Juppe vill ha André Pops-frisyr

I dag rök brodden på bakkärran på Juppe. Skönt att ha det gjort. Svimmade nästan när jag såg att min kompis fått broddtramp på ena bakbenet.

Det kan han ju omöjligt att fått till själv. Det måste en vårglad kompis ha levererat. Ska bli skönt när alla brodd är borta.

Hörreduru! vrålade en vårsvettig Juppe. En Juppe skiter i broddtramp! En Juppe är tuffare än så.

Juppen och jag for fram på ridbanan där det stod ett hinder och en slalombana av koner. Juppe hade bra fart och vi vågade tölta trots att det kändes lite trångt.

Wohoooo! skrek Juppe när jag styrde mot hindret och juppen la in galopp som tempo.

Då blundade jag och tänkte att det var väl lite bra att juppen ändrade sig lite närmare inpå hindret. Det bidde trav då.

Sa jag att jag red barbacka?

Och det häftigaste av allt, när jag andades och slappnade av gjorde Juppe detsamma. Då kände jag att han tog slalombanan i lugn takt och i full balans. Han tog ansvar för sin kropp.

Fullständigt häpnadsväckande fina slutor gjorde han också.

Borsta kompisen fick jag också, men jag fick INTE fixa hans frisyr i dag.

Lägg av! sa Juppe. Det är så här det ska va. Precis som killarna på tv-sporten har det.

(Nej. Jag har slutat att fråga hur en häst kan veta hur killarna på tv-sporten fixar frillan).

Som André Pops ska det va!

Eh. Ja. Inte lägger jag mig i vilken frisyr Juppe ska ha.

Ska sikta in mig på Doris istället. Tror att hon vill ha stora rosa papiljotter.

Kvalmigt vårväder för hårfager islandshäst

Tog med bollen ut till ridbanan för att jag tänkte att min ståtliga häst ville lira lite.

Jag kickade bollen och den fooooooor ivääääääg.

Juppe tittade nollställt på bollen.

Han gick snällt några varv, gjorde riktigt fina försök till slutor.

Men näej. Juppe var inte på humör.

Det är okej tänkte jag då. Man måste inte vara på humör jämt. Vi går ut i hagen och bara chillar lite.

Det är så varmt, pustade Juppe.

Vänta, jag glömde vad jag skulle gnälla på.

Du, är det inte hemskt varmt och kvavt. Kvalmigt rentav?

Ge mig lite vind! sa Juppe.

Det blåser ju halv orkan, sa jag.

På Island är det här bara som en liten fis, sa Juppe.

(Hur nu en häst som är född i Sverige kan veta det. Okej, okej, mamma är islandsfödd, men ändå).

Jag KVÄVS. Eller börjar yra. Jag känner mig yr! sa Juppe.

Har jag benen upp? Eller jag menar öronen såklart. Öronen uppåt?

Titta, jag har frossbrytningar!

Okej. Vi irrar in i skogen. Bra idé, sa Juppe.

Jag orkar inte. Varje steg tar emot.

Du tycker inte att du överdriver lite Juppe? Bara lite?

Det är väl ändå svalt på natten? Och så borstar ju jag så jag får aparmar varje dag. Det lossar ju ändå massor av hårstrån.

En Juppe överdriver aldrig. Du har det bra du, som är slät och skär och kan ta på dig kläder.

Kompisarna ser ju rätt pigga ut i alla fall, sa jag till Juppe. De tycker visst det är spännande med mattebesök i hagen.

Stick, sa Juppe. Jag har värmeslag och det smittar.

Nu går vi.

Du vad var det du hade med istället för mina underbara lakritsgodisar?

Havreknäcke heter det. Det äter jag till frukost varje dag.

Du. Gör inte om det.

Älskade hästar får lakritsgodisar. Andra får havreknäcke.

Capisce?

Var får du allt ifrån, sa jag. Hur kan en häst som står i en hage härma maffiaboss-italienska?

Där fick du något att fundera på hela vägen till hästbutiken, sa Juppe.

 

Bildbomb: stora dammråttor

dsc_0047

Jag putsade min kompis och kostade till och med på lite pälsglans i borsten för att få ur sista dammet ur pälsen.

Vi gick ett varv runt stubbåkern, det fick räcka. Trött som en sill (men glad) efter två dagar på kurs på jobbet.

Tillbaks till hagen gjorde kompisen Baldur så här.

dsc_0049

Jag tröttnar aldrig på att se hästar manövrera sina stora kroppar. Snacka om att ta vikt på bakbenen här. Inga problem. Full balans.

