Vilken härlig dag!

Vilken bra dag jag haft… Kaffe på säng = härlig start. Lite förberedelser i köket inför middagen i kväll. Gick en sväng ”uttanför hagan” och bärgade lite blåbär att ha till efterrätten. Sen iväg till höstmarknad på Grannäset. Inhandlade en burk honung och sen hem, bytte kläder igen och gick några meter från huset där jag plockade två liter lingon. 

Nu är dom rensade och klara, pajen ligger och väntar på sitt täcke, jag är ombytt för tredje gången och sitter och grejar med datorn samtidigt som jag spanar mot vägen för att ha full koll när gästerna kommer. När vi ska ha främmande här kan jag inte behärska mej tills dom kommer upp på bron, eller ens fram till tomtgränsen. Jag ruuusar emot dom innan dom hunnit säga b i bildörr. Sååå ivrig och glad är jag när jag ska få besök.

Hoppas ni alla får en likaledes härlig och rolig dag!

 

Gå och lägg dej!

Bevisen hopar sig. Argumenten blir fler och fler. Allt pekar på att jag är precis rätt ute, i tiden så att säga. Min strategi fungerar. Man ska vila sig till stordåd.

Nu är det varumärkesstrategen Debra Kaye som påstår ”Strunta i brainstorming – gå och lägg dej i stället!” Företag använder sig ofta av brainstorming i syfte att få fram nya idéer. Men det kan jag lova, det är inte bara företag som brainstormar. Min hjärnar verkar storma oavbrutet så många nya idéer som kommer för mej hela tiden.

”Har du tänkt bjuda personalen på Kick Off i hopp om att få börja hösten med lite nya idéer? Ställ in resan. ”Brainstorming”, är slöseri med tid”, säger varumärkesstrategen Debra Kaye. Istället föreslår hon följande:

1.Gör något meningslöst.

2. Gör något galet svårt.

3. Gå och lägg dig.

1:an klarar jag galant. Jag gör så mycket meningslösa saker så det blir svårt att plocka ut några,  till exempel: sticka strumpor som ingen vill ha, brodera något som ingen vill ha, sitta och glo…
2. Galet svårt. Om det blir något fel på datorn eller telefonen så är det inte bara galet svårt. Det är omöjligt. Jag har alltså fullt med såna galet svåra utmaningar i mitt liv.
3.  Gå och lägg dej… Lätt som en plätt!

Jag är alltså ett levande bevis på att Debra har alldeles rätt.

Från det ena till det andra (ni märker att jag växlar ämne med en oerhörd hastighet efter en hel natts sömn!) Igår var jag medföljare på ett läkarbesök, i ett väntrum som otroligt nog hade senaste tidningarna Sköna Hem, M-magasin och Living… Jag ville aldrig att vi skulle få komma in till doktorn. I alla fall så hittade jag där en väska som såg ut precis som en jag bar runt mina handleder på 80-talet. Numera betingade den ett pris på 2 645 kr. Gissa om jag var snabb att pila ner till förrådet. Och tänk, den var kvar (vilket i sig är otroligt så mycket felsläng som jag gör!) Nåja den såg inte riiiiiktigt ut som den på bilden, men det var bra nära. Och jag hade absolut inte kommit på att använda den om jag inte läst i tidningen. Jag är alltså slav under modet.

Flykten från landsbygden

Nu har den börjat. FLYKTEN FRÅN LANDSBYGDEN. Det blir fler och fler datum då vi behöver vara i stan och nu går bilen varm mellan Övsjö och Östersund. Den här veckan har vi ett styrelsemöte var och en sån viktig och framförallt ovanlig händelse vill man inte missa. 

Och varje gång jag åker så smyger jag ner lite saker som ska ”hem”. Inte klokt vad jag har släpat grejer hela våren och sommaren. Halva hushållet är flyttat. Jag har inte en enda gång använt dom stora gratängformarna som är i samma färg och så himla bra om man är mmmmånga. Så många har vi inte varit. Och vad tänkte jag ha minigratängformarna till? Mitt i sommarn? Då grillar man väl om man får främmande? Ja ibland undrar jag över mej själv.

