Johansson: ”Vi höjer inte biljettpriserna”


Bruce The Moose och Nils Johansson – lika laddade, lika förväntansfulla.

Jämtland Basket har beslutat sig för att INTE höja biljettpriserna till slutspelet.

– Det vi gör här till kvartsfinalserien kan vara unikt. Jag tror i alla fall det. Det brukliga är att höja priserna till ett slutspel, men vi gör inte det, berättar Nils Johansson i Jämtlands styrelse.

Varför har ni tagit ett sånt beslut?

– Vi väljer att ligga kvar på samma nivå som i grundserien eftersom vi vill att det ska bli en folkfest och att det ska bli storpublik i hallen. Vi tror också att det här i initiativet blir uppskattat bland publiken.

Styrelsen och alla funktionärer, den sistnämnda gruppen som i år är större än någonsin, är rejält peppade inför tisdagens hemmamatch.

– Vi är superladdade. Det här har vi sett fram emot i flera år. Äntligen har vi ett slutspel i Östersund. Dessutom tycker jag att vi har ett lag som kan överraska på riktigt. Jag tror inte att Södertälje ser oss som någon önskemotståndare, förklarar Nils och får medhåll av ordförande Erik Westin.

– Vi har det bästa laget på många år, så jag tror att vi kan matcha topplagen i ligan.

Arrangemanget på tisdag innehåller som vanligt många olika programpunkter. En av dessa är förstås Jämtlandssången, som dagen till ära ska framföras av Micke Mojjo och Jens Westin.

– Det kommer att bli grymt, hälsar Nils.

Hejarklacksledaren Bruce The Moose finns också på plats. Fattas bara annat.

– Gällande Bruce så har jag nära kontakt med honom. Den senaste tiden har han varit väldigt laddad för sitt hemliga uppdrag….som nu är slutfört.

– Älgminister-Bruce (hmmmm) låter hälsa att han och övriga laget kommer vara mer än redo när det är dags.  Det hemliga uppdraget kommer offentliggöras på vår kvartsfinalmatch på tisdag, avslutar Nils Johansson.

Tidernas bästa Jämtlandslag – vilket slagläge


Här skrivs baskethistoria. December 2016. Efter 19 raka förluster lyckas Jämtland betvinga Södertälje. Nu jagar Jämtland nästa spöke – kvartsfinalsförbannelsen.

32 matcher är avklarade i grundserien. Jämtland Basket har vunnit hälften, 50 procent, men man har framförallt signerat historiens bästa säsong i klubben.

Torbjörn Gehrkes minutiöst sammansatta lag – med ”små”, snabba atletiska spelare framför stora och orörliga – har inte bara vunnit mängder av matcher. Man har även bjudit på gladbasket av ett mått som vi aldrig skådat förut. Jämtland har inte enbart charmat hemmapubliken utan också övriga basketsverige.

Gehrkes plan att springa mycket och snabbt samt skjuta, skjuta och åter skjuta, har blivit en succe. 

De blåvita älgarna har öst in poäng – flest av alla lag i Basketligan. Laget har länge dominerat alla möjliga ligor – både som lag och individuellt. Poäng, returer, assist, effektivitet…

Hade inte Dino Cinac blivit så oturligt skadad skulle han troligen vunnit poängligan – inte osannolikt med Mike Bruesewitz som tvåa.

Jämtland har spelat skjortan av etablerade topplag som Södertälje och Norrköping och skaffat sig inbördes mot båda lagen samt Borås.

Inbördes efter 32 omgångar mot lag 2, 3 och 5 – det är historiskt så att det skriker om det.

Historisk är också Årets Match i Basketligan, alla kategorier: Södertälje-Jämtland 73-107.

Vi tar det igen:

Södertälje-Jämtland 73-107.

Resultatet sände chockvågor genom hela basketsverige. Från Luleå till Malmö.

Den fyrfaldiga SM-guldmedaljören utspelad i sin hemmaborg med makalösa 34 poäng. 

Av Jämtland!

Detta Jämtland som till på köpet aldrig mönstrat ett så rekordungt lag. Dessutom med kanske den kortaste uppställningen i klubbens historia.