Balettbaldur ska han heta.

dsc_0058

Ah, ett speciellt ställe i hagen är bäst för dammbad tydligen. Där är det väldans upptrampat och slätt.

dsc_0068

Och så rusken efteråt. Perfektion. Där satt den! Perfekt mängd lera kvar i pälsen.

dsc_0070

Intressant, sa Juppe. Men höll sig artigt mycket nära mig som han alltid gör i hagen.

dsc_0071

Blank, fet och fin finfis.

dsc_0073

Såg ni? undrade Baldur.

dsc_0075

Japp, sa Juppe.

Jag vill kallas Nurejev-juppe.

dsc_0076

Jodå. Bra ställe. Fin konsistens på dammet. Klistrar perfekt på pälsglansen.

dsc_0077

Ta daaaaaa. Juppe balanserar på sin rygg. En Juppe kan allt! (sa Juppe)

dsc_0079

Ser du mig? undrade Juppe, som lyckades hålla minst ett öga fokuserat på kameralinsen hela tiden.

Jo, jag såg.

dsc_0081

Färdig? Jag är inte färdig.

dsc_0084

Titta, titta! Nu vispar jag upp damm mot magen med framhovarna. Synkroniserat torrsim! vrålade Juppe.

Men snälla, fräste jag. Vad i hela friden vet du om torrsim? Hur har du ens snappat ordet. Du är HÄST!

Bah, det vimlar av ungar här på gården. De har lektion, och ibland står de bara och glor. Och pratar, sa Juppe. Glor man riktigt snällt på dom är jag säker på att det kommer en godis en vacker dag också.

dsc_0085

Tror jag ska införa det här som en daglig rutin, typ åtta gånger om dagen ska Juppe.

Sååååååå avstressande.

dsc_0086

Ser du Juppedammolnet? Mäktigt, sa Juppe.

dsc_0087

Jag tycker inte du tittar tillräckligt noga, sa Juppe. Här gör jag mitt bästa!

dsc_0088

Mmmm, vad det kliar gott på hakan. Jag tänkte öppna yogaskola för hästar över hela världen. Jag tänkte du kunde sköta facebooksidan och ja, det tekniska liksom.

Vad säger du?

Jag gör hästar glada över hela världen, jag kan köpa loss Bäjeby. Sälja av stona – de är ju ändå alltid sura, ta deras hage och förresten avelsflockens hage också.

Bort med det fåniga hösilaget och in med lite riktiga grejer. Morötter, äpplen, sa Juppe.

Kul idé Juppe. Blir lite knepigt för mig att sköta vid sidan av ett heltidsjobb.

dsc_0089

Den här kallar jag korkskruven, sa Juppe.

dsc_0093

Tack för tipset Baldur, sa Juppe.

Vad han nu menade med det.

dsc_0096

Ser du hur fluffig luggen blev nu, sa Juppe nöjt.

dsc_0099

En ljuvlig kväll för alla. Lyckad på många sätt.

En ömfotad barfotaman

Det var lite nybakad sommarlovskänsla över kompisen i dag. Han är så ömfotad, så ömfotad. Inte alls van att vara barfota.

Tänker faktiskt att det kan vara lite bra det här. Bra att tänka var man har sina tassar och vad man sätter dom på.

DSC_0002Tycker du ja, muttrade Juppe.

DSC_0003Men Juppe är ingen Juppe om han är sur längre än i tre sekunder.

Vi stapplade iväg längs gräskanter och trippade över gårdsplanen.

Tänkte att det är bra att ta det lite piano. Vi tog sikte på avelsflockens hage. Lite grusväg på vägen dit, sedan mjuk hage med uppvuxet gräs.

Juppe var tacksam. Vi klättrade i båda backarna, Juppe fastnade där det växte maskrosblad. Han älskar maskrosblad! Jag har läst att det är mycket c-vitamin i de bladen. Jag tror han vet vad hans ståtliga kropp behöver.

Han är stel. Vi gick runt stammar och stenar och så skönt det var att slippa tänka på att han kunde dra av några skor. Nu var det bara att klampa runt.

Det var en mjukare Juppe som landade hemma.

DSC_0004De här typerna är alltid uppvärmda.

Jag är förtjust i båda två faktiskt. Det gillar inte Juppe.

DSC_0005Ständiga gnabb. Alltid något på gång. Alltid nyfikna.

DSC_0006

DSC_0011Baldur kör den mer vuxna varianten med mulhälsning.

Jag har börjat härma den, jag hälsar på hästarna genom att låta dom nosa på handryggen. Både pållarna och jag gillar det. Nosa, nosa, hej, hej. Och så kan man vifta bort om det känns för intensivt eller för nära. Ändå har man varit artig.

Jag är inte så modig i hagen, även om jag är hundra gånger modigare än jag har varit.

Jag hänger gärna med i hästarnas liv ett litet tag, men vill egentligen inte ens vara med om det på bilden ovanför. Jag vill inte vara nära om det blir något litet utbrott eller någon markering. Med Juppe och Baldur vet jag att det är grönt.

