Stilla veckan börjar nu

Midsommar2016

Nu har utsmyckningen på min fina krona vissnat. Alla har åkt hem till sitt och jag känner mig också lite vissen, som en vissen knopp som inte har några som helst planer på att slå ut. Nu vill jag bara vila mej.

Vi har haft så härligt i midsommar. Sol ute och sol inne i tre hela dagar. Mer än man nånsin kunde tro och hoppas på. Vi har ätit gott och för mycket, vi har gått tipspromenad, slagit i spikar, kastat bollar, spelat kort, tittat på fotboll och umgåtts.

Och igår var vi på Auktion till Håsjö. Satt i flera timmar och försökte komma på nåt som jag var i behov av. Till slut slog jag till på en fin hemvävd matta för 50 kronor. Det är nästan fräckt att betala så lite när jag tänker på hur mycket möda den kostat den som tillverkat den. Blev också lite ledsen när jag såg fina hemvirkade överkast som hamnade i nya händer för en spottstyver. Förspilld kvinnokraft kan man tänka.

Idag när dottern stack iväg till Stockholm tog jag fram mitt lilla broderi och satte mej ner och sydde några korsstygn medan jag lyssnade på Sommar! Snacka om meningslös sysselsättning, jag syr doftkuddar….. inga kommentarer! Vilka vill ha en sån? När det blir auktion efter mej kommer dom att ligga i en låda med en massa annat ”rat”.Och auktionisten kommer att försöka prångla ut lådan genom att lägga på sak efter sak tills han äntligen får nån som förbarmar sig på ”en tjuga”.

Regnet har upphört, det blåser rätt mycket så då är det väl snart torrt på marken också. Jag bryr mej inte om några som helst utomhusaktiviteter idag. Jag ska läsa en bok ända tills det blir dags för nån slags ”rest”-middag. Och sen ska jag se på fotboll hela kvällen. Härlig måndag på er också!

 

 

 

Snart är det helg

Lusthus

Nu har jag putsat alllllllaaaaa fönster på lusthuset. Det är 86 x 2, in- och utsida. Det blir aldrig riktigt bra. Svårt att få till hörnen, det är 736 hörn och det är jättesvårt att komma åt där. Jag har oljat in mellan alla spröjsarna också, så då har det blivit lite oljigt på vissa ställen. Men det gör inget, jag putsar alla sidor ute och inne och sen får det vara bra med det. När solen skiner som värst och ligger på rutorna ser det väl alldeles flammigt ut, men då sitter jag inte där inne i alla fall.

Annars har vi idag handlat för 3:e gången. Det kommer bli svårt att svara nej på frågan: ”Har du …..”. Jag har allt. Tror jag! Nu väntar jag bara på barn och barnbarn som anländer i strid ström i morgon och nästa dag. Det ska bli jätteroligt!

Tycker mig dock märka en viss försämring i mitt tidigare så snabba och fantasirika planeringstänk. Nu har jag hållit på hela veckan och läst gamla urrivna recept, grillhandböcker från ICA under 3 års tid, tidningsrecept och fina gamla kokböcker. Tänker att jag borde förnya mej. Det slutar ändå på precis samma sätt varje år. Det blir sillunch med alla dom vanliga ingredienserna och sen blir det grillat lamm och där är jag inte riktigt klar över vilka tillbehör som ska vara. Jag har dock sett till att vi kan välja mellan nästan allt som finns på marknaden, antar att jag får hjälp med just dom svåra besluten.

Det har ju sina sidor när man har en bit till affären. Igår skulle jag ha Spagetti Carbonara till middag, något som både vi och barnbarnet gillar. När jag skulle börja steka bacon upptäckte jag att datumet gått ut. Om jag hade varit i stan hade jag kvistat till Maxi direkt och köpt ett nytt paket men det verkade lite väl drastiskt att köra 1,3 mil. Då satte jag mej ner och ville bara gråta…. vad göra istället. Nåja, efter att ha svurit på mej själv och min slarvighet och oförmåga till kylskåpsöverblick, gick jag ut i frysen och tog fram två kycklingfiléer. Det snälla barnbarnet tröstade mej och sa att det nog skulle bli lika bra. Och gott blev det, men rätten kunde inte tituleras Carbonara…

Är det för övrigt nån som nån gång lyckats blanda rätt mängd florsocker och vatten vid första försöket? Jag kan hålla på hur länge som helst, ibland så länge som ett helt paket och då kan man snacka om att man har lite att lägga ovanpå kakorna. Dom blev i alla fall både fina och goda så nu har jag en kaksort också.

