Vi rörde på fläsket trots allt

Lat. Trött. Skön soffa. Ouäääähhhh, lika bra att dra på sig overallen och gå upp och mocka medan jag är vaken.

Och sedär. Där står en pigg sexåring som ska rida Fluga alldeles själv och en höggravid stallägare redo för skogstur.

Det går ju liksom inte att banga ur.

Vinden bet i kinderna men det blev en knapp härlig timme i skogen. Å så skönt så här efteråt.

Och vad månde bliva av den lilla sexåriga generalen. Tänk om man hade det självförtroendet att sitta käpprak på en gigantisk häst och peka med hela handen – ditåt! Tänk om alla ungar kunde hitta något som de är så bra på och som de tycker är roligt. Det är kul att bara få vara med på ett litet hörn.

Ridskoletygel – behövdes inte ikväll

Ikväll använde vi nya ridskoletygeln för första gången. Oups. Jag köpte den korta varianten från Hestbolaget utan att riktigt tänka mig för. Den kanske är tänkt till en ponny egentligen. Ingen katastrof, jag får ha den på ridbanan, i skogen där Juppe vill sträcka på halsen emellanåt är den för kort.

Ikväll behövdes det ingen tygel alls heller. Juppe och jag var på strålande humör. Jag testade att tynga i ena stigbygeln och luta mig lite åt det hållet jag ville, Juppe svarade kvickt med att svänga dit jag ville.

Godis och applåder – vad annars?

Vi grejade till och med att tölta i en åtta med hjälp av vikthjälper. Helt förstummad. Ju gladare jag blev desto mer samarbetsvillig blev Juppe. 🙂

En fin halvtimme på ridbanan med andra ord.

Blåst är läbbigt

Det sved i kinderna av kyla när Juppe och jag kom tillbaks efter en timme i skogen.

Jag vet inte riktigt vad vi gjorde, men tid tog det. Vi tog klätterbacken två gånger, irrade runt lite i lillskogen som ligger närmast. Juppe tyckte det var läskigt med den rätt kraftiga blåsten och stirrade till det lite men inte så farligt.

För att öka på spänningen hörde vi motorsågar i fjärran. Ljudet studsade i skogen.

Jag tyckte det var läbbigare att grusvägen har blivit en skridskobana bitvis. Sista biten hoppade jag av och gick, skönt det med i så trevligt sällskap.

Switch bort med pälslössen

Han är så galet rolig Juppe. Ikväll blev det mycket pyssel och lite longering och en gnutta lek.

Longeringen var fantastisk. Först tänkte jag rida, antingen på ridbanan eller i korallen med tak, men Juppe såg lite sliten och pömsig ut så jag tänkte om. Det blir mys istället.

Longeringen gick som en dans. Juppe var lugn och lyssnade jättebra på vad jag ville. Allt från skritt till trav och galopp gick fint. Helt otroligt.

Avbröt när det gick som bäst. Plockade fram cavalettibommar och kopplade loss Juppe från longeringslinan under tiden.

Bank, bank, kadonk! Lät det så fort jag släppt ner en bom och gått för att hämta nästa. Juppe är tvärsäker på att han kommer att få godis om han dunkar till bommen med hoven. Det funkar ju med bollen – så det måste gå så här också!

Blev lite orolig ett tag faktiskt när bommen med sockerbit längst ut ställde sig på högkant och Juppe liksom balanserade den med hoven. Phu, men det gick bra.

Såg till att snäppa fast longerlinan så snabbt jag kunde. Juppe försökte enträget att boxa runt bommarna med hovarna innan jag smackade på och till slut fick honom att förstå att jag ville att han skulle KLIVA över.

Med godis och applåder förstod han hjälpligt att bommar – de ska man inte bolla med. Där får man godis om man traskar över ordentligt.

Plockade bort bommarna när det gick som bäst och högg med mig ett spö istället. Det är det där med spansk ritt ….