Slutspelsskjortan är struken och klar. På söndag börjar Torbjörn Gehrke och hans Jämtland resan mot att kunna skriva SM-historia. Förutsättningarna är bättre än någonsin.


Aldrig tidigare har Södertälje, denna mångåriga gigant i svensk basket, blivit så utklassad på hemmamark.

Den rent ut sagt formidabla prestationen är toppen på en våg av särklassiga matcher som detta Jämtlandslag gjort i år.

Jabril Durham och det övriga laget har bjudit på stunder av sensationell basket som tagit sporten till en nivå vi inte trodde var möjlig att få se från ett Jämtlandslag.

Med lite mer flyt och utan skadan på Dino Cinac hade det kunnat vara tre-fyra segrar till. I så fall skulle Gehrkes gäng ha varit topp-4 och haft hemmaplansfördel i slutspelet.

Vi skulle kunna trycka på ”stoppknappen” redan nu och säga att vi  är nöjda. Vi har trots allt bevittnat den roligaste och bästa säsongen i Jämtland Baskets cirka 40-åriga historia. 

Det går förstås inte. Det är nu det riktigt roliga ska börja.

Slutspelet om SM-guldet.

Det där som Jämtland Basket alltid har pratat om, alltid drömt om, men aldrig fått vara med om. 

Kvartsfinal är det maximala som vi fått njuta av. Aldrig mer. Trots spelare som Bennerman, Besselink och Heiden, Brisport, Chris Watson och Ron Selleaze, Darius Hargrove, Tyrone Levett och Andrew Mitchell.

Men nu är det andra tider. Eller som Jabril Durham sa efter en segermatch: ”I dag har vi bevisat att vi är på riktigt”

Vi skriver 2016/17 och det är dags att bryta förbannelsen. 

Nu ska det mörka molnen skingras.

Nu ska kvartsfinaltårarna bytas ut mot segerglädje och planering för den sju matcher långa semifinalserien.

Södertälje i Täljehallen på söndag. Det är där och då som resan ska börja.

Erik Westin och övriga styrelsen i Jämtland Basket pratar internt om SM-final och guldchans. Visst kan vi tycka att det är kaxigt och snudd på galet (speciellt efter två år av missade slutspel) men vi som har sett Jämtland spela i år kan inte annat än att hålla med, om än så där lite i smyg.

I tidernas kanske jämnaste Basketliga, där de sju första lagen har slagit varandra huller om buller, finns det en tickande bomb insprängd.

Bli inte förvånad om vi får se sensation skrivas i vår. Södertälje känns inte längre som ”oövervinneligt”. Här finns en radda utmanare – bland dem Sveriges kanske roligaste basketlag i år, Jämtland.

Som ni märker har Bloggen delvis placerat sig i hyllningskören. Inte med båda fötterna, eftersom vi självklart har kvar de kritiska glasögonen (de finns alltid med). 

Faktum är ändå att vi ALDRIG har haft så roligt på en basketarena som i år. Vi har njutit, jublat och snackat basket som aldrig förr.

Basket ska vara underhållning. Det ska vara fart och individuella prestationer. Det ska ta tag i vårt känsloregister och ge oss upplevelser. 

Eller om ni så vill: Hellre NBA än Euroleague. Hellre fart och fläkt än taktik och gåbasket. Hellre våldsamma dunkar än försiktiga lay ups. Hellre publikfriare än grå lagspelare. Hellre 99-97 än 64-60.

Precis det har årets Jämtland – och Nya Sporthallen – lyckats med.

Nu är det bara en sak som fattas. Att fullborda säsongen med ett slutspel som går till historien.

För att göra det krävs att spelare och ledare skruvar på vissa knappar. Till exempel dessa två:

1. Den mentala knappen. Jämtland behöver älska SM-slutspelet från start. Lära sig att njuta av uppladdning, uppvärmning, matcherna – ja, varje detalj. Skjuta bort pressen, kraven och alla måsten. Lagom avslappnade spelare, med mjuka händer, skarpt fokus och möjlighetstänk kommer att bli de slutliga vinnarna.