Imorgon har jag vilda planer. Skogarna häromkring kommer att tömmas på björkar om jag orkar och hinner. Jag tittar för mycket på TV, där gör dom portaler och mattor och dom klipper ölburkar och gör ljusstakar av och jag gissar att dom där i Skåne kan sitta ute i sin trädgård hela midsommarnatten med en chic liten filt runt axlarna. Här har vi långt före mörkrets inbrott pga myggsvärmarna krupit in och gömt oss. Vi har ändå lite tur som har lusthuset. Där kan man faktiskt leka att man ändå sitter utomhus… det är liksom nära till naturen.

Nu har jag inte tid med det här längre. Jag måste planera vad jag ska göra imorgon …. inte glömma att lägga in sill, plocka blommor, hämta björkar… och just det…. visst är det otroligt svårt att tänka ut vad man ska äta när det inte är midsommar?…. det blir ju en del andra middagar också. För att inte tala om luncher. Om jag fick bestämma skulle vi äta varm korv varenda lunch. Tänk va lättsamt… men det går inte för sig. Här måste man hitta på roliga och kluriga varianter… hm! Som sagt, här sitter jag… nu måste jag börja fundera igen.

Jag vet att det kommer att bli så bra och roligt allting! Det blir det ju alltid! Hoppas att ni också får en härlig midsommar!

 

Släkten är bäst

I helgen har vi haft Släktträff. Va roligt det var! 49 personer som alla är ättlingar till John och Bertha Lindström. Det fylls hela tiden på med nya friska tag, den här gången var det 5 barn som jag inte träffat tidigare. Lekar, frågesporter, kluriga övningar, god mat och trevligt umgänge. Vilken fantastisk lördagkväll! Jag är så glad att jag är släkt….

Häromdan var jag på affären. Köpte sallad, varpå den andre personen i hushållet påpekade att jag har jättemycket sallad i min odling. Då kom jag på att jag inte informerat honom om att den bara är till beskådning. Där ska inte tas ett enda blad på hela sommaren. Jag ska bara ha den att visa upp ifall det kommer hit nån. Då ska jag lite sakta dra mej till  pallkragen och säga ”Salladen har tagit sig fint i år!” Och så ska dom säga: ”Ja och gu va mycket du har…”

Idag är det en lurvdag, både i huvudet och ute. Vi vilar oss och väntar på att barnbarnet, som bor hos oss den här veckan, ska lämna sin kompis i huset nedanför och komma hem till oss för att äta. Jag hoppas förstås också kunna lura henne att stanna hemma en stund så vi kan dra en spader. Jag tror bestämt att jag ska försöka ”lägga leken”, så att jag får chans att klå henne. Det är inte klokt vad ungdomarna  lättlärda, har jag verkligen lärt dom att bli så där duktiga?

Va en liten gumma kan gnooo…

För en månad sen krattade jag löv för brinnande livet. Häromdan krattade jag kvistar. Började med att plocka upp en och en men insåg snabbt att
1. det var alldeles för många
2. det inte var bra för mitt välbefinnande och min halsbränna att böja mej ner så ofta.
(Visst är det väl många som har det problemet, alltså det med magmunnen som läcker eller inte sluter till eller som inte tål att det är snävt i midjan? Och visst är det väl många som knaprar i sig en Omeprazol lite då och då? Och visst hör det väl till åldern? Och visst skulle det säkert bli bättre om jag blev lite smalare för då skulle inte linningen sitta så hårt?)

Skottkärra

Skit samma, allt kan bli bättre av det ena eller det andra. Jag tyckte det verkade bättre att ta räfsan och kratta upp alla kvistar som fallit ner efter stormen. För det blåste verkligen häromdan.

Nu är det andra tider. Men bondelivet har verkligen tagit tag i mej. Jag ränner omkring överallt på tomten, ligger under buskar, krafsar med händerna, använder stora klipptången och gnooor. Börjar fatta varför så många säger att det är så mycket att göra i trädgården på våren. Sent ska syndarn vakna. Mina buskar innehöll så många döda gamla pinnar som var alldeles lösa och bara ville bäras ut i skogen och så många som pga sitt tillstånd inte ville vara kvar i ett samhälle där allt sprakade och grönskade, dom bara väntade på att bli befriade från den där besvärliga ställningen där dom av farten bara hölls fast av ett antal friska och livaktiga kvistar och inte för att dom kunde bidra med något. (Fundera på den ni…..)

