Juppes antistresstudio

Jag åkte till stallet med något jagat i blicken. Inte alls för att jag hade bråttom utan känslan var bara en rest från dagen. Nya system – för allt, allmän rörighet och den ljudnivå i ett öppet kontorslandskap som blir när rörigheten är allmän.

img_2022Juppe stod i regnet och tog det med ro.

Sedan stod han i stallet och tog det också med ro.

Du, jag har funderat på att starta eget, sa Juppe.

HERREGUD HAR DU TÄNKT PÅ HUR MYCKET DU MÅSTE DRA IN PER DAG, hetsade jag.

img_2027Oj, vad du är blöt sa jag sen.

Gör inget sa Juppe. Min design är perfekt. Vattnet rinner av som från en gås.

img_2028Tänk om du blir förkyld bjäbbade jag.

Lägg dig ned och lyssna nu, sa Juppe.

Vaddå lyssna? Du tuggar ju bara?

Mmmm, precis, sa Juppe. Jag kommer att bli miljonär.

Lyssna:

Ja, ja, sa jag. Jag hör. Du tuggar. Du jag måste kanske bara blunda lite, lite.

Pyttelite.

img_2026

Juppe tuggade och vattendropparna drippade.

Jag kommer att bli miljonär, sa Juppe. Äta hur mycket hö jag vill. Ta ett jetplan till Las Vegas för att trycka i mig ännu mer specialensilage.

Gå på lyxhovvård.

Trimma skägget på trendiga salonger.

Färga pälsen i hur många färger som helst.

img_2049

Katten Mango fnissade.

Jag tror på Juppes affärsidé. Men som utförande part i det hela så tror jag det blir kämpigt att bygga ett tant/häst-spa. Då måste vi ha en samarbetspartner. Är det kanske du?

img_2052

Du kan väl rappa på lite med att fixa samarbetspartners sa Juppe när han var tillbaks i hagen. Nu hade regnet bytts ut mot tungt snöslask. Då är det nog ändå skönt att ha lite extra hö i magen så att det går lättare att tänka ut nästa affärsidé.

Grrrrr, vi är lite tempofattiga

Jag är helt slut i rutan. Sönderblåst från ena örat till det andra. Men det gör inget, har en go känsla av att ha gått en bra kurs.

Okej. Vi gjorde inte lysande ifrån oss jag och Juppe, MEN vi har fått massor att jobba med och massor av inspiration.

Jättekul upplägg på kursen med en teorikväll på fredag, träning både på ridbana och oval på lördag och enskild ridning för Sandra Marin på söndag på ovalen. Alltså blodigt allvar med poängsättning och allt. 🙂

Vad gäller? Ett halvt varv i skritt, trav, arbetstempo tölt, ökad tölt och galopp om man kör B-flokk. Tre varv på ovalen. Ni som kan räkna märker då att det är ett halvt varv som ”saknas”.

Jag älskar det där halva varvet. Det kan man nämligen använda till att visa valfri gångart igen för domaren, och då är det den bästa visningen som gäller. Skönt, för Juppe och jag började med att fucka upp visningen av trav.

Min program som det såg ut i huvudet innan det krockade med verkligheten. Trav mot stallet, skritt bortåt, galopp mot stallet, arbetstempo tölt bortåt och ökad tölt ett helt varv. Nope. Det blev ett halvt varv plus trav. Precis det där pratade vi om på teorikvällen och under lördagen. Det gäller att hålla huvet kallt och reparera det som behöver repareras.

Det är jag riktigt stolt över att jag ändå fick till och därmed fick poängen i alla gångarter.

Här kommer en rad grå trista ikoner som alla dock är spelbara. Under varje gångart står Sandra Marins poängsättning och kommentarer. I gaedingakeppni löper poängskalan från 5 till 10. 5 är alltså i princip noll.

No comments.

Skritt: 8,2. God takt. Fint övertramp. Avspänd.

Galopp: 7,7. Rätt ridet. Ok sträck. Mer tempo önskas.

Kort tölt: 7,2. Rätt tempo. Markbunden.

Ökad tölt: 7,0. Ok takt. Tempofattigt.

Trav: 7,2. Ok takt, ok sväv. Tempofattigt.

Form under ryttare: 7,0. Lång.

Spirit/vilja: 7,4, samarbetsvillig, avspänd, kunde ha mer ”gnista”.

Jag fick bonuskommentar om fin tygelhand också, lagom tygelkontakt och att jag händerna fick vila stilla en hand ovanför manken eller så. Inget flax.

