Snuskgubbar

Kvällsvecka. En är trött. En kommer ofta på besök i valackflocken när det är siesta.

Men? Vad sjutton är det för ställen som gubbsen väljer att tupplura på?

Den här killen har omsorgsfullt valt ut en av bajsställena. Ler i sömnen gör han också, omgiven av rogivande dofter.

Baldur låg planterad i största bajshögen, toaletten bredvid ligghallen. Bajshörnet som är mest populärt av kvantiteten på bollar att döma.

Han log också nöjt.

Granne med honom låg Juppe.

Men lilla vän! Inte låg jag i någon bajshög, sa Juppe fryntligt.

Det hängde bajsbollar från de långa stråna på hans mage.

Jag sa inget.

Jag berättade heller inte att jag köpt tre nya tvättsvampar. En av dem har en mer rivig kvalitet, för att ta bort flugskräp på bilen.

Om jag skrattade hest inombords? Ja, det gjorde jag. Någon gång blir det tvättväder, det blir det.

En mer renlig division av snarkande grabbar.

Kulighet 1:

Jag och Juppe har övat på snören och skit över kullen som är granne med ovalbanan. Det tyckte vi var roligt båda två! (Longering med kapson och lina).

Juppe fick knata uppför och nedför kullen och lite på sniskan med. Som belöning fick han stanna och beta lite då och då.

Han var väldigt lydig och jag väldigt sträng. Det var helt ookej att beta när han själv tyckte det var lagom.

En gång försökte han smita undan genom att vända sig mot mig istället för att knata på. Då bytte vi ställe och gick in på ovalen och knatade för att sedan återvända. Polletten trillade ned.

Både Juppe och jag blev andfådda. 🙂

Kulighet 2:

I dag får Juppe fötterna fixade. Å så härligt att få rida på en kompis med nya skor i morgon. I dag orkade jag inte ta mig ur soffläge. Sista jobbkvällen väntar, så det är jag värd.

I morgon blir det spännande!

Min fanclub.

Det blev lite markarbete för Juppe och mig i dag. Vi har blivit riktigt bra kompisar med snören och skit.

Jag var hemma från jobbet i dag, vaknade mitt i natten med ont i bihålorna och kunde stört omöjligt somna om.

Det blev i alla fall en ljuvlig sen eftermiddag i stallet. Sommarvärme och en hel skrälldus med människor som stod på stallbacken och njöt.

Juppe, Juppe, i morrn blir det spännande!

Cajsa som är massör-någonting-en-av-två-i-Sverige-med-den-utbildningen som du träffade på Hästkliniken Mälaren kommer och ska kika på dig.

Ska du börja ta inträde?

Jag förstår ju att alla vill titta på mig, men det vore bra om du såg till att det blev mer godisar åt mig. Ta inträde.

Nja, sa jag. Det blir nog liksom jag som får punga ut med en slant istället. Hon ska kika på din bog, du vet gropen man ser till exempel på bilden här ovanför. Titta på hur du känns i muskler och sådär.

Grop i bogen? Nej, det låter inte bekant. Det har jag aldrig haft. Jag tror du ska åka hem och lägga dig och vila lite.

Men det ska bli trevligt att träffa Cajsa! Hon drog mig så härligt i överläppen sist vi sågs.

Och vilken överläpp sedan. Jag förstår att hon gillar den, det gör jag också, sa Juppe.

Du kanske borde lägga till ett namn till Juppe, sa jag. Bonaparte kanske?

Hm. Ingen dum klang, ingen dum klang alls. Men hur vet man vilken gård jag kommer från då? Det går inte för sig.

Gött att du har självförtroende, sa jag till Juppe. Ett bra självförtroende är aldrig missklädsamt, skryt däremot får man hoppa över.

Ska bli spännande i morgon, som sagt. Jag tycker du känns så himla stark och fin. Även om du är stelare i ena sidan och det känns som att du är lite spänd i halsmusklerna. Blir finemang att någon kikar på dig så får vi höra vad en expert säger.

Du är rolig du, sa Juppe.

Expert. Vad sägs om att solen skiner, mina kliiga hårstrån trillar av och det fläktar lagom. Där fick du något från en expert.

Annica sa att hon svor över dig i dag, sa jag till Juppe för att ta ned honom på jorden. Hon satt i traktorn och skulle köra ut mat till er. Alla stod upp – utom du. Du låg som en flundra på backen.

