Vardagskick.

..var bara sååå tvungen att få sätta mig på tåget, bryta vardagen, förena lite nytta med nöje..
Tycker nämligen att det är otroligt skönt att sitta o bara vara några timmar,hänga med i det tuffande tempot och helt enkelt inte behöva göra någonting..hmm ja i normala fall ja, nu är läget lite speciellt och annorlunda. Inte många dagar kvar nu nämligen till våran stora satsning på Tonhallen. På söndag är det dags..såklart massor att sätta så här dagarna innan, ja så idag var denna resa mer nödvändig för den sakens skull!
Det är en skön arbetsplats det här med tåg..
Ja jag får verkligen
massor gjort när jag är på det humöret!
Att jag dessutom har möjlighet att de tillfällen jag åker till Stockholm få möjlighet att dansa med ett riktigt proffs känns ju mer än mest världsbäst!
Torgny Lindbäck..ja en av de här duktiga man kommer i håg från tiden då jag själv var tävlings aktiv i Rock’ n roll..för 15 år sedan slutade jag med mitt tävlande, med mitt tränande också, ja iallafall i den dansdiciplinen..hade ju min Ebba i magen, svårt att kastas runt, flyga o fara hit och dit då..
Skorna åkte alltså av för en stund..ja för 15 år:)
Ja så nu är det ju lite av en dröm..ja få göra något igen som man egentligen inte var färdig med.
Har sagt det förr, säger det igen…dans är en sådan otroligt bra träning!
Jag är helt slut nu när jag sitter på tåget och åter ska tuffa hemöver!
Så nöjd, så glad! Nyper mig i armen varje gång för det här är verkligen världens dansdröm
för mig!
Torgny Lindbäck..ja det vågade man ju inte ens tänka för 15 år senan!
Sån grymt duktig o erfaren dansare..
Jag lär mig verkligen massor, träningsvärk får jag dessutom..det gillar jag!

20111130-192824.jpg

20111130-192845.jpg

Bästa Present..

Ja i går innan flyget lyfte från Bromma råkade jag slinka in på en liten..jag menar JÄTTE AFFÄR..ja där gick det ju bara inte att INTE hitta något!
Denna fina mössa blev fyndet!
Frukost o härlig prommis blir det nu..mössan är kanske lite väl varm, för i dag blir det nämligen tempo i småbenen!
Snart första advet, ska göra fint här hemma till barnen kommer i morgon..
Detta år har jag lite hjälp o sällskap, min fina kamrat Johanna är ju här:)
Trevlig helg

20111126-092531.jpg

20111126-092549.jpg

Dagens citat..

Ringde precis ”Brittan” en av Happiness alla stjärnor, hon ska få hänga med mig idag till Eleganten och prova ut fin klänning! Såklart att hon i sitt nummer ska få förvandlad till en riktig prinsessa…
Medan jag pratade med henne så fick jag några fler tankar och spontan som jag är så ställde jag frågan om hon efter provning av klänning vill hänga med mig till Helex..ska köra en gästklass där ikväll.
Jag Bubblade på i vanlig ordning, Brittan tyst och eftertänksam..sedan kom en rätt matt slutkommentar
-Alltdå Annelie, du har så många ide’er så jag förstår verkligen inte hur dom får plats där i ditt huvud!
Ha Ha…härligt..

20111125-115829.jpg

STOOOR Dos..