2. Försvarsknappen. Slutspel handlar mer om försvar än anfall. Att stoppa motståndaren och göra det svårt i egen zon. Om grovjobbet bakåt blir prioriterat kommer det att flyta på i anfall.

Vår uppmaning till Niklas Larsson, Dino Cinac och de andra krigarna i ”Älgarnas blåvita armé” är därför: ”Ta på er stridsrustningen, men se till att njuta – och så… Go for it!”

Tre dagar kvar


Sällan eller aldrig har vi varit med om en sån uppsluppen stämning på en Jämtlandsträning som i dag. Här är Jaan Puidet och Niklas Larsson.

SM-slutspelet närmar sig. I dag torsdag är det tre dagar kvar till kvartsfinal 1; Södertälje-Jämtland.

Bloggen har gjort en rundringning hos basketprofiler och andra runt om i Sverige och alla tror på en bra chans för Jämtland.

Vi har även fått en pratstund med Jabril Durham. Han berättar om hur han har upplevt sitt första år som utlandsproffs, hur han mådde när det gick som tyngst efter jul och mycket mer.

– Det har varit som en berg-och-dalbana, men nu… säger han. 

Mer av intervjun går att läsa i morgon fredag på op.se och ltz.se.

Första hemmamatchen i Nya Sporthallen – vi hoppas förstås att det blir flera – spelas på tisdag, 4 april.

När vi besökte Jämtlands torsdagsträning var det som vanligt uppvärmning med… en fotbollsmatch!

Det här har blivit något av en följetong på många träningar. Fotbollsmatchen är tydligen något som sporrar spelarna – och som det även finns mycket prestige i.

– Utan att basunera ut det för högt kan jag nog säga att jag är bäst på fotboll i laget. Gustav (Hansson) är också rätt bra, sa Niklas Larsson till oss tidigare – förstås med glimten i ögat.

Som ur-AIK:are och fotbollssupporter är det förstås viktigt att Larsson håller stilen även med bollen vid fötterna…

Blir det dubbelt AIK i ligan?


Peter Grinbergs under sin tid i Jämtland Basket.

AIK har chans att göra en succedubbel – gå upp i både Basketligan herr och dam. Inom fyra-fem veckor vet vi om den nybildade Basketklubben dels klarar det sportsliga, dels det ekonomiska.

– Jag tror att det är större chans att damerna går upp. Vi är klar för ligan sportsligt sett, men ekonomiskt är vi det inte. Jag har frågat ganska ingående (styrelsen) och just nu det är 50-50. I mitten av maj kommer beslut, berättar Peter Grinbergs, headcoach i AIK herr.

Vilken match och vilken seger


Elsa Paulsson-Glantz var tillbaka – och hon bidrog med så mycket till segern.

Detta Östersund Basket. Vad ska man säga?

Trots en monumental motvind och otur på alla möjliga och omöjliga plan reser laget sig på nio och knockar AIK.

Seger med 60-54 efter en urladdning som får oss att bara gapa. Antonio D’Albero tvingades återigen anpassa sitt spel och matchplan efter hur få spelare han hade. Han roterade på sju spelare, ja, i långa perioder enbart på förstafemman plus Frida Joelsson.

Förre guldcoachen Anders Härd, nu i AIK, hade däremot tio spelare som han luftade. Dessutom ytterligare två som blev sittande på bänken.

Härd hade också ett kraftfullt längdövertag, med 188 cm långe Janel McCarville som banans särklassiga Insidekrigaren. Ändå vann ÖB returkampen med 43-41.

Om Östersund blev trött på den korta roteringen? Självklart, men AIK tog slut fortare.

ÖB såg piggare ut och hade mer energi i andra halvlek när det borde ha varit tvärtom. 

Trots att Danielle Elvbo spelade med förkylning och att Elsa Paulsson-Glantz knappt har kunnat träna efter sin hjärnskakning.

Hur är det möjligt?

Ja, det är mycket som strider mot det logiska i detta ÖB. 

Det ska inte vara möjligt att slå både Uppsala och AIK med i princip bara en förstafemma samt en eller två avbytare.

Ändå är det precis vad som sker.