Sen när jag kommer hem så känner jag mej som om jag kom bort. Det är inte roligt alls att vara i hemmet. Det är ostädat, det finns inga blommor, det finns liksom inget att göra. För jag vill ju inte börja städa förrän jag är riktigt på plats. Det enda jag gör är att tvätta och tvätta och tvätta. Lakan och lakan och lakan. Men att tvätta är ett hushållsgöromål som jag aldrig beklagat mej över, det går ju av sig själv när man har tvättmaskin i badrummet. Bara pula in tvätten och göra nåt annat under tiden.

Nej nu blir det att sticka tillbaks igen så fort vi fattat en mängd viktiga och fantastiska beslut. Och nu är det lingonen som hägrar… det är jättekul att plocka lingon!

 

 

Vädret

Nu kommer dom. Frågorna. Och diskussionerna. Om hur vädret varit i sommar? Om jag har en möjlighet att vänta med att svara så gör jag det eller också hoppas jag att nån annan ska hinna före – och det är minsann inte var dag som nån hinner före mej på att prata. Men nu vill jag helst inte svara… Jag vet nämligen inte!

Det är något med mej och vädret. Jag tycks inte kunna samla mina tankar tillräckligt länge för att koncentrera mej på hur vädret ska bli eller hur det varit. Hur det är klarar jag faktiskt. Intressant att jag kan sitta framför TV:n och titta på väderleksrapport efter väderleksrapport och när jag lägger mej har jag ingen aning om vad dom sa. Det är som bortblåst (vits!).

Och nu är det frågan om hur sommaren varit. Och jag märker att det inte är så lätt att svara på det. Olika människor svarar väldigt olika. Och ibland har personerna vistats på samma ställe hela tiden, och har ändå tycker dom olika.

Men just idag kan jag säga att vädret varit underbart härligt. Solen strålar och himlen är blå och jag ska äta surströmming för första gången i sommar…. vilken dag och kväll detta är!

 

 

Vem ska äta alla bär?

Det är frågan! Nu har jag plockat och plockat och syltat och lagt in i burkar för vidare befordran till frysen. Igår skulle vi till stan en sväng och då passade jag på att tömma lite, allt ska ändå hem så småningom. Då visade det sig att frysen hemma nu är fylld till hälften med bär… och då är inte allt med … och så har jag inte plockat klart här, hade tänkt ta mej en vända i eftermiddag faktiskt.

Men å andra sidan, vad ska man ha i en frys om inte bär. Jag bakar inte särskilt ofta, några bullpåsar ska man väl kunna klämma in. Jag köper inga älgar eller oxar. Jag kan köpa ett köttfärspaket åt gången istället för att köpa ett jättestort, dela upp och frysa in. Man får tänka om helt enkelt. För nu ska bären in…

Annars har jag gjort en dum sak igen. Var till Ikea i måndags och kom på att jag absolut ville ha en ny matta. Kollade och kollade och fastnade för en väldigt färggrann sak, som jag till slut drev igenom att vi skulle köpa, jag var sääääääker på att den skulle passa till våra röda soffor. Den andre personen i hushållet var mycket tveksam men till slut lyckades jag övertyga honom.

Den passade inte alls….. När den låg där såg de röda sofforna ut att vara mörkgrå, färgerna blev tillsammans en väldigt underlig kombination. Och ingen har jag att skylla på heller.

Så det blev en ny tur till Ikea idag, för att lämna tillbaka. Skit också!

 

Stubbfräsning

Har läst flera annonser om folk som kommer hem och utför stubbfräsning. Det kan jag göra själv, fast jag antar att dom tar bort stubbarna – jag tar fram dom.

Som jag tidigare nämnt har jag planer på en blåbärs- och lingonodling på tomten. Jag bäddar för ålderdomen kan man säga. Vore ju fint att plocka årsbehovet av bär genom att färdas några meter utanför trappen. Det är tanken!

Men det är inte snyggt! Det verkar som att riset börjar ta överhanden över halva gräsmattan. Och tyvärr växer det inte bara ris, det är en massa annat flur också. Saker som sticker upp – förmodligen gräs, små björkplantor, konstiga blad. Det ser inte bra ut. 

Så igår skulle jag frisera i min odling. Inne i allt stök fanns nämligen två stubbar och dom syntes knappt. Jag älskar stubbar och stenar. Så då började jag klippa till med trimmern. Det är inte lätt. Rätt som det är har man klippt lite för mycket. Men jag tyckte nog att jag fick till det ganska bra ändå. Nu är stubbarna fullt synliga och på dom växer det lingon som är så röda och fina. Och på andra sidan, vid björken, får blåbärsriset hålla till – fast där är det inte lika fint, där är det helt klart flurigt… Måste fundera ut en plan på det!