Rör i alla fall på ett öra, tänkte Annica. Men det gjorde du inte. Förrän hon slog av traktorn.

Naturligtvis, sa Juppe mästrande. Hästar är konstruerade för att spara energi. Herregud. Inte kan vi hispa upp oss för en liten traktor som vi vet kommer varje dag. Jag väntar tills Annica slår upp dörren till traktorn. Det är då käket levereras. Då räcker de sista kalorierna fram tills höhögen.

Japp.

Två gånger är väl en trend?

Efter grundlig pälsvård (tror baske mig att pälslössen är tillbaks i år) så longerade jag Juppe. För andra gången i rad frustade vi båda i kapp. Frid och harmoni. Inga problem.

Avbröt bums när det gått bra i skritt och trav åt båda hållen på två olika volter. Av det pyttejobbet blev Juppe andfådd.

 Är man en så här vacker och duktig grabb, då blir det belöning.

Mat?

Japp, Juppe. På dagarna når temperaturen upp till gräsväxartemperatur. Tur för killar som gillar grönt det. Juppe njöt. Tror det är jättebra för honom att få lite käk med mer krut i än hö.

Syns i morrn snuppis.

Hela havet stormar – till häst!

I går kväll var jag för trött för att blogga. Det var fullt ös på lektionen. :-))))))

Vi har fått ett dressyrprogram att plugga in, men det kommer jag knappt ihåg. Roligast var nämligen att leka hela havet stormar till häst. He, he.

Ett gäng tanter och pållar på liten volt runt ridfröken som stod och klappade i händerna. När hon slutade skulle vi snabbt som attan ta oss till en sockerbit och se till att börja rida volt runt den.

Ja, och så togs sockerbit efter sockerbit bort.

Vilka vann?

Har påven en rolig mössa?

Jag och Juppe förstås!

Vi får nästan skämmas. Det är faktiskt otroligt kul att tävla. Jag har till min fasa upptäckt att jag inte har ett dugg av ”det är ju bara på lek” i mig. Och Juppe känner av det hela, jag hann bara nudda med skänklarna innan han gjorde en flygande start i galopp för att nå sockerbiten. Då greppar han galoppfattning minsann. Det är min gosse det.

Dressyrprogrammet ska bli skitkul att plugga in det med. Och nyttigt!

Och så kommer vi då till kvällens övningar. Longering. Herregud.

Jag är världens mest otydliga longör. Juppe testar skänkelvikningar, att backa, att skänkelvika i tölt och trav. Snabb trav? Back i 180?

Kort sagt, det är en jävla kamp för att bli försådd och få till en alldeles normal trav på en volt. Eller på fyrkantsspåret för den delen.

Plockade fram hinder för att liva upp oss. Gulp. Tror jag ska fixa en date med Baldur och Co, han löshoppar villigt och glatt tydligen. Tror Juppe kan behöva lite draghjälp. :-)))))
Jag med.

Juppe slapp renskinnet ikväll

Hoppsan, det är kanske nästa vecka lektionerna drar igång.

Det var i alla fall ingen i stallet när jag dök upp vid 19-draget. 🙂

Nu har ju Juppe fått vara ifred två dagar efter det fasansfulla renskinnsöverfallet. Han var påtagligt misstänksam i stallet. Mums, mums på höet och så vips en listig blick på mina händer. Inget renskinn där? Bara en borste? Aha, mums, mums.

Köpte ett nytt arbetsrep, också från Taur, rött och fiiiiint. Juppe fnorkade mot det också när jag visade fyndet. Jisses. Han lugnade sig blixtsnabbt, men ändå.

Repet är tungt och bra, med en stopp längst ut, vad det nu ska vara bra för. Longeringen i sig sket sig, jag MÅSTE HA SPÖ. Inte glömma spö gång på gång.

Spöet behövs inte för att Juppe inte vill gå, utan för att han oavbrutet tror att jag menar backa när jag vill att han ska gå framåt. Hon kanske menar backa? Och så går pålle fridsamt bakåt. Och då vet jag liksom inte hur jag ska komma intill honom för att komma i drivande position.

Går jag mot honom sätter jag upp farten i backen, ja, ni fattar.

Suck. Jag vill gå i longeringsskola. Jag vill att någon som är duktig ska longera Juppe så han fattar vad det går ut på igen. Och näej, han är jättelydig när det gäller de olika gångarterna, han slänger bara i backen väldigt ofta. Det gör mig förvirrad. Och är jag förvirrad så blir Juppe det också.