DSC_0012Det blev en riktigt härlig kväll.

Jag beundrade Juppe i varmt motljus. Hästar har ju fantastiska ”morrhår”. Juppe har längre ögonfransar under ögat än över. Runt munnen står det som en gles borste av känselspröt.

Glömde berätta för Juppe om skäggets dag. Det får bli nästa år.

 

Längtar till träning i morgon

8.30 pip kommer Karin Wåhlin till stallet och ger mig och Juppe vår första lektion i straightness träning. Längtar.

Tror och hoppas att det kommer att bli kanon för Juppe. Kanske håller den trasiga bogen och bakbenen lite längre om vi/han lär sig använda sin kropp rätt.

Nu när värmen blivit mer uthärdlig tog vi vår vanliga promenad på knappa fem kilometer. Märkligt så trögt det kändes. Juppe traskade på som vanligt, men jag. Stön.

Juppes ena öga rinner lite. Jag kom på en lysande lösning, tycker jag. Vi får väl se.

Hoppas nu att polarna inte har några synpunkter på hans frisyr och mobbar honom, eller ”hjälper” honom att möblera om flugbandet.

Som en hel flock Baloo-björnar

Här kommer han! Världens gladaste grisepassare.
Juppe valde aldrig grisepass i hagen före skadan, han måste tycka att det är skönt att tuffa fram i pass när han vill ha lite fart.

Drygt 20 minuter på banan över bommar blev det och så lika lång promenad efteråt.
Juppe var nöjd. Med bommar så känns det som om han jobbar tror jag.
Det går också bättre och bättre att ha tygelkontakt. Han har inte velat ta det utan går mot tygeln. Nu börjar det släppa lite. Jag envisas inte särskilt. Jag försöker ett litet tag, sedan får han sträcka ut på helt lång tygel. Han tycker det är skönt och jag tror han behöver det.
I dag var det premiärsläpp i nedre hagen. Dags att vänja magarna vid större kvantiteter gräs inför sommarhagen.
Hakade på min kompis för att fota:
 (Gud, hon är verkligen underlig. Smyger bakom min rumpa och plåtar.)

Men hon är min underliga människa.
Och jag vet minsann hur kul det var innan jag fick min underliga människa. Underligt nog har jag alltid längtat efter en, och jag fick vänta ganska länge.
Man får vara nöjd med den man får helt enkelt.

Vilket grabbgäng. Tror faktiskt de började bli mätta.

Efter maten kan man ju klia varandra lite grand.
Men hur många huvuden är det inblandade här egentligen?

Tittut, sa mitt största fan.

Baldur och Scor slöt upp.

(Pssst, säg inget högt. Men hon är verkligen konstig.)

Jag tycker hon är kul jag, sa Bäbibarracuda.
Och så luktar hon så gott. Fläckvis.

 Nu började det klia på Juppe också.

Dynan hittade på ett smart sätt att klia halsen.

Frami pillade noga läppen mot en liten gren.

Dynan gick loss på allvar mot en stam.
Juppe pillade läppen mot en sten.

Nu bröt rena klikalaset ut.
Frami borstade rumpan mot en björkstam modell grövre.
 Klipinne och klihjälp.
Ibland är livet bra skönt.

 Klihjälpen behövde gnugga kinden.

Ja, ni ser ju vilken välborstad kille som inte riktigt gav sig in i matchen.
Världens mest välkammade Juppesnupp.
Han kanske ville hålla skenet uppe när jag tittade.

I dag firar jag och Juppe tre år!

 I dag är det tre år sedan jag slog till på den där Juppesnupp.

Tänk vilken tur att jag vågade köpa häst till slut.
Det är så svårt att förstå bara att han är en handikappad pålle som inte har framtiden för sig.
Jag och Juppe tycker det är kul att se all aktivitet i stallet, och alla som fräser iväg åt olika håll.
I dag höll vi oss på ridbanan jag och min kompis.
Vi klev över bommar – och backade över bommar! Juppe var kanonduktig!
Om han fick många godisar? Har påven en lustig mössa?
 Juppe kontrollerar att jag har fickan full med godis i hagen också.
Så han inte faller ur.

Det är ingen slump att jag och kungen har samma födelsedag, sa Juppe.
Du kan ta ett idolkort nu, så kan folket förstora upp det och hänga i sina stall.
Eh, Juppe. Kungen fyllde år i går.
Och vad jag vet är det inte din födelsedag vi firar heller utan att vi varit ett ekipage i tre år. Du och jag Juppe. Ett superteam.

Folket kan få min idolbild i alla fall.
Nu tycker jag vi kan gosa lite.

 Och så kan vi ju avsluta med en godis.

Då blir vi glada.

Mmmmm.