Idag är det måndag och på dagens program står att jag ska städa Hus nr 2. Vi har två hus på Lantstället. Ett där vi bor och ett där andra bor när dom hälsar på. Till helgen har vi Släktträff här på Narasjön och då kommer några ur min kära familj hit. Det blir jätteroligt!

Men först måste jag raka benen och framför allt smörja in dom. Det är soligt idag och shortsväder. Visst är det väl många som har väldigt rynkiga ben? Och visst känns det inte lika kul att ha kjol bland folk? Och visst går det åt väldigt mycket lotion?

Frågorna hopar sig medan skurhinken väntar och den bryr sig inte om lurviga ben eller fläckiga ansikten eller att det gått sönder ett blodkärl i ögat så att jag ser ut som Kapten Blod om man tittar lite till vänster… Jag kör på bara! Härlig måndag ni med!

Bonde är mitt liv de se..

Det torde vara ett välkänt faktum att jag inte direkt är lyckosam när det gäller ”bonde i praktiken”. Under åratal av missväxt har jag så smått misströstat. Ändå är det svårt att släppa tanken på prunkande rabatter och välfyllda grönsaksland. Och på TV är det så många program där dom sår och sätter och sitter i gröngräset och äter det dom själva odlat. Värsta bantningskuren om jag skulle försöka äta bara det jag själv odlat. Senaste trenden: ”Ett salladsblad om dagen … du går garanterat ner i vikt”.

Men i år har jag i alla fall gett mig den på att jag ska försöka. Och salladen är faktiskt större och yvigare och grönare än någonsin. Rabarbern har blivit över 2 dm nu och jordgubbarna växer, i alla fall bladen. Anledningen kan vara gödseltillförsel. Stackars min jord, den är väl alldeles utarmad. Men nu har jag släpat hem säck på säck med koskit. Få se om det hjälper.

Igår var jag till en kompis och fick en massa växter som hon liksom hade gallrat ur. Så stora och fina som dom var,  dom som liksom blivit över hos henne har jag aldrig sett i min rabatt.

Så idag har jag gjort om mina två rabatter. Jag har tagit bort allt som var där innan, gjort dom bredare, fyllt på med jord och gödsel och till sist planterat ner det jag fick av henne + det jag hade innan. Jag har tänkt mig för och satt det höga längst in osv. Jag har verkligen ansträngt mig.

Medan jag höll på där tänkte jag på min moster Eivor, död sedan länge. Hennes fönster och rabatter prunkade alltid i vackra färger och sorter. Kan tänka mej att hon inte, som jag, kunde sticka iväg och köpa fin jord och fina plantor. Hon förökade själv och påtade och pysslade och höll på. Hon kan med rätta sägas ha haft gröna fingrar. Tänker kanske att jag ändå ärvt någon liten ådra från henne, jag har bara inte testat den ännu.

Att vara positiv odlare så här i början av juni är lätt. Sommaren är på ingång och nu ska det bara växa och spraka i flera månader. Nu kommer nästa fråga: Vad gör man sen? När man satt? Alla grönfingermänniskor jag känner säger: Jag gör ingenting, det bara växer… fan trot. Men jag är beredd på att bara sitta och kolla hur det blir finare och finare och jag ska gladeligen köpa massor med såna där fina ”stängsel” ifall blommorna blir för höga och verkar vilja falla ner. Och kommer det ett enda ogräs så ska jag rycka det direkt.

Man kan säga att ”det blåser i träa ida”. Verkar som att morgondagens syssla blir att plocka upp fallna grenar. Det är OK, då har jag en plan även för morgondagen.

Tjao från ”Damen med skit under naglarna”!

Går inte att lära sig …

”Man kan inte lära gamla hundar sitta”, ”Man blir aldrig för gammal för att lära nytt, det tar bara lite längre tid”…. Citat som man hör här och där och upp och ner. Stämmer förmodligen men inte på mej.

Jag kan lära mej många nya saker. Men två gamla saker kan jag aldrig, absolut aldrig lära mej så att det sitter.