Som tur var hade jag tjatat iväg den andre personen i hushållet till att trimma bort allt gräs innanför hagen, så han såg inte att jag mejade ner fina kvistar med röda fina lingon… det var förstås inte så lyckat. Men vad gör man inte för konsten!

Sågs senast i ett hallonsnår

Skogen är proppfull med bär. Och jag som missat över en vecka. Så igår gällde det att ”rava åt sej”. Om jag hade försvunnit i skogen, vilket inte alls är särskilt otroligt pga mitt urusla lokalsinne, hade efterlysningen förmodligen sett ut så här:

”Inte ung kvinna försvann igår i östjämtska skogstrakter. Hon var vid försvinnandet iförd en fläckig fliströja i obestämd färg samt ljusa byxor som sett sina bättre dagar. På fötterna bar hon ett par för stora stövlar. 

Senast hon sågs bar hon på två bärhinkar, en i vardera handen. Blicken kan beskrivas som irrande, sökande och skärrad. Man förundrades över hennes sätt att ta sig fram i bärskogen. Ibland var det långa kliv, ibland knäledes och ibland ålade hon fram under hallonsnåren. Stundtals befann hon sig på ett ställe där det fanns både hallon och blåbär och då plockade hon en sort per hand. Eftersom kvinnan är snabbfingrad bör hon ha fått med sig en ansenlig mängd bär av bägge sorterna. 

Den som sett kvinnan eller kanske sett spår av hennes framfart (stora områden i naturen som är nermejade) är välkomna att höra av sig till hennes sambo. Hittelön utlovas ej”. 

Ja så kunde det ha sett ut. Det kunde också ha blivit som för en kvinna i en film som jag såg för länge sen. Kvinnan var gift med en stenrik affärsman. Hon blev kidnappad och man begärde lösesumma. Mannen utförde indiandanser, slog sig på knäna, skrattade och gjorde obscena gester. Budskapet till kidnapparna var: ”Aldrig i livet att jag betalar pengar för att få tillbaka henne”. Men det skulle såklart aldrig hända mej!

Jag tog mej lyckligt och väl hem med alla hinkarna och har nu kokat sylt i långa baner. Kanske borde fundera över om jag får plats i frysen också??? Tänkte inte på det!!!

Vinbärsgelé – klarrrrt

Anlände till lantstället igår eftermiddag. Det kändes alldeles fuktigt i luften och såklart på marken, men det regnade inte. Och, det var lika vackert som det brukar vara med sjön och skogen och trakten. Lastade in allt som fanns i bilen, dvs hela bagaget och hela baksätet? Vad håller vi på med? Varje gång vi åker hit är bilen fullproppad, nu är det väl meningen att man ska börja ta tillbaka grejer inför höstavslutningen? Nu var det tvisserligen tvättade lakan och tvätt efter semestern, men om man hade varit lite smart hade man kanske lämnat kvar åtminstone 2 par shorts och några par halvlånga byxor – jag har jättemånga halvlånga byxor? hur kommer det sig? Nejdå, jag tog med mej allt tillbaka.

Nåja, efter att ha lastat in och packat upp var det väldigt härligt väder så jag slängde mej ut i vinbärsbuskarna och plockade 4 liter med blad och allt. Sen gjorde jag gelé. Jag har ett superrecept som aldrig misslyckas, dom stelnar så fint. Jag brukar hälla gelén i små glass-couper, såna som finns hos glassbilen. Förr var det plastlock på dom och det var förstås jättebra, nu är det bara en pappskiva men jag har sparat dom i alla år och använder dom till just gelé. Dom blir så fina för när man ska servera gelén så stjälper man upp en sån där form och då ser den ut som en minisockerkaka – fast tvärtom – eller inte – med annan färg – egentligen inte alls….. men den blir fin på ett glasfat i alla fall.

Nöjd och belåten betraktade jag alla mina små plastbyttor och tänkte att det där var så roligt så tänk om jag hade haft fler burkar så skulle jag ha gjort en ny sats i morgon. Nu var det ju en himla tur att jag gjorde min plock- och kokinsats igår, för idag regnar det hela tiden, ibland kommer det en skur och däremellan dallrar luften av små små fuktiga saker som  definitivt påminner om regn.

Det blir alltså en kojdag …. IGENNNNNNN!