Väldans välkammade hovskägg fick han också, gossen. Frustade gjorde han också efter passet.

Supersnabb longering och blixtmys

Fick okej på att åka ifrån julmiddag (jo, vi firade i dag när alla kunde komma) för att longera Juppe lite snabbt.

Jag har varit/är för stressad när jag longerar, Juppe blir lätt stissig och undrar vad jag vill. Men när han fattar vad jag vill så blir det fint, sänkt hals och frust. Och så lite gympa för bakbenen så fick det räcka.

Häpp ut i i hagen igen. Kompisarna fick käk nämligen, och Juppe fick lite extra i stallet innan. Det är han värd.

Och jag häpp hem och baka lussekatter med ”barnen”. Jag gjorde en lussekuse med sommarbetesmagen kvar. Gångart? Tja, det är en tolkningsfråga.

Glittertränad

Ack välbehövliga julledighet. Sol dessutom. Synd bara att ljuset nästan hann försvinna innan jag kom till stallet. Fast det ändrade å andra sidan jag och Juppe på.

Partystämning i hagen. Nyhalmat.

Därför att jag vill.

Juppe?

I morgon kväll är det improviserat luciatåg i stallet.
Jag tänkte att det är bäst att köra genrep på både glitter . . .

Och ljus. Gossen klarade det galant och fick massor av beröm och godis.

Visst är han ett selfieproffs?
Longerade grabben, det gick jättejättejättebra! Lugnt och fint och avslappnat. Både utan och med cavallettibommar. Hurra!
Funkade även att löslongera över bommarna. Hurra! Hurra!
Juppe har tappat en brodd på en baksko, och på en av framhovarna ser det ut som en av brodden har knäckts av. Alltså att själva gängen sitter kvar i hålet. Isch.
Kan bara tänka mig med vilken fart han startat eller stoppat för att broddarna ska ryka. Det kan inte vara bra för lederna. 🙁
Brodden får bli ett problem att lösa under morgondagen. Tur att han är ung, stark och vacker. Han kanske blir klokare under kommande vintrar.

Longering = frid och harmoni

Alla har vi våra fånigheter och hangups. Jag och Juppe har gemensamt och innerligt avskytt longering.

Men – vi har stretat på. Och ikväll får jag faktiskt säga att frid och harmoni rådde i den lilla ridkorallen med tak.

Jag släpade fram fem cavallettibommar, Juppe tittade intresserat på.

I skitten hade han femtielva extra ben och hovar som skramlade in i bommarna, men i traven sätter han varje litet studsigt steg med precision. Juppe ser lika glad ut som jag känner mig.

Han höll dessutom traven utan att jag behövde tjata, tycker han till och med att det börjar bli roligt?

Kvällen roligaste: Juppe kan just nu inte skilja på byt varv och backa. Att se Juppe glatt lägga i backen mitt i ett longeringsvarv är bara för kul.

Vi redde upp det någorlunda och avslutade med lite cavallettibefriade galoppvarv och lite bolltrix. Skön kväll.

Stiliga travsteg

Juppe har inte alltid full koll på tassarna, men jag tycker faktiskt att det har blivit mycket bättre under året vi har kamperat ihop.

Ikväll longerade jag godisbiten i ridhuset, släpade fram cavallettibommar med en sockerbit i bara ena änden, och så varannan hög, varannan låg.

Juppe fluffade fram i trav, doink, doink, doink med så där lite tjusigt med spänst och luft i stegen. I skritt blev det fummel, fummel, kloink – men det beror nog också på att avståndet mellan bommarna är fel i skritten.

Funkade fint i båda varven.

Juppe är kul, nu när han lärt sig att backa tror han att jag vill det hela tiden. Det är inte så lätt att longera en backande häst. :-)))))

Brännmärken i händerna

Longering. Jag och Juppe.

Jag trodde vi var på gott humör. Det slutade med att Juppe slet sig på ridbanan och tokgalopperade med longerlinan slafsande efter sig. Jag hade brännblåsor i händerna.

In i ridhuset. Galopp igen och koll av alla andra kommandon. Skithäst. Det funkade hjälpligt.

I stallet trodde Juppe att allt skulle vara som vanligt med godis och applåder och yoga. Nope.