Allt ljus på Gehrke

Bloggens kontaktnät av basketfolk och breda skara av Jämtlandssupportrar betyder att vi ständigt får tips och åsikter om laget och klubben. Just nu faller allt ljus på Torbjörn Gehrke.
Det är han som har svaret på hur Jämtland Basket ska hitta rätt i den prestationslabyrint som man befinner sig i.
Headcoachen. Lagbyggaren. Vägvisaren. Strategen.
Gehrke har rutin som få andra i Basketligan. Kelly Grant och Pat Ryan ståtar överst i form av ålder, men sedan kommer Jämtlands coach.
Gehrke har kunskapen, insikten, energin och den mentala kylan för att hitta vägen ut genom labyrinten. Han har upplevt mängder av med- och motgångar. Han har sett vad som fungerar och inte fungerar. Han har varit med på internationell klubb- och landslagsnivå, observerat hur trender kommer och går.
Är det någon som är värd att ”hålla i handen” när det blåser kallt är det 47-åringen från Alvik.

Gehrke har oerhört mycket skicklighet, men det finns något han inte har.
Pengar i överflöd.
Jämtland Basket var en gång i tiden – 1970- och 80-talet – en av Sveriges mest offensiva och ekonomiskt starka klubbar med Tomas Persson, Lasse ”Linken” Lindqvist, Göran Henriksson och Rolf Sundström som dynamiska ledare. I dag har läget förändrats.
Maktförskjutningen – med bland annat nya arenabyggen som avgörande drivkraft hos ligaklubbar – har tryckt ned Jämtland i hackordningen.
Därför är Gehrke tvungen att bygga sitt lag på ett annat sätt än genom snabba och dyra värvningar. Unga talanger är de främsta byggstenarna. Unga talanger som älskar att träna och som vill stanna under Gehrkes flagg under flera år och som även ges chans att mogna i det JB Framtid som förhoppningsvis kliver upp i BasketEttan till nästa säsong.

Detta tänk känns helt självklart.
I den här fasen är det förstås viktigt att hitta rätt utlandsproffs. Dessa tre, max fyra spelare ska bära ungdomarna.
Gehrkes val i år är Pesut, Peters och Gruis. 24 respektive 23 år gamla.
Rutinerade som spelare, men inte lika rutinerade i att leda sina lag som proffs.

Pesut känns som en spelare som kan klara kraven. Peters och Gruis är fortfarande frågetecken. De två USA-proffsen är rookies på många sätt och kommer att behöva en acklimatiseringstid för att blomma ut.

Efter tio matcher och två månader i Jämtland kan vi konstatera:
Peters är ingen Darboe och Gruis ingen Peterson. Kanske kan de fylla deras skor vad det lider, men just nu har de för ”små fötter”.

Torbjörn Gehrke inser förstås att han inte kan hänga fast vid sina USA-värvningar i all oändlighet om de inte uppfyller kraven. Han har dock sett och hört så mycket av och om deras grundkapacitet att han fortfarande tror på en vändning.

Borås på fredag är en ny chans för Jämtland att ta nästa steg. Eftersom vi lagt ribban ganska lågt just nu förväntar vi oss inget himlastormande spel. Däremot att Person, Peters och de andra bestämmer sig för att verkligen använda både hjärta och hjärna och bjuder upp till riktig kamp.
Då blir åtminstone Bloggen nöjd.

Väntade siffror

Jämtland klarade inte av att studsa tillbaka på allvar från Uppsalaförlusten. 71-97 mot LF är väntade siffror. Varken jättedåligt eller bra. Med det här laget och med förutsättningarna (Rönström borta, Karlsson och Eliasson precis tillbaka) går det inte att kräva mer.
Jämtland just nu är inte bättre. Gehrke har inte kommit längre med laget än så här.
Vi måste inse fakta. I dag, 17 oktober, är Jämtland det mest formsvaga laget i ligan, profillöst och grått. Ingen klarar av att lyfta laget. Skadan på Mario Pesut har varit förödande och Andreas Person fixar inte att ersätta honom.

”Om Gehrke inte gör några byten i truppen kommer det att bli sista plats i grundserien” säger en av många besvikna Jämtlandssupportrar.
”Intressant att se hur många som kommer till Tegeltemplet på fredag mot Borås” säger annan ”Älgsupporter”.

Jämtland var med i matchen fram till 38-47 i början av andra halvlek. Då såg det ok ut. Sedan gick ridån ned. Tempostarka LF avslutade period 3 med att göra 29-12!
Fjärde perioden blev därför helt ovidkommande. Dock skönt att ”Älgarna” hade kräm nog för att ordna 21-21 i den perioden.

