Efter helg kommer tomte

Vad det var härligt på Storhogna! Genuint, gammaldags, trevligt och mysigt. Men också väldigt proffsig mat som både såg helt fantastisk ut och som smakade himmelskt gott. Behandlingarna stod som spön i backen och vi badade och bastade och bubblade och knådades dagarna i ända. Som tur var blåste det så mycket så det var svårt att gå på fjället och bara för att vi inte skulle riskera att blåsa omkull så stannade vi inne hela helgen.

När vi kom hem kände jag att det var höst. Alltså tog jag fram julduken. Den som jag köpte för 69 kr i fjol sommar. Mest för att den var så billig och visst, den var fin också. Men efter senaste tomtetavlan hade jag tänkt att det inte skulle bli mer småpilleri utan att jag mer skulle hålla mej till strumpstickningen. Men nu låg den där så fin och väntade på att bli skapad. Den gulliga tomten som sitter och fikar lite. Eller det är faktiskt två, en på varje sida på löparen. Tänk vad den ska bli fin till jul!

Satt och sydde lite blått… trist, varför ska det vara så mycket blått på en jultavla? Jag vill starta med tomten direkt, men då vet jag hur det blir, då kanske man inte ens vill göra klart det där blåa runtomkring och då blir det säkert inge fint.

Idag har jag ont i ryggen på höger sida. Jag har ont under hälen på höger fot och jag  har väldigt ont i vänster arm. Vad är det som händer??? Efter all den massagen?

Så nu har jag bestämt mej för en kväll på sofflocket. Som Kronblom…

Härlig måndagkväll på er!

Fina presenter

Den jag bor hos fyllde ju år förra veckan. Och himmel och plättar vilka bra presenter han fick. Väldigt många var nämligen utformade så att jag kan snika mej in och vara med.

1. Fantastisk helg på Storhogna. För 2 personer. Jag har sagt att jag gärna följer med så dit sticker vi redan den här helgen.

2. Biobiljetter. Det är väl trist att gå på bio ensam? Jag kan absolut tänka mej att följa så att han har nån att knastra popcorn med och hålla handen på ifall det blir läskigt.

3. Vin och sprit… Okej då. Jag kan ju ta lite jag å. Man vill ju inte att han ska dricka för mycket och få för tunt blod.

4. Presentkort på restaurang. Ingen vill väl sitta ensam och äta?

Som sagt, väldigt bra presenter. Nu ska jag ta och packa väskan inför helgens övningar. Det blir väl baddräkt, finklänning och skor att gå på fjället med.

Ha så härligt ni också!

Igång

I morse när jag kom skuttande (=överdrift 1) i min knalloranga träningströja till frukostbordet, sa den jag bor med ”OJ”. Oklart vad som kunde innefattas i ordet oj –

1.  Såg jag fet ut i stretchbyxorna?
2.  Verkade jag ovanligt pigg?
3.  Har han glömt hur pigg jag kan vara?
4.  Hade han inte vaknat än?

Svar uteblev. Nåja, idag var det alltså dags för gymmet igen efter en hel sommars vila. Fast vila ska man förstås inte säga, då antyder man att det är jobbigt annars och att man nu äntligen fått lite vila. Nej, träningsuppehåll är bättre. Det utesluter inte att man, under tiden man behandlats för skada eller beordrats uppehåll av tränare eller sjukgymnast, har tvingats till att göra uppehåll i träningsprogrammet.

Jag suckade och stånkade och svettades. Stegen hemåt var tunga och sega. Men efter dusch och lite lunch så känns allt jättebra.

Almanackan är fullsmackad (=överdrift 2) med tider och platser och roligheter. Jag tittar flera gånger om dan så att jag inte ska missa nåt. Och självklart har jag bokat allt på två ställen. I mobilen och i almanackan som hänger på kylskåpet.

GLAD MÅNDAG PÅ ER!

 

Hur det gick?

Jo det gick faktiskt. Snorig, hostig, harklig, frusen och rostig steg jag in i lokalen, kastade mej fram till musikerna och sa ”det här kommer aldrig att gå, jag är jätteförkyld”. Dom sa bara: ”Lugn, det brukar alltid ordna sig!” Vi testade och sänkte några låtar så att de bättre skulle passa min whiskey-stämma. Sen var det dags att köra. Och vips…. jag hade röst. Vet inte hur det kom sig. Kanske fick jag oväntad hjälp från nåt håll eller också skärpte jag till mej helt enkelt.

Otroligt lättad körde jag hem i dimman. Jag hade klarat det. Och direkt när jag kom hem förstörde jag mitt manus och mitt melodikryss som jag använt, för nu har jag verkligen bestämt att nåt sånt här ska jag inte utsätta mej för igen. Att vara förkyld annars är ju inga problem, det är bara att vänta ut tiden. Men när man lovat att stå och sjunga en hel kväll!!!

I morse vaknade jag skapligt pigg. Huvudvärken var borta och jag nös inte en enda gång. Idag har jag tagit itu med mitt hem. Rensat bort i kylskåpet sen helgens festligheter. Bakat bullar. Handlat. Tagit bort mossa och lite gräs på plattorna utanför ingången. Jag har med andra ord fungerat igen. Det var ett tag sen. Först ryggskott och sen förkylning.