Dessutom: På bänken har Östersund något av årets fynd. Antonio D’Albero är ingen vanlig coach. När han kliver in i Nya Sporthallen är det han som tar över. Ingen är i närheten av hans energi, röstresurser, auktoritet, engagemang.

Italienaren har till och med iklätt sig rollen som hejarklacksledare. Vi ryser fortfarande när vi tänker på hans agerande i slutet av matchen när han hoppade in på banan, vevade med armarna och skrek att publiken skulle vakna och ge laget mera stöd.


Antonio D’Albero är något av årets fynd.

Den energi och entusiasm som den här mannen ger sitt lag saknar motstycke.

D’ Albero håller på att göra det omöjliga med detta vingklippta lag. Jodå, vi vet. Östersund kan fortfarande missa ligan. Marginalerna är små och med två borta- och en hemmamatch kvar ser det lurigt ut. Men läget är ändå klart bättre än vad alla olyckskorpar kraxade för några veckor sedan.

I dag lyckades D’Albero återigen vinna coachkampen. Han slog Anders Härd på fingrarna när han lyckades krångla sig ur den första halvlekens knipa, där Janel McCarville tog över och Taylor Wurtz blev bortmarkerad.

Istället för att försöka lossa knutarna framåt, skruvade ÖB-coachen på försvarsspelet. Resultat: AIK orkade bara göra 6 poäng i perioden. Det blev avgörande.

När AIK var på väg ikapp i fjärde perioden, tog D’Albero två snabba time outs i rätt läge. Det fick önskad effekt.

Avgörandet kom när Elsa Paulsson-Glantz satte 59-54 på lay up, precis på skottklockan. Då var det 57 sekunder kvar.

– Nu är det bara att vila och återhämta sig. Man orkar inte så mycket mer i det här skedet av säsongen, sa skadade Isabelle Edholm, när vi samtalade efteråt.

Isabelle har fått order att vila i fyra veckor. Om hon tänker lyda sjukgymnasten?

– Jag vill spela på lördag. De får väl gipstejpa mig, men jag ska vara med, sa hon och log.

Ni förstår. Detta ÖB är inget vanligt basketlag…


Taylor Wurtz – 28 poäng och 13 returer. Dessutom 6/8 från distans.

Östersund-AIK 60-54

18-12, 9-16, 13-6, 20-20

Östersund: Taylor Wurtz 28, Danielle Elvbo 13,Elsa Paulsson-Glantz 9, Olivia Lindgren 4, Matilda Ståhl 4, Frida Joelsson 1  AIK:s bästa: Janel McCarville 17.

Publik: Cirka 280.

Returer:  43-41 (Wurtz 13, Paulsson-Glantz 10).

Assist: 6-8.

Steals: 7-10.

Treor: 26-16 procent (Wurtz 6/8).

19:00: Östersund-AIK


Kan Elsa Paulsson-Glantz göra comeback i kväll?

I kväll får vi vara med om något unikt i Nya Sporthallen. AIK gästar Östersund Basket – för första gången.

”Gamla Solna” ska försöka ta tredje raka i damligakvalet. I laget finns dessutom en viss Janel McCarville, tidernas kanske mest meriterade damspelare på svensk. Det är med hästlängder årets värvning i svensk dambasket.

Den 188 cm och 34-åriga centern spelade WNBA-final för Minnesota Lynx så sent som i fjol och blev draftad som nummer 1 (!!) i 2005 års WNBA-draft.

AIK mönstrar även Emelie Enjebo, släkting till Jan Enjebo, den förre storspelaren i Jämtland Basket.

– Jan är min farbror. Jag har två kusiner i Östersund och har tillbringat mycket tid där och i släkthuset i Flatnor, berättar Emelie, som har ett förflutet i Udominate.

Värvningen av Janel McCarville kändes overklig i början menar Emelie (”jag trodde inte på uppgifterna”). Nu är hon imponerad på alla sätt över hur amerikanskan anpassat sig till Sverige och livet här.

– Jag gillar hennes ödmjukhet och sätt att dela med sig av sin kunskap, till exempel på vårt BG. Hon är underbar.