Vad godis luktar gott.

Har du verkligen skärpan på mig nu? Tycker inte det ser riktigt rätt ut.

Du är ganska gosig för att vara så kal, sa Juppe.

 Du är inte så dum trots att det flyger runt hår när jag gosar med dig, sa jag.
Du är kal lite här och var du också, ni är hopplösa grabbar.

 Ja, de andra är hemska faktiskt, sa Juppe.

De biter mig, den oskyldiga hästen.

Klapp, klapp med mulen och nystajlad frilla.
Vi fick en fin treårsdag!

En tvättad svans och en blå boll

Oooops. Det blev ingen promenad i dag heller. Men det blev en tvättad svans.

Självklart fick gossen ljummet vatten, tog med dunkar med varmvatten hemifrån. Passade på att tvätta av hovskäggen också.

Svans och hovar torkade på ett kick, vi höll nämligen på att få värmeslag mot stallets södervägg. Vi vägrar klaga. Vi vacklade till hagen istället.

Otroligt tillfredsställande jobb.
Varför är det inte lika kul att städa hemma som att tvätta svans? 
Vi kan kalla honom Fluffy.
Men något mer måste det väl hända?
Fick okej av stallägaren på att hämta blå pilatesbollen och släppa i grabbarnas hage.
De var väldigt på de små gossarna. Mötte upp vid grinden och var uppspelta.
Frami som är Big Boss nu när The Big Boss är på tillridning tog sin roll på allvar, självklart ska han testa bollen först. Bäbibarracuda pep upphetsat, ska vi döda henne också efter att vi dödat bollen?
Frami svarade aldrig.
 Är det en bomb?

Nu backar alla! sa Frami myndigt.

Har de aldrig sett en boll? undrade Juppe.

Äh, det var ingen rolig boll. Den sprang inte.
De flesta grabbar återvände till nyhalmade ligghallen och till skogen. 

Arn var supernyfiken på det där mystiska blå.

Han gjorde som Juppe brukar göra, klappade snällt med överläppen.

Nu är bollen MIN, bara MIN skrek Bäbibarracuda. Nu ska den döööööö.
Jag ska äta upp dig!
Fast bollen var lite för stor, eller också gapade gossen inte tillräckligt.
Juppe såg rätt nöjd ut där han stod i färska halmen med sina shampodoftande hovskägg.

Vilken lektion! Vilken Macka!

Åkte verkligen i jättegod tid till stallet. Tänkte nämligen göra något jag LÄNGTAT efter, drösa i pälsglans i Mackans fantastiska man och lugg och KAMMA.

Ah!

Tror Mackan kände sig både fin och ompysslad också.

Och så lektion för andra kvällen i rad på det. Det är ju faktiskt suveränt, både Mackan och jag var taggade. Misstänkte lite vad det skulle handla om. Vi var liksom i synk från start.

Jädrar vilka halter, tempoväxlingar och halvhalter vi fick till. Wohooo! På sekunden (nästan jämt . . .).

Det roliga var att alla fyra som red lektion hade en likadan kväll. Så roligt. Avslutningen med spegelritt på ovalen var liksom bara grädden på moset.

Nu är det bara en sak till Mackan och jag ska öva på:

Hjälp, hjälp, pep Mackan. Hon håller fast mig. 
Jag sa, hjälp, hjälp. Hon håller fast mig och ser otäck ut.
Sorry Mackelackan, övning ger färdighet. Moahahahahaha.

Superpigg och glad

Ack salamanka. Grabbarna var och rotade i sin skog när jag kom till hagen för att hämta Juppe. När han fick syn på mig kom han farande i 180! AAAaaaaaAAAAaaaAAAA!

Kul att grabben är pigg och glad förstås. Men han kan väl röra sig lite lagom?

Det märks på Juppe att han har det så bra, så bra nu. Han är på ett strålande humör och har börjat få tillbaks sin kaxiga attityd. Den där lite uttråkade, utmanande. Hjälp. Lagom, Juppe. Lagom pigg är bra.

Lite stallmys bryter av:

Är inte Juppe lugn och fin så klipper jag av honom svansen helt enkelt och gör mig en redig peruk.

Så här ser han ut min vildögde vän.
Vad ska vi göra nu? 

Och som alltid kommer det fram ett gäng kompisar och vill spana in Juppes godismaskin.
Juppe rensar kvickt bort alla. De far som käglor för Juppes rumpa.
Isch.
Grinhäst.
Vi får väl se hur länge jag kan låta bli att göra något med honom helt enkelt. Får be om lite rapporter om hur han uppför sig i hagen, gossen. Han tycker han är helt okej nu. Stark, pigg och vacker. Speciellt vacker.

Två försynta som ville säga hej. Sekunden efter kom röda faran och knuffade bort grabbarna.