Nu kan det bara blir bättre… Jag är på GGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGG! Och i morgon är det fredag. Trevlig helg på er alla!

Förkylt!

Förra veckan var det ryggskott och nu är jag förkyld?? Jag som alltid skryter om att det minsann inte är några som helst fel på mej. Det är det väl inte nu heller – egentligen. Det är bara det att jag inte har varken lust eller tid att vara förkyld just nu. Eller rättare sagt just idag.

Sen jag vaknade i måndags har jag tillämpat allsköns kurer och metoder för att bli bra till just idag. Därför att just idag ska jag vara ALLSÅNGSLEDARE !!!!!! Jag fattar inte att jag går med på allting. Det här lovade jag i maj och det verkade ju kul. Är jag fåfäng? Blir jag så glad och smickrad över frågan? eller har jag, som min kompis säger, Prestationsångest? Man börjar ju onekligen undra vad det beror på att jag säger JA till absolut allt.

Häromdan lovade jag t ex att hoppa in som sekreterare på ett företag. Har inte jag jobbat klart? Varför gör jag så här? Kan man ta nån tablett för den här åkomman?

Har faktiskt legat och funderat över hur jag ska besinna mej och tänka efter innan jag glatt ropar JAVISST! Det räcker inte att jag frågar om råd, innan den rådfrågade ens hört frågan så har jag bestämt mej. Det går alltså väldigt fort och betänketid verkar jag inte ens veta vad det innebär och alltså föreslår jag aldrig det. Jag svarar ja direkt.

Men att tänka ger ibland resultat. Jag ska kontakta en uppfinnare eftersom jag själv är oerhört oteknisk men däremot har massor av dåliga idéer. Jag vill att nån ska konstruera en grej som sitter fast inne i mina glasögon och som, när jag får frågor som kräver endera ja eller nej till svar, gör att det åker ut två boxarhandskar från glasögonen. Det ska stå ett stort NEJ på dom. Jag vet att det finns såna där skämtartiklar men den tekniska lösningen kräver nu att boxarhandskarna ska sitta inne i mina glasögon.

Tänk om det lyckas? Och tänk om det blir tråkigt då? Eller tänk om jag får det lugnt och skönt? Och frid och ro och kan ägna mig åt mina julbroderier och bullbak?

Ja man vet ju aldrig. Nu tar jag i alla fall en dos till med nässpray, duschar och hyfsar till mej och beger mej på dagens gig. Håll tummarna!

Pust!

Vilken helg vi haft! Vi har firat födelsedag i dagarna 2.

Barn och barnbarn  kom hem – i bil och med flyg. Hallen invaderades av skor i alla former, färger och storlekar. Kläder och saker lite här och där. Badrummet fullt av handdukar, necessärer och hårtorkar. Mobiler och spel. Det rör sig överallt. Och man hör hela tiden nån som pratar. Fantastiskt roligt!

Fredag Öppet Hus med många trevliga människor. Våra duktiga döttrar fattade posto vid diskbänken och vi kunde bara gå omkring från stol till stol och skåla, äta eller bara prata.

Lördag var det fest för syskonen. Väldigt rolig fest! Möjligen aningen för mycket vin!!!!

Söndag tog det roliga slut. Då var det att börja diska, torka, släpa stolar, flytta bord, dammsuga, tvätta dukar. Så på eftermiddan var här typ motsatsen till fredag. Dvs inte en sko som låg på sned, två ledsna handdukar i badrummet, inga klädplagg på glid nånstans, inga spel eller mobiler som låg på fel ställe och framför allt var det ingen som sa nåt.

Vår valvaka liknade mer en avslappningsövning och det var väldigt skönt att lägga sig i sängen och sova väldigt djupt och länge i morse.

Nu blir det en ny och alldeles vanlig vecka. Ha det så härligt ni med!

Varför bloggar du?

Häromdan träffade jag en man vid ett middagsbord. Han sa:
– Är det du som bloggar på ÖP?
– Ja, brukar du läsa min blogg?
– Nej, jag bara kände igen dej från fotot. Varför bloggar man egentligen?

Jag blev lite ställd av frågan. Varför gör jag det? När jag tänker efter så är det för att jag tycker så mycket om att skriva. Och jag har lätt för det. Kan sätta mej ner och inte ha en aning om vad jag ska skriva om och helt plötsligt så kommer det en text. Jag tänker faktiskt inte så mycket på ifall någon kommer att läsa den just då

FAST jag ska förstås erkänna att jag blir jätteglad när någon säger att dom läser min blogg. Det känns väldigt roligt. Och ibland när jag inte har nån inspiration så tänker jag att det är bäst att hålla igång, annars kanske jag mister alla läsare.

Till mannen sa jag att jag väntade på att kunna leva på min blogg, varpå han såg mycket förvånad ut. Man har ju hört talas om produkt-droppar och reklamavtal och en massa sponsorer som vill vara med på ”vissas” bloggar. Jag kan ju undra varför inte ICA Maxi  hör av sig och vill ta in ett kort på deras soltorkade tomater i min blogg?? Eller kanske en antirynkkräm från Vita Korset. Eller, aktuellt just nu,  varför är det ingen som frågat om jag vill göra reklam för nåt häftigt liniment.