Östersund å sin sida hoppas få tillbaka Elsa Paulsson-Glantz. Elsa har börjat träna och kanske vågar hon och lagledningen ”smyga igång” henne.

Det skulle vara fantastiskt skönt om det fungerade eftersom Isabelle Edholm missar både denna match och kanske resten av kvalet.

Antonio D’Albero inser att AIK bygger sitt spel på insideförmågan hos McCarville och Kadidja Andersson. Dessas styrka måste neutraliseras.

– Vi måste anpassa oss och springa mycket, säger D’Albero.

Precis. ÖB måste pusha bollen och springa. Dessutom skjuta med hög procent. Då finns det en chans.

Jämtland Basket har skrivit historia


Torbjörn Gehrke och Jämtland Basket modell 2016/17 är historiskt.

Den officiella versionen lyder: 16 segrar och 16 förluster.

Den rätta versionen enligt oss är dock en annan. 16 segrar – 2 oavgjorda – 14 förluster.

Vi pratar om matchkvoten för Jämtland Basket efter årets grundserie.

Därför menar vi att årets lag har skrivit klubbhistoria. Aldrig tidigare har ett Jämtlandslag vunnit fler matcher än vad man förlorat.

John Dieckelman hade två säsonger i mitten på 1990-talet där Jämtland hade en matchkvot på 17-17 och 16-16.

Årets säsong och Torbjörn Gehrke slår dock dessa två årgångar. Dessutom: Aldrig tidigare har vi sett Jämtland spela sån härlig och medryckande anfallsbasket. Gehrkes plan, att spela med tempo och skytte har blivit en fullträff.

Publiken verkar älska den här typen av basket – det syns på publiksiffrorna och det märks när man pratar med folk i hallen.

Jämtland har snittat mest poäng och mest assist. Det bör vara unikt i ett klubbperspektiv. 

Under en period i vintras toppade Gehrkes lag alla (!) tunga topplistor. Poäng, returer, assist, effektivitet. Unikt även det.

Även om formen dalat under våren – bland annat beroende på en långvarig skada på Dino Cinac – är slutbetyget efter grundserien högt.

Nu väntar nästa utmaning: SM-slutspelet. Men det ber vi att få återkomma till i morgon.

Nu suger vi på den här segerkaramellen över natten.

Vändningen och segern – blytungt av Jämtland


Mike Bruesewitz och Dino Cinac banade väg för Jämtland. 19 respektive 16 poäng från den blåvita anfallsduon.

Det var på väg mot en ny smäll. En ny förlust.

Då kvicknade Jämtland till. Man tog kampen på alla plan och insåg att det är allvar nu. 

Vändningen från 14-30 till seger med 78-74 mot Norrköping var inte snygg – men den var det perfekta trendbrottet. Och det bästa tänkbara beskedet inför slutspelet.

Kanske var det årets tråkigaste match. Ett äckligt disciplinerat Norrköping (utan Joakim Kjellbom)!mot ett Jämtland som tappade sitt tempo, sitt skytte och sitt anfallsflyt.

Massor av missar och totalt 22 turnovers från Jämtland (7 av Durham). Hackigt tempo. Låst. Försvarsinriktat.

Trots det lyckades Torbjörn Gehrkes lag krångla sig ur knipan och vinna.

Det var riktigt, riktigt starkt.

Dessutom: 

1. Jämtland vann trots att Jabril Durham och Preston Purifoy långs stunder var iskalla framåt. Den förste uppstressad och hetsig. Den andre passiv och stillastående.

2. Jämtland vann trots att man återigen hade en totalkollaps i matchen. 2-18 i slutet på första och början på andra perioden.

Visst blev det en långsam och trist tråkbasket, men i det här skedet av säsongen handlar det om tre saker:

Försvar, taktik – och att vinna.

Nu blir det SM-kvartsfinal mot Södertälje – som avslutade grundserien med 126-62 mot Umeå.

Mycket intressant.

Jämtland arbetade sig till segern. Det var alltså inte vackert. Inte alls frukten av något storspel från vare sig laget eller någon enskild spelare, men det var oj så välbehövligt.