Ja i ordens rätta bemärkelse, största dosen vardagslyx gav jag mig nu detta dygn.
En vecka kvar till den stora showen, showen som betyder så mycket mycket mer än ett ett ”fint” event och framträdande för mig..lovar att förklara någon gång längre fram!
Att ladda, rodds och fixa med ett event så här är trevligt och fantastiskt på alla sätt och vis..ena dagen blir långt ifrån den andra dagen lik! Men lika fantastiskt,härligt och trevigt det kan vara..lika besvärligt, jobbigt och obehagligt stressande kan det bli. Ja omständigheterna, de man själv har svårt att påverka runt omkring sig och då främst i sin närmaste närhet förstärker så klart den sinnes stämningen..
För mig har det från dagen jag tog beslutet att nu är det dags.. inträffar lite jobbiga grejer runt omkring i min närhet. Farmors sjukdom, dödsfall, lite funderingar över min egna livssituation förutom mina fina barn, jagande efter nya jobb..osv osv..
Ja men när jag så här i skrivande stund sitter och funderar tillbaka, ja som säkert många av er som följer mig och mitt liv lite på sidan som säkert också tänker..hur kan man då komma på att man ska snabbt rodda ihop en julshow och boka upp Tonhallen för det endamålet..
För mig är svaret för mig väldigt självklart, att den röda tråden och andemenimgen med allt jag tar mig för handlar om respekt, svartar och gör pricken över i ännumer tydlig!!
Tycker det är så viktigt, både för mig själv och för övriga världen visa att vill man så kan man. Jag är ju dessutom långt ifrån själv när jag arbetar med det här, otroligt många hjälpande fina händer finns, och med det tycker jag budskapet ” ingen kan göra allt, men alla kan göra något” blir mer än mest solklart! Med detta i min kropp och i mitt hjärta så orkar jag mäkta med mina projekt, härliga jobb och utmaningar..
Skulle verkligen inte göra det om det i slutendan inte för mig blev en vinst i ”måbra” aspekt! Såklart jag känner och vet, mår jag bra så smittar drt såklart också till mina barn som är det viktigaste argumenten för mig av all hälsivinstet jag känner.
Kände ändå nu att det var dags att få rå om sig själv ett dygn..passa på att möta några av de kontakter jag har i Stockholm, passa på att sätta ordningen för de nåda akterna på showen, ringa Eleganten och få ordning på alla fina värdinneklänningae, frisörer, ansvariga på Tonhallen m.fl m.fl..haha ja ni förstår så skönt det varit att då ta flyget, landa 50
minuter senare, gå till hotellet några meter därifrån och bara låsa om sig med sig själv och bara njuta..Ja för jag njuter verkligen av det arbete jag ägnar åt Framtidsgalan och Happiness..i fulla drag..
Nu ska jag snart checka ut och bege mig hemåt!
Som en ny människa, full med positiv kravt och livsglädje!
Tack Stockholm för denna gång!

20111125-105508.jpg

20111125-105540.jpg

20111125-105621.jpg

Keep Smiling…

Oj vilken tur att jag fick en stund över efter jag lämnade barnen på skolan i dag och innan jag skulle träffa Patrik, killen som
hjälper till att producera o sätta musikmaterialet till showerna och är samordnare o ansvarig för bandet och framförallt en av de coolaste lugnaste o stabilaste musiker jag någonsin jobbat med!
Ja jag hade väl en halvtimme att slå ihjäl där på stan som sagt efter lämning av mina härliga ungar och efter att hämtat material på tryckeriet Prinfo inför helgens event på Coop..
Bestämde mig! Ja jag åkte ner mot stan med bilen så långt jag kunde och med konstigt nog rätt beslutna och bestämda steg stövlade jag mot min tandläkare..
min och min,ska inte överdriva..men några gånger har jag gått hos henne..senast 2002 kom vi fram till och ja jag vet det är påtok för länge sedan!
Ändå är hon en sådan tandläkare som man bara inte kan hitta några fel på! Ja du läste rätt…för fel på tandläkare det söker jag, eller rättare sagt hittar på för att hitta anledningar till att slippa boka fler besök! Minns en kvinna jag gick hos, hon stackaren fick jag till i mitt huvud att hon luktade svett! Det förstår ju vem som helst..man kan ju inte gå till en tandläkare som är en stinkbomb, fast till saken hör att så var nog egentligen inte fallet, men det var något jag inbillade mig sp in i norden hårt att det för mig och i min värld verkligen var så! Jag blev lite i frågasatte av en vän som tydligen också just hade min tandläkare…hon sa till mig när jag skvallrade om tandläkarens problem att det hade hon aldrig någonsin kännt av, med tanke på att hon var känslig på lukter så tyckte hon att det var märkligt…fy vad taskigt av mig, sån’ brukar ju inte jag vara ju! Skämdes, det gjorde jag och lite fortfarande faktist(fniss) men den tandläkaren borrar lyckligt ovetande vidare!
Ja men så har jag då träffat denna här super tandis då igen..
Hon tog hand om mig direkt, tvingade mig mer eller mindre till att ha 10 minuter över…den här plötsligheten av brådska som egentligen inte exicterade infann sig för ett kort ögonblick, men måste erkänna Maria Ruda, du kan konsten. Den mest livrädda ja sån som jag känner sig verkligen utan överdrift bekväm i dina händer..
Trodde väl aldrig att jag skulle gå ut från en tandläkare med ett leende på mina läppar o känna den lättnad jag i dag kände och plötsligt inse att tanken att se fram emot nästa långa besök med noga genomgång av mina tänder infann sig för en stund!
Du är Super..
Skrattar o ler både på in o utsidan nu bara av tanken;)

Lyckligt ovetande..