Fick en annan bonuskommentar också, om jag korsar mitt eget spår som jag gjorde på väg till start som jag gjorde så blir det diskning. Oooooppppsssss. Det visste jag ju, ville inte köra runt ett helt varv till för att komma till rätt position, trodde jag skulle spara tid . . .

Jag skall icke fisrida – videobevis

Tänk så det är. Det känns som om jag och Juppe dundrar fram, fartvinden fladdrar i åtminstone hans man, ögonen tåras, grus sprutar om hovarna, öronen brusar.

Och så ser man videon.

Där sitter en 47-årig tant och fisrider. Det är jag.

Dag två av bekantskapen med Sandra Marin och riddag ett på gaedingakeppnikurs med henne på Bäjeby gård. Otroligt sympatisk och rättfram kvinna, utbildad på Holar på Island. Hårt arbetande kvinna som ändå ser det bästa i ekipagen hon undervisar.

I morse var jag och Juppe inte mycket att titta på. Jag vet det. Juppe var svinsur när jag hämtade honom mitt i frukosten. Jag var bedövande trött trots att klockan ändå var åtta, normal jobbartid alltså.

Vi gjorde inget bra intryck. Juppe hade noll sprutt, jag gav upp en smula, Juppe stretade emot och var allmänt oggig. Min kropp kändes som ett mycket väl använt tuggummi.

Nåja, tänkte jag. Så här kan det faktiskt också vara. Det är nyttigt (Luther), vi kommer igen efter lunch. Då ska vi vara på ovalen.

Och vi var piggare! Mer taggade! Vi hade fart! Eller?
OCH – hata Youtube. För andra dagen i rad står filmerna bara och tuggar och det dyker aldrig upp några miniatyrer. Filmerna är spelbara trots att de är grå och trista.

Dagens lärdom: tyvärr har jag hört den förut. Juppe gör det jag ber om. Men se då till att be om det. Och sitt inte bara där. Rid!

Skritt. Vår starkaste gren tror jag. 8,5! vrålade Sandra efter att vi skrittat in första gången (då var det faktiskt bäst). Juppe har en fin skritt med stora steg och han slappnar av fint och söker sig nedåt med halsen.

Arbetstempo tölt. Nä, i dag var Juppe allmänt motsträvig. Det var inte kul. Först efter 150:e gången slappnade han av i nacken och blev trevlig.

Dagens AHA! Jag har aldrig peppat Juppe att öka så här i tölt. Höjda händer och mera sprutt, har helt enkelt trott att det varit o-okej. Att form är prio ett.

Galopp. Har du någonsin galopperat så här fort? undrade Sandra när jag och Juppe tryckte på rejält i första galoppsträckan. Vi ser nog för välkammade ut båda två för att se ut som två som har ett gemensamt intresse i flängridning och snabb galopp. Vi älskar faktiskt galopp båda två, även om ingen kanske kan tro det.

Trav. Yes, Juppe har en fin trav. I dag fick jag verkligen lära mig att släppa fram och låta honom ta för sig.

Återkommer till det där med att släppa fram och ta för sig. Vi fick jättebra och nyttiga övningar. En härlig första dag på en kanonkurs helt enkelt. Hoppas att Sandra blir ett stående inslag i Bäjebys kursutbud. Roligt, roligt.

Jag är så trött så jag tittar i kors, så jag bjuder helt enkelt på bilderna som snälla Judit-Karin tog med min kamera (hon filmade också – det är så jädra bra att bli filmad! Tusen tack Judit-Karin!)

Juppe backar bort från mig på kommando

Ja, vad gör man en regnig kväll i april när bästa gossen sparkat av sig höger baksko – igen.

Man går ut till lilla ridcorallen och myser. Juppe var på riktigt uselt humör efter en dag ute i hällregn i hagen. Kanske var han också fortfarande omåttligt sur för att han fick halva skägget bortryckt av mig igårkväll när gunstigjunkerligisterna bestämde sig för att dra ner till stonas hage när det var dags att gå in för kvällen.

Tror faktiskt en hel del av de anklagande blickarna gick ut på det.

Som man bäddar får man ligga Juppe. Mer är det inte med det.

Kvällen blev trivsam i alla fall, som ni ser. Han är ju en gudomligt begåvad häst. Ovanligt klok och därtill söt så man svimmar.

Kvällsyoga med Juppe

Närmare 40 minuter i ridkorallen avslutades med något som blivit en favorit för både Juppe och mig. Yoga.

Juppe är jätteglad för han får massor av godis och beröm. Och jag är glad för jag tror att det är bra att sträcka ut sig efter ett pass.

Tror jag måste sluta göra filmsnuttar med Juppe, jag står inte ut med min egen röst. Varför måste jag plata bäbisplåk med pållen? Blir galen (galnare). Gör du likadant?