Kanske är den här typen av segrar de skönaste. Där man verkligen måste gräva djupt, ta motgångar under matchen, men ändå ha moralen, attityden och taktiken nog för att vinna.

Att segern dessutom kom på bortaplan mot ligans mest formstarka lag gör att prestationen växer.

Men mitt i segerglädjen måste vi få vara lite som årets Norrköping Dolphins: lite tråkiga. 

En självklar fråga till Jämtland är:

Hur är det möjligt att för andra matchen bjuda på en sån vågdalsbasket?

0-18 på ett par minuter mot Luleå, följdes av 2-21 på 6-7 minuter mot Norrköping.

Den här gången gick kollapsen att reparera, men den här typen av djupdykningar måste undvikas i ett slutspel.

Norrköping-Jämtland

16-12, 18-18, 22-21, 18-27

Norrköpings bästa: Mikael Lindquist 17, Cole Darling 14, Mikkel Plannthin 14. Jämtland: Mike Bruesewitz 19, Dino Cinac 16, Jabril Durham 15, Preston Purifoy 10, Niklas Larsson 6, Samuel Berkelund 3, Gustav Hansson 3, Olle Lundqvist 2, Jaan Puidet 2.

Publik: 626.

Returer: 26-33 (Bruesewitz 10).

Assist: 13-14 (Durham 4).

Steals: 11-7.

Turnovers: 16-22.

Treor: 28-47 (Bruesewitz 2/2).

Tvåor: 60-52 (Bruesewitz 6/8).

Straffkast: 66-88 (Purifoy 4/4).

Bosnic fortsätter som förbundskapten

Som väntat blir det en fortsättning för Vedran Bosnic som svensk förbundskapten på herrsidan. Men avtalet är inte exakt i sin tidsbestämmelse. 

Avtalet gick ut i augusti, men Bosnic kör nu vidare ett tag till. Om Sverige tar sig vidare från det nyinrättade VM-kvalet i augusti (motståndare är Bosnien/Hercegovina, Armenien och Slovakien), väntar ett nytt kval i november. Där kommer Vedran Bosnic i så fall att vara med.

Assisterande coacher blir Fredrik Joulamo, Luleå och Adnan Chuk, Norrköping.

Booker – 70 poäng i historisk match

Devin Booker – ett namn att lära sig.

Devin Booker – är han den nye ”Kobe Bryant” i NBA-basketen?

Ja, varför inte.

Den blott 20-årige shooting guarden i Phoenix Suns verkar ha alla verktyg för att bli en megastjärna. Förra veckans monstermatch med 70 (!!) gjorda poäng mot Boston, är en av de största prestationerna någonsin i NBA.

Aldrig tidigare har en så ung spelare gjort över 60 poäng.

Det finns hur mycket rekordstort som helst i den prestationen. Som till exempel att Booker efter halva matchen mot Boston Celtics, bara stod på 19 poäng. 

På de efterföljande 24 minuterna (i NBA tillämpar man 4×12 minuter), satte han alltså 51 poäng!

Devin Bookers rekordsiffra har bara tangerats eller överträffats av fem spelare i NBA-historien; Wilt Chamberlain, Kobe Bryant, David Thompson, Elgin Baylor och David Robinson.

– Det här händer inte speciellt ofta. Speciellt inte mot ett bra defensivt lag som Boston Celtics. De gjorde det svårt för mig i första halvleken.

– Jag började spela ultra-aggressivt och mina lagkamrater hittade mig. De blockerade bra och resten är historia, sa Booker till ESPN efter matchen.

Booker är 198 cm och shooting guard. Han gör sin andra NBA-säsong. Prestationen förra veckan var förstås sensationell, men de som följt honom i karriären vet att det finns exceptionella kvaliteter i 20-åringen.

Tidigare i år har han gjort 39 poäng i två matcher i rad. Mot Dallas och mot San Antonio Spurs. I den förstnämnda matchen satte Booker makalösa 28 poäng enbart i den fjärde perioden.

Trots den historiska noteringen förlorade Phoenix. Boston vann med 130-120.

Senast en spelare gjorde så astronomiskt många poäng var just Kobe Bryant. 2006 noterades han för makalösa 81 poäng mot Toronto Raptors.