  1. Annexet…. Är det stora huset eller är det ett mindre på sidan. Självklart har jag fått det förklarat för mej tusentals gånger, men det försvinner lika fort. När nån säger ”Vi bodde i annexet” får jag direkt en stirrande blick och ett suddigt uttryck. Mumlar något om att ”det var väl bra??” I skrivande stund kan jag inte med säkerhet säga vilket hus det är.
  2. Offside i fotboll. När är man offside? Jag har hört det massor av gånger, även där har jag bett om förklaringar från folk i branschen, folk utanför branschen och vanligt folk. Det är nåt med var man befinner sig när man tar emot bollen. Nu är det så bra att när man ser på TV så gör dom en linje över planen så att man direkt ser vem som var offside. Men om jag kollar live då är jag lost.

    Löjliga saker kan man tycka, och vad spelar det för roll. Men lite intressant är det dock att det aldrig fastnat, jag har ju trots allt uppnått en icke aktningsvärd ålder.

    Man kan ju också tänka: Gu va löjligt, det måste ju vara massor som hon inte fattat i alla år!!!
    Och jag kan också säga: Försök inte förklara, det försvinner som en humlas surr i sommarvärmen.

    Nu är det nationaldag… och den sången har jag inte glömt. DU GAMLA DU FRIA ska jag nu börja skråla så det hörs över hela byn. Flaggan vajar så fint, himlen är blå, det är varmt, jag har vita jeans (ska man ha det när man är så gammal?) och min fina hemstickade turkosa tröja (jomen den blev faktiskt bra!) med armband i samma färgställning. Jag är med andra ord redo att hylla Sverige!

Plötsligt händer det…

Kolla på salladen! Så här stor har den inte varit ens i slutet av sommaren tidigare. Det är nu det händer. Det är nu jag blir självförsörjande på grönsaker, OK bara sallad men ändå.

Sallad

Det beror nog inte bara på att jag har anor från bondefolket. Utan mer på att jag i år har kostat på en förmögenhet på bara skit. Kogödsel säck på säck. Såklart det blir bra.

Och igår eftermiddag, alldeles innan regnet och åskan kom, gick jag ut som en sann såningsman och strollade näring över hela gräsmattan. Kan bara tänka mej vad det ska ”ta”. Gräsmatta är förstås en stark överdrift. Den ser ut som att den fått fläckfeber och efter allt den fått stå ut med så tror jag knappast att den blir fin och grön över hela. Här har kört lastbilar, traktorer, slamtömningsbil så tung så tung, så den har fått utstå en del. Men kanske kan det blir fler partier som är gröna och kanske kan man då glömma dom där som är alldeles kala.

Igår kväll sent bestämde jag mej för att sluta vänta på rörmokarn och därmed vattnet. Jag satte igång med att diska och torka upp i köket. Och idag har jag städat resten av huset. Det går ju alldeles utmärkt att bära vatten och värma det på spisen. Så nu har jag så fint så fint överallt.

Alltså kan jag påbörja mitt fredagsmys nu på direkten. Ha så härligt ni med!

Nu har jag roooligt!

Jag springer ut och in. Snickaren har varit här och gjort klart. Nu ska lister, golvsocklar och dörrpaneler målas. Bråttom bråttom. Hela badrummet är utspritt i plastpåsar överallt. Igår kom badrumshyllan upp så då kunde jag fylla den.

Rörmokarn har inte varit här ännu så vi har inget vatten, får bära från andra huset. Tänkte först strunta i att diska men det blev så mycket smutsigt porslin överallt så nu har jag börjat bära vatten och värma på spisen. Minns att jag för ca 30 år sen alltid gjorde det, stod dessutom ute och diskade. Nu rör det sig bara om några dagar så då är det väl ingen konst.

En gammal möbel, typ byrå ska målas med vit lackfärg och placeras under nyinköpta hatthyllan. Nu är den målad en gång. Det blir nog bra.

Myrr…. jag har glömt att lägga ut myrr!!! Måste snarast göra det. Idag var det två myror som bet mig så fort jag satte foten i gröngräset.

Ena altanen har jag gjort fin med pelargoner, köksväxter, nya stolsdynor och en fin krona av rötter som jag köpte när jag var på Kretsloppshuset härom sistens. Känns mysigt att sitta där. Vi har köpt infravärme också så att jag kan sitta där hela kvällarna och läsa en god bok… Inget som behövs just idag, vi har 28 grader varmt. Ljuvligt ljuvligt.

Hinner inte sitta och sola. Vill inte heller. Hastar bara omkring. Tänk va en liten gumma kan gno om hon vill.

Härlig tisdag på er alla!