Det finns mycket att säga om matchen, men vi gör det enkelt. Staplar upp det negativa och det positiva och bjuder sedan på några goda råd till Torbjörn Gehrke hur laget ska ta sig ur den här härvan:

Positivt:
1. Returerna. Äntligen ett trendbrott. Äntligen något att lyfta fram. Äntligen visade Jämtland att man kan vinna någon match i matchen. Seger med 40-35. Det visar på bra attityd. Skoj!
2. Trevor Gruis/Mattias Markusson. Ett klart fall framåt. 17+7 respektive 16+7. MM:s insats måste betraktas som hans genombrott i ligan. Dessutom hade han 8/8 från strafflinjen. Väldigt roligt! Gruis hade 8/21 i skyttet och hela 7 turnovers. Det är däremot icke godkänt.

Negativt:
1. Tredje perioden. Att bara låta det rinna iväg från 37-48 till 50-76 är illavarslande. Gehrke var uppenbart uppretad. ”Oaceptabelt” sa han till Sportens Per Hansson.
Samtidigt är den här typen av plötsliga tapp inte ocäntade. Gehrke saknar rutin i laget, inte minst på guardsidan. Person är mycket bra emellanåt, men ännu ingen trygg ledare.

2. Trepoängsskyttet. Usch igen! 2/10. Ingen kan skjuta treor just nu. Alarmerande dåligt.
3. Tyler Peters, Andreas Person och Niklas Larsson. Alla var iskalla. Kanske kan vi skylla en del på den influensa som satt ned energin i laget. Peters ska vara den som kliver fram, men han är förtvivlat blek. Det här kan förstås inte fortsätta. Några av dessa MÅSTE börja producera.
4. Var är skyttarna? Andreas Person är ensam om att ha kommit in i ett stim hittills. Hans 22 poäng i segern mot Solna är den enda noteringen över 20. Ett bevis för att årets Jämtland saknar färgstarka individualister.

Goda råd till Torbjörn Gehrke:
1. 1/7 av grundserien är spelad och Jämtland har 1/4. Spelet har varit skralt i alla matcher utom i tre perioder mot Sundsvall. Några stora förändringar bör dock inte göras just nu. Gehrke ska sitta still i båten ytterligare en vecka. Borås på fredag är hur svår som helst, men att börja förändra i truppen redan nu är fel.
Peters och Gruis är satta under lupp och Gehrke vet att han måste få ut mer av båda två. Samtidigt vill han vänta in Pesut. Hans comeback bör bli ett lyft. Både för laget och för Peters och Gruis.
2. Jobba med självförtoendet. Med glädjen i gruppen. Det här är en av coachens viktigaste uppgifter. En bra coach skapar harmoni, en ”feel-good-factor”, även när det är tungt. Spelarna behöver positiv energi just nu.
3. Förbered/scouta eventuella ersättare för Peters och Gruis. Det bästa vore om båda två slår till och storspelar från Borås och framåt. För alla inblandade. Men det troliga är ändå att båda två kommer att hålla denna ojämna nivå och det räcker inte. Då falerar hela Jämtland och det har ingen råd med.
4. Jobba ännu mer med att hitta lagspelet. ”Tillsammans är vi starka”. Framåt som bakåt. Utan profiler blir lagets sammanlagda spel helt avgörande. 13 assists mot LF:s 25 visar att Jämtland har en bit kvar.

Betyg Jämtland

Dagen efter hemmapremiären mot Sundsvall är inte särskilt munter. Förlusten värker i basketsjälen och inför tisdagens match mot Solna Vikings säger vi kort:
Nu är vi trött på torsk till kvällsmat!
/ Innan vi i morgon eller på måndag-tisdag pratar om den fajten, vill Bloggen lämna betyg på Jämtland efter hemmapremiären.
Vi kör enligt min gamla klassiska skolbetygsvariant från 60- och 70-talet; 1 till 5.

4: Tyler Peters. Bollsäker, attackvillig. 18+8+5 och 2 steals säger det mesta. Peters har något speciellt i sitt basketspel. Både rätt psyke och rätt kvalitet. Hans enhandsdunk i andra halvlek visar att 23-åringen är en speciell lirare.
4. Publiksiffran. 1 013 är klart bra. Det visar att basketpubliken är stor i Östersund. Skulle vilja påstå att med en ny Sporthall kan Jämtland snitta en bit över 1 000 åskådare. Men siffran kommer bara att bli större än så här om JB börjar vinna. Publiken är trogen, men också luttrad. Den vet att gå på basket om JB är bra, om det finns profiler. Där är Bloggen lite tveksam inför årets lag. Gehrke behöver en hel Mario Pesut för att det ska ta fart på allvar. Just nu är det för grått.