Juppe blev pickad på bogen av spöet och fattade nada, han började gubbvicka på huvudet och muttra upprört. Idag gick det lite snabbare att få honom att lyfta på en hov med hjälp av en tåspets under karleden. Men fattade han?

Näej.

När jag ville få honom att yogastretcha mellan frambenen började det rycka i frambenen och sedan bestämde Juppe sig för att hon vill att jag ska BACKA. Ja, ja! Jag backar!

Hjälp. Tror jag har hållit på med för många tricks samtidigt. Nu är det dags att ta en paus tror jag.

Vi bolltrixade lite innan vi gick till stallet. Det gillar Juppe för han vet att det cashar in godis när han får in en träff. Det blir en bra avslutning tänkte jag, att slippa fundera på vad jag vill.

Väl i stallet så var vi båda på finfint humör. Jag mätte upp Switch och strök efter hela rygglinjen, från nacken till svansen på Juppe. Nu ska förhoppningsvis pälslössen försvinna.

Det är något visst med rödhåriga killar

Jihhaaaaaa pålle! Ge mig vad du kan av fart och fläkt, sa cowboykatten Roy.

Det blev inte mycket med det. Tror Juppe verkligen gillar kattens sällskap, han tittar så storögt på Roy när han får förbi. Om jag kopplar loss Juppe så gör han inte som de andra ungkillarna gör – går snabbt efter misse med något illvilligt i blicken. Juppe sänker mulen och tittar.

Så idag slängde jag upp Roy för en liten provsittning. Tror Juppe mest tänkte att det var någon sorts ny övning på gång. Vad ska vi hitta på nu?

Vad vi hittade på – jag tänkte gå ut på ridbanan med Juppe och jobba från backen och köra dressyr men det började blåsa så in i bängen att vi hoppade in i ridkorallen istället.

Det lät verkligen jättemysko i korallen, vinden som ven och snö som piskade mot taket. Riktigt spökljud.

Jag försökte vara som vanligt och gjorde övningar från backen och satt till sist upp. Det gick bra, Juppe stelnade till ibland men inte särskilt mycket. Ville inte utmana ödet dock utan nöjde mig med att skritta över tre cavalettibommar, varav två upphöjda.

Juppejätterolig stannade vid bommen och krafsade på den med hoven, han trodde han skulle få godis då. Han får ju godis när han gör så med en boll, så varför inte nu?

Host, vådan av management by godis och applåder. Låtsades som ingenting och smackade på pålle istället. Satt av och löslongerade honom över bommarna också. Juppe försökte tricket med att krafsa på en bom igen. 🙂

Han fick mycket beröm när han verkligen gick över bommarna. När vi ökade till trav så vek Juppe av när det var dags att ta sig över bommarna. Vi bytte varv och Juppe klev över första bommen. När han fick massor av beröm då bestämde han sig för att ta resten av bommarna också med mycket ordentligt upplyfta fötter. Såg kul ut. Redig pôjk.

Avslutade med att testa om jag kunde få Juppe att lyfta på fötterna som en början till spansk ritt också. Juppe blev tydligt irriterad igen. Han förstod inte varför jag stod och pickade på hans bog. Jädrigt enerverande.

Funderade ett tag.

Pickade lite mer på bogen, samtidigt som jag stod på ett ben och fick in min lösa fot under karleden på Juppes framhov. Då lyfte han på benet. Godis och applåder.

Vi gjorde om proceduren ett par gånger. Får se om något fastnar, eller om jag helt enkelt bara får ta det som en balansövning.

Hur länge vi höll på? Max en halvtimme. Sedan var det skutt ut i snöovädret igen.

Löslongering av två herrar, bland annat

Vilken härlig dag! En timme i skogen med Oskan, Anton o Co. Efter det kände jag mig så hurtig att jag erbjöd mig att löslongera Ofsi ihop med Juppe.

Spännande grejer – för mig i alla fall.