Tänk…jobbade på skolan mellan 8-16 igår..helt ovetande att det var en ”liten” notice om mig i tidningen..
Ja den var ju inte så stor men när pappa visade mig den efter skoljobbet så kändes det som en jätteblänkare..
Usch, anmäld till diskrimineringsnämnden..även om jag känner mig trygg i mina värderingar och vad jag står för så kändes det ju inte så kul..
Sånt’ man får räkna med säger många, räkna med varför undrar jag..ja när man bara följer sitt hjärta och verkar på det sätt man tycker på sitt sätt är det rätta..
Men detta handlade om
Marknadsföringsmaterialet.. Diskriminering av mina Happinessvänner. Såklart vet man inte och ser det, kanske det inte framgår. Kan ju aldrig egentligen vara för tydlig!
Hmmm..men varför inte skriva till mig och fråga, varför inte lyfta luren o ringa?? Det är här det krockar för mig,men men även jag dömmer o tänker ju utifrån mig själv..hur jag skulle agera skulle i sådant här fall kanske också vara fel för vissa medan det passar andra!
Det är väl det som är tjusningen antar jag..ja att vi just är olika. Såklart att det då sker incidenter som gör mer eller mindre ont. Vi tar ju saker och ting olika just för att vi är olika!
Att det inte var en endaste kollega i går som sa något var väl kanske tur ändå…att jag gick där lyckligt ovetande och planerade att bjuda med några Happinessvänner, polisen samt andra inblandade för att göra ett besök nästa fredag på skolan och prata Respekt och schyssta kompisar blev ju lite komiskt! Om jag vetat detta i går morse som jag nu fick reda på efter dagens slut så hade jag förmodligen inte orkat haft det här showplaneringsmötet med Patrik o Martin som vi hade direkt efter mitt jobb o flera timmar under kvällen..
Hann inte tänka så mycket! Grubbla gjorde jag desto mer när jag kom hem och halva natten! Men nu är det ny dag, bara att fokusera om och mer arbete med just fokus på RESPEKT väntar!
Kram alla fina vänner

20111108-083800.jpg

Happiness…Varför?

Jag är i grunden utbildad Förskollärare och egentligen under hela min utbildning när det var dags för praktikveckor, försökte jag när tillfället gavs välja platser eller instanser (som det då kallades) där det fanns barn med olika funktionshinder eller andra olikheter, eller hur jag nu ska uttrycka mig för att ni ska förstå.

Jag har i grund och botten alltid värnat om människor som kanske inte alltid har det så lätt, ensamma själar, lite vilsna individer. Jag uppmärksammar dessa människor just därför, och försöker på mitt sätt visa och hjälpa med hela mitt hjärta och på mitt sätt lyfta och försöka öka förståelsen att ALLA, ja precis som jag och som du är man bra för att man just är den man är!

Kan gå så långt tillbaka som till när jag växte upp… Jag är fostrad i en familj där man ansett att det är viktigt att verkligen hjälpa och finnas för andra och att verka på alla sätt och vis man kan vara till hjälp. Min farmor är en toppenförebild, hon finns tråkigt nog nu inte kvar vid liv, men minnet av allt fikabröd hon bakat, alla hundratals stickade plagg hon skapat och skänkt till diverse hjälp projekt, fadderbarn hon omgett sig med genom åren, lever starkt kvar här, just nu och vidare i mitt liv.

Min mamma och pappa som ALLTID jobbat ideellt på bl.a. Korpstugan därhemma i Timrå. Jag var själv med många söndagar som barn och sålde lotter, alltid i glädjen och ”vill man så kan man hjälpa till” andan!

Många år, ja som jag minns det alla mina barndomsår, så blev det först riktig jul när vi varit på sjukhemmet i trakten. Jag minns min pappa som glad speleman på dragspelet, och jag som sjungande tomtenisse bredvid. Bjöd på godis gjorde jag också, till de få som orkade och klarade av att ta emot. Vi besökte många rum med många sjuka och gamla människor. Detta värmde så klart och lyste upp i deras vardag… Men som sagt, det värmde lika mycket i mitt och min pappas hjärta, gjorde julen fin för oss och våran familj!

Tack min mamma och min pappa för att