Nej jag skojar bara. Inte blir jag rik på mitt bloggande. Men jag blir glad av att göra det.

 

mindre ont

Jodå det går sakta framåt. Nu är jag inte lika krokig längre. Har bara problem när jag kliver upp ur stol, säng eller soffa. Men bäst är det om jag inte sitter eller ligger alls. Bäst är att gå  och gå och gå. Och som alla vet så gillar jag ju att sitta och ligga. Men varför klaga, det går ju över.

Alltså är detta en bra dag. Har varit på stan och fixat lite saker. Bl a deltagit i Facebook-uppropet att lämna ifrån sej en bok nånstans till glädje för någon annan. Så idag la jag en bok på Wedemarks. Kände mej väldigt busig när jag la den på ett bord, kanske blir det så att man tror att nån bokat plats där och inte vågar sätta sig. Skulle förstås vilja se hur det gick. Men hur skulle det se ut… och dyrt skulle det bli också. Sitta där hela dan och fika och fika. Nej jag får bara hoppas att nån vill ha den.

Sen har jag bokat alla kvällar jag ska sälja biljetter på basketmatcherna framöver. Det blir spännande, vi ska införa ett nytt biljettsystem. Jag har svarat på en massa mejl och känt mej som en riktig kontorsråtta hela eftermiddan.

Jag har jättemånga bokningar i min kalender (om man jämför med hur det såg ut förra månaden) och inbillar mej att jag har så mycket att göra. Men aktar mig noga för att berätta det för nån som förvärvsarbetar. Då brukar dom nämligen se på mej med tom blick och säga lite matt ”Ja men det var ju vääääldigt mycket det där”.

Jag är med i bokklubben Låna och Läs. Man betalar för en bok och sen får man gå ner på stan och byta bok så fort man läst ut den. När det gått ett år får man ta hem en favoritbok. Idag bytte jag till mej en ny så nu går jag och lägger mej och läser en stund!

ajaj

Vilken helg det blev … igen. Vädret den här sommaren upphör aldrig att förvåna. Vi stack iväg till Lantstället för att ta hem resten, hela kylskåpet och skåpet ovanför var kvar. Samtidigt skulle alla blommor slängas … tråkigt … och jag skulle bärga hem lite lingon. Av födsel och ohejdad vana tror jag nämligen inte att det går att plocka bär nån annanstans än just där. Jag är liksom invand på det.

En ljuvlig dag i bärskogen. Lingonen är roliga att plocka, fina att se på och det luktar så gott där dom växer. Jag höll till alldeles bakom huset för att undvika både dom som jagar och dom som springer undan i dessa tider.

Söndag gick jag glatt tillbaka till samma ställe. Det var bara det att nu kände jag lite irritation i ländryggen. Men hej och hå, bären skulle med till stan. Så jag plockade ett par timmar och nu sitter jag här (fast det är bättre att stå och gå) med ett litet ryggskott. Vet inte om det kallas så men det känns i alla fall som nåt som är väldigt ont. Inge bra..

Tänker på Birgit Nilsson. När hon kom till Tyskland i ungdomens dar kunde hon inte ett ord tyska. Alla kysste på kind och mumlade nåt i hennes öra. Hon uppfattade aldrig att de sa ”Grüss gott”! Hon var finurlig och svarade tillbaka ”Ryggskott”. Och om man tänker på det då blir det lite roligare att ha ont.

Ha en härlig måndag! Jag tror mer på en härlig onsdag just nu…

 

man vill ju ligga…

Det var ju en himla tur att jag haft en lugn, skön och avslappnad sommar. Så här tillbaka på min gata i stan är det allt annat än lugnt. Vad kan rimligtvis brådska för en pensionär ?kanske den klartänkte undrar.

Exempel 1: Jag skulle ta bilen ner på stan. Himmel och plättar vilken trafik det var kl 1400 på eftermiddagen. Det var ljussignaler och bilar som korsade och bilar som körde om och det var filer att välja och fotgängare att väja för. Jag är van vid landsvägen. Stressigt!

Exempel 2: När vi kom in i lägenheten blåste det upp ett dammoln. Vi har knappt varit  här sen i maj. Alltså: fönsterputs, dammtrasor, skurhinkar, dukskakning, dammsugning. Och förstås: Byta kuddar från sommarfärgen till vinterdito. Stressigt!

Exempel 3: Alla mina åtaganden tog plötsligt fart. Det var rödakorssjukhusvärdinna på tisdag och styrelsemöte på torsdag och bolagsstämma en annan dag. Stressigt!

Exempel 4: En hel del ärenden måste uträttas på stan just den här veckan. Scanna av alla affärskedjor lite snabbt. Köpa en bok till Låna & Läs så att jag har något att förströ mig med innan jag somnar. Fika. Prata med alla jag kände. Stressigt!

Som dom säger i vissa dokusåpor … ”man vill ju ligga …” Jag håller med!