chokladsalongen” i Askersund.

Nysatsningen på Borgmästareholmen handlar om motions-och friluftsverksamhet. För att få den rätta inspirationen har Mikael bjudit in äventyraren Renata Chlumsk under helgen 12 till 14 maj. Även en roddexpedition kommer att finnas på plats.

Michael Malmborg har fått ett arrendekontrakt på tre år. Planerna är det ska finnas aktiviteter både sommar och vinter. Det kommer också finnas ett café. Inriktningen ska vara friluftsliv. Folk ska också kunna tälta på holmen om det är så. För att ro festivalen i land har Malmberg skaffat sig flera samarbetspartners. På måndagskvällen beslutade majoriteten i Askersunds fullmäktige, under vissa protester, att satsa 400 000 kronor på ”Askersund Outdoor”. Kommunen ser det som ett bra sätt att marknadsföra Askersund som en turiststad med ett aktivt friluftsliv.

Själv minns jag IFK:s ”holmefester”. Aktiva i föreningen som jag fick hjälpa till med olika aktiviteter på holmen. Det var långt innan bron fanns. Tvådagarsfesten lockade tusentals personer. Vedskutor forslade folk från hamnen i Askersund ut till holmen. På den tiden ha det varit bra med tältläger, som nu är aktuellt, men då var det förbjudet . De sista turerna med skutorna gick nämligenhem på morgonsidan.

Borgmästareholmen med sitt bad har blivit ett trevligt utflyktsmål. Paviljongen från snickare C. F Carlssons tid är användbar och pryder sin plats. Carlsson fick tillstånd att bygga paviljongen 1862. För sin insats fick han också rättigheter att driva en restaurang vissa tider.

År 1865 fanns det krav på att Carlsson måste få sprit-och ölrättigheter på holmen för att kunna överleva. Känner igen det där från senare år. Vet inte hur det gick i spritärendet. Året efter försattes Carlsson i konkurs. Snickarmästare Carlsson gick under smeknamnet ”Kärleken”. Orsaken till det var hans svaghet för det täcka könet. Skarpskyttekåren hade sina övningar ute på holmen, där också IFK Askersunds första idrottsplats fanns. Föreningen fortsatte sedan de lämnat holmen med sin populära sommarfest där ute.


Idrottsföreningarna Åsbro GoIF och Askersunds skridskoklubb gjorde ett tappert försök att rycka upp verksamheten på holmen. Och då hade det ändå byggts en efterlängtad bro. Föreningarna byggde själva en dansbana med tak. Det fanns också en minigolfbana. Men det hjälpte inte. Det var svårt att locka ut folk till danserna, trots topporkestrar. Efter det har privatpersoner kämpat hårt för att driva serveringen på holmen.

Förhoppningsvis kommer ”Askersund Outdoor” att lyckas . Motion och friluftsliv ligger i tiden. Förr var det ”Kumla-Greven” med sitt band som lockade publik. De spelade alltid på paviljongens veranda. När ”Kumla-Greven” stämde i med sin paradsång ”Du svarta zigenare”, var festen i hamn för många besökare.

Lägger ut lite bilder från Borgmästareholmen. Någon undrar varför jag skriver Borgmästareholmen med ett e. Har fått synpunkter på det vid något tillfälle. De flesta utelämnar den bokstaven. Men på kartan stavas holmen med e och därför jag det också utan att låta allt för mästrande.

Owe Thörnqvist på holmen

”Kumla-Greven” med Roys orkester .

Amatörtävling på ”holmen”. Nisse Lundstedt vann inte tävlingen.