3: Trevor Gruis. Stark första halvlek, mycket svag andra. 14+8 är okej, men TG måste ta för sig mer under korgarna.
3: Jesper Eliasson. Jämtlands ”grönsak”; nyttig på alla sätt. Spelar basket som en blomkål eller broccoli; det ser inte alltid så tilltalande ut (”Jeppe” är inte jättesnabb, atletisk eller biffig) men det som finns därinne i form av smarthet är av hög nyttighetsklass. 16+7 mot Umeå, 14+8 nu.
3: Johan Rönström. Bloggen blir glad varje match som ”Rönna” gör på vägen mot att komma tillbaka till den form han hade 2012/13. Fick bara 12.27, men det berodde på för många fouls. 7 poäng är ok, men 1 retur är för dåligt. Viktigast är ändå att han är på rätt väg.
3: Gustav Hansson skulle ha matchats mer än de 15.18 och då på bekostnad av den iskalle Andreas Persson. Hansson har kraft och speed och kan spela försvar. Om han fått avsluta matchen hade Jämtland kanske vunnit.
3: Mattias Markusson. En härlig spelare som vi tycker växer för varje match vi ser honom. 2+3 på 9.58. Gör rätt saker, springer golvet bra.
3: Torbjörn Gehrke. Lite väl mycket rotering ibland kanske. Heta spelare bänkas istället för att få någon minut extra. Borde ha matchat Hansson mer i slutet istället för Andreas Person.

2: Niklas Larsson. Blandad kompott. Har ännu inte fått riktig fyr i bössan. 6 poäng nu, men ska kunna nå tvåsiffrigt i många matcher. 3 turnovers. Bloggen tror dock på Niklas och med Andreas Karlsson justerad en tid lär han få mer speltid. Det kommer att göra Larsson gott.
2: Andreas Karlsson. Har heller inte kommit igång på allvar. Överarbetar ibland sina aktioner och ska förstås ha mer än 3 poäng. Oturligt fotledsskadad i slutet. Lär missa en-två veckor.

1: Andreas Person. Pesuts ersättare har varit en märklig och mycket oväntad missräkning hittills. Kan inte alls sätta färg på matcherna och påverka Jämtlands spel. Svag framåt och floppartad bakåt. Samtidigt vet vi vad AP kan och det gör att vi tror på vändning.
1: Två skadade spelare på bänken. Att se Jimmy Widell och Mario Pesut sitta skadade på bänken är ingen höjdare. Med dessa på planen skulle Jämtlands slagkraft öka både i försvar och anfall. Enligt Bloggens uppgifter kan Jimmy kanske gå på mer i träning nästa vecka. Pesut plockar av sitt gips i slutet av nästa vecka eller i början av nästnästa.

Reflexion efter Luleåhelgen

Helgens tre tuffa träningsmatcher i Quality Hotel Cup i Luleå gav Torbjörn Gehrke många av de svar han behövde inför Jämtlands fortsatta ligaförberedelser. Gehrke var nöjd med mycket, men också missnöjd med vissa aspekter.
Det negativa var dock till betydande del kopplat till skadorna på Pesut och Rönström. Det var en dubbelsmäll som Jämtland självklart hade svårt att repa sig från i matcherna mot Saldus och Helsinki Seagulls.
Att laget ändå vann en och var nära att vinna en match till tyder på kvalitet. Det lovar gott. Mindre bra var de hemska svackor och det dassiga spel som Jämtland stundtals visade upp under mötet med Seagulls. ”Horribelt” var Gehrkes betyg på första 15 minuterna mot finländarna.
/ Kanske är det så här som Jämtland kommer att uppträda i vinter. Svajigt. I så fall ganska naturligt med tanke på att laget vimlar av unga spelare som ännu inte har den nödvändiga stabiliteten.
Det Gehrke vinner på ambition, hunger och entusiasm från sina unga spelare – det förlorar han på i bristen av kalkylerande rutin, av erfarenhetens alla kvaliteter.
/ Därför är det så oerhört viktigt att Jämtlandscoachen kan hitta en klok ersättare till Mario Pesut. En lugn guard som kan ta rätta beslut och styra spelet med fast hand.
Gehrke får nog räkna med att Pesut blir borta till en bra bit in i november (om vi kalkylerar med all den rehabträning som behövs för att få upp rörlighet och styrka i handleden).
Den frånvaron lär omfatta allt mellan nio och kanske 13 matcher. Här är den kritiska perioden i årets Jämtlandssäsong.
Om Gehrke hittar rätt skadeersättare kan han komma förbi denna känsliga sekvens av matcher utan att laget hamnar i bakvatten.
Det skulle i så fall innebära att Jämtland är med i racet på en när Mario Pesut är tillbaka.

/ Rent lagmässigt börjar Jämtland se ut som ett vanligt Gehrke-lag. Det vill säga ett styrt spel med en klar plan både i försvar och anfall. Inte så mycket improvisation och inte så många färgstarka individualister.
En sorts systematisk basket där lagets alla enheter ska synkroniseras till en fungerande helhet. Alla vet sin exakta roll. Allt är uttänkt in i minsta detalj (för att tala Jönssonligans och ”Sickans” språk…).
Torbjörn Gehrke har inget behov av en massa ”frilansande” soloartister. Han vill ha formbara spelare som accepterar sin roll för lagets bästa, inte som söker att tillfredsställa sitt ego.
I det avseendet hade det varit ohyggligt intressant att se vad Gehrke hade fått ut av Brandon Peterson. Vi som känner till BP mer ingående vet att han förutom att vara en fantastisk center, även hade ett stort ego. Såna spelare blir aldrig superpopulära bland sina lagkompisar om man säger så. Det är lockande att fundera på hur BP hade reagerat på Gehrkes tuffa ledarskap. Hade han köpt det, gjort avkall på sitt ego och jobbat bättre för laget, eller hade det blivit en kollision av starka viljor?
/ Klart är att årets Jämtland saknar den typen av stjärnor och individualister. Då gäller det att l-a-g-e-t kliver fram.

/ Tittar vi individuellt på Jämtland efter helgen i Luleå ser det ut ungefär så här:

Mario Pesut: Insatsen mot LF var helt ok. Kroaten tillför snabbhet, starkt en-mot-en-spel och en nödvändig, kreativ förmåga till ett i övrigt ganska statiskt lag.
Gustav Hansson: Har en härlig fysik och atletism, kombinerad med ett inte alltför oävet skott. Fick mycket speltid pga Pesuts skada och skötte sig med beröm godkänt. Har vad som krävs för att bli Stefan Hellgrens efterträdare.
Jimmy Widell: Härligt att ha denna fantastiske viljemänniska tillbaka. Hans energi och försvarsintensitet är av hög ligaklass. Fick cirka 13 minuter totalt och fortsätter sin väg tillbaka efter fjolårsskadan.
Stefan Zivkovic: Helgens stora solstråle. Fick ett stegrat antal minuter i matcherna och blev bättre och bättre. Det var hans frejdiga inhopp som delvis vände matchen mot Saldus. 5+8 poäng i de två sista matcherna. Stefan spelar mer moget i år, tar fler rätta beslut som gynnar laget.
Tyler Peters. Gott och blandat. Upp och ned. Är fortfarande i en omställningsfas, men såg klart bättre ut som pg mot Seagulls (höga siffror på alla kategorier). Känns lite som en tickande bomb, med en inneboende sprängkraft som är redo att förlösas när tiden är mogen. En naturlig målgörare/avslutare.
Andreas Karlsson: Stabil. Pålitlig. Smart. Här har Gehrke en spelare som är kapabel att göra 15-20 poäng och vinna matcher åt Jämtland. Skulle behöva vara mer självisk i anfall, ta bollen mer på korgen och verkligen lita på att han kan slå sin motståndare.
Niklas Larsson: Mycket värdefull med sitt skytte och sin förmåga att komma till avslut. Satte 20 poäng mot Saldus och visade då vilka fina händer han har. Position 3 kan bli Jämtlands bästa i år.
Mikael Jönsson. Spelade tyvärr bara sista matchen mot Seagulls eftersom Gehrke tyckte att det var svårt att rotera på fler än tio man. Den tanken är fortfarande svårförståelig för Bloggen. Självklart går det att rotera på mer än tio spelare om man gör det smart. ”Mike” har en bra bössa och bara han börjar ta för sig mer i man-man-spelet kommer vi att få se ytterligare en dimension i hans spel.
Johan Rönström: Spelade bara mot LF på grund av en handskada. Har en bra bit kvar till toppform. Behöver framförallt hitta tajming i skotten, när han driver mot korg och inte minst i rena matchtempot. ”Rönnas” roll i början blir att komma in från bänken och göra 10-15 minuter samt bidra med 6-7 poäng och 4-5 returer.
Jesper Eliasson: En annan solstråle. Matchades mycket och presterade bra. Sköt helt ok och jobbade bra under korgarna. En nyttighetsspelare.
Trevor Gruis. Snittade ca 15-16 poäng och cirka 10 returer. Omställningsfasen är ännu större här än hos Peters. TG vet att han får en större anfallsroll i Jämtland än vad han någonsin haft (”
Han har knappt fått skjuta på college”/Gehrke). Här ska han spela fler minuter, skjuta många fler skott och ta fler returer. Han behöver därför bli mer aktiv/självisk, vilket lär ta en tid. ”Han går från klarhet till klarhet” är ett lovande betyg från Gehrke som visar att TG fattat vinken.
Mattias Markusson. Fick klart fler minuter än tänkt, men det var bara nyttigt. Stundtals helt ok intryck (bland annat 9 poäng mot LF). Har en mycket spännande potential, men behöver tid. En av de spelare som förmodligen kommer att utvecklas mest i år.