Semestrat klart

Oj vad jag har semestrat. För en vecka sedan tog vi tåget till Göteborg där vi våldgästat min kusin dagarna i ända. Det har varit jättehärligt att:

– åka till Fredrikshamn med färjan och sen ta tåget till Skagen (berättelsen om hur vi jagade möjligheten att få sätta fötterna i två olika hav samtidigt kanske kommer vid ett senare tillfälle). Skagen-muséet var häftigt och så var även den lilla stan och dom mysiga restaurangerna

– strosa omkring på Liseberg och inte behöva åka en enda attraktion. Den enda som vi möjligen skulle ha vågat oss på var Farfars bil, men eftersom vi inte hade några egna små barn med oss och eftersom vi inte vågade kidnappa någon annans, så avstod vi. Samma sak med barnkarusellen, fast den såg väldigt kul ut. Men vi gick och gick och gick och satt och satt och satt och faktiskt så provade vi på några små lustiga aktiviteter med en golfklubba bl a. Så vi gjorde minsann Liseberg….

– gå på stan i Göteborg är jättehärligt, skönt och ljummet väder, massor av människor, mysiga restauranger och intressanta affärer. Jag, som varit värsta shoppaholliken, har inte med mej en enda sak hem… vad är det som händer? Hur tråkig har jag blivit?

– äta på restaurang alla dagarna, ibland både till lunch och middag. Det är semester det… Efter den här veckan kan nog till och med korv och makaroner smaka bra som omväxling.

Och en annan sak som är så bra med semester. Det är skönt att komma hem igen också. Nu blir det östjämtland och lantstället och blåbären och hallon – för dom är väl kvar?

Definitivt

Igår gjorde jag det. Fyllde i blanketten och skickade ansökan. Så nu är det snart definitivt. Att jag ska börja uppbära ålderspension om drygt ett halvår. Blankettifyllandet gick väldigt fort och kvickt, utom när man skulle fylla i när jag och den andre personen i hushållet flyttade ihop. Det var ju väldigt länge sen men här skulle man precisera tom datum för ihopflyttandet. Varför?

Jag slutade jobba efter fyllda 61. Det gjorde och gör många på mitt jobb. Det blev liksom en norm, om någon stannade kvar längre började man fundera på varför denne inte slutade? När man fick? Trodde dom inte att nån annan kunde ta över? Var dom snåla? Ja, det fanns många dumma frågor kring det. Och jag kan tycka att vi är väldigt åldersfixerade i Sverige.

Men det är som det är. Vid fyllda 65 är man i alla fall pensionär och då är det inte många som jobbar kvar.

Hittills har jag på frågan om vad jag jobbar med (väldigt roligt att få den frågan) förstås svarat: ”Jag jobbar inte, jag är pensionär”. I många fall så säger den frågande: ”Men då har du väl gått innan?” eller ”har du verkligen fyllt 65?” Då får man behärska sig för att inte falla personen om halsen i ren lycka. Men ibland säger dom bara ”Jaha!”. Och då känner jag mig tvungen att inflika. ”Ja, fast jag har ju slutat i förtid” Svaret: ”Jag tänkte väl det!” (guullll) eller också ve och fasa total tystnad.

Men om ett halvår blir mitt  yrke pensionär…. Och det känns jättebra. För jag har det så bra. Kan fortfarande efter snart 4 år lägga mej på kvällen och tänka ”men hur kan man ha det så här bra?” Jag är frisk och glad. Om jag har svårt att sova ligger jag bara lugnt kvar och behöver inte oroas över hur trött jag ska vara nästa dag. Jag kan ändra på ett bestämt göromål en dag eftersom det dök upp nåt annat som var mycket roligare. Jag kan vänta hur länge som helst med att göra det jag inte har nån lust med. Jag kan ta långa promenader när som helst på dan. Jag kan bestämma mej för att inte gå alls, det finns så många andra dagar till det. Jag kan spela dragspel och sticka och läsa och gå på fik med kompisar. Jag kan jobba ideellt och känna att jag gör nytta.

Var det Tore Skogman som sjöng: ”När man är en glad pensionär”… jag kan riktigt se honom framför mej för om man ska snacka om glad så var han den gladaste.

Nu sticker jag till Göteborg på semester en vecka. Då tar jag ledigt från mitt liv som bloggare. Här ska vilas och njutas och shopas och ätas och drickas och sittas och glos på folk på badstränder och i stan. Det ska bli jätteroligt!