 Här ser vi då mönstergossen Ofsi till vänster, på en prydlig volt. Till höger ser vi smartjuppe smita från jobbet. Han räknade ut att om han ställde sig i ett hörn av ridbanan och såg ut att skåda fåglar så skulle han få vara ifred.
 Tick, tick, tick. Ofsi var en gentleman nästan hela tiden. När jag bad honom galoppera ett tag till på volten så kickade han lite med bakbenen, men gjorde som jag ville. He, he. 
Japp. Gissa vem som är vem?
Ungefär här fick jag hjälp att hämta långa, läskiga körpisken.
Efter det blev det fart på båda pållarna . . .
På eftermiddagen serverade jag gossarna mellis och passade på att plåta lite mer. Då hade helt enkelt Juppe fått nog. Han ville inte ha mig i sin mat. Eller helst inte i hagen tror jag.
Sötsur mule.

Uppför backe nerför backe

Ja, ja, ja, jättefint gammalt sönderfallet torp i skogen, sa Juppe. Nu har vi gjort det du vill, nu SPRINGER VI.

Och det var ändå efter en timme i skogen. He, he.

Skönt med kompisar med spring i benen. Juppe och jag var på lysande fredagshumör. Hoppa upp från bänken från det håll jag ville gick däremot inte, men tygeln fick jag för det mesta ha för mig själv. Så fick Juppe bära sitt huvud själv.

Juppe galopperade som en tok i galoppbacken bakom torpet. Jag kunde inte hjälpa det, jag bara började tokskratta. Han såg så rolig ut med öronen som små strutar riktade framåt och under mig hade jag en kropp som bara ville visa vad han kunde.

På den nu ganska hala grusvägen försökte han smygöka i tölten på det mest roliga vis. Vi körde klätterbacken två gånger i rask takt också. Juppe nästan hoppade jämfota när det var dags att klättra igen. Ha, ha, ha!

Sånt får man energi av, så nu har Juppesnuppe ett nytvättat och nyinoljat träns. 🙂

Glömde, jag köpte en begagnad Stübben neporengjord för 230 spänn på fejjan. Den ser helt ny ut. Juppe har trampat och visat lite missnöje när jag spänt gjorden, har en fransk gjord med resår.
Den nya är stum och ganska bred. Han verkade trivas bra med den, det är kanske bra att varva lite olika sorter?

Hallå? Du glömde mig!

Juppe såg förvånad och kränkt ut när jag sa godnatt och gick från stallet utan att vi ridit, min kompis och jag.

Orkade helt enkelt inte. Det här har varit en tämligen usel vecka ur träningssynpunkt.

Ikväll var det ett helt gäng som pillade Juppe i pälsen. Teorin regnskållor röstades ned, och teorin pälsätande löss håller vi nog fast vid.

Det får bli en rand med switch i pälsen till helgen.

Iiiiihhhh, pälsätande löss

Det är bara att inse. Juppes ”mjäll” är nog trots allt pälsätande löss. Blev lite fundersam efter kamningen igår och googlade på allt jag kom över. Jodå. Såhär ser pälsätande löss ut i äggform. Vissa av stråna ser ut att vara tuggade mitt av. Lite malätet sådär.

Dessutom upptäckte jag de här kala fläckarna i pälsen. Också typiskt för pälsätande löss. Stackars snuppi, jag som smorde in smetig salva på det här igår, hoppas det lindrade klådan i alla fall.

Jahapp. Vad göra?

Det finns inget som tar pälsätande löss direkt (som är lagligt att sälja utan recept från veterinär).

Frontline som man kan droppa på katter som får löss funkar tydligen, men det blir ju liksom svindyrt att köpa små kapslar som räcker till en hel häst. Uj, uj.

Ringde till Strömsholms hästklinik. Nja, det bästa är att raka där lössen håller till, eller tvätta med grönsåpa. Och det kan ju vara svårt så här års.

Yep.

Det är ju inte livshotande. Här får funderas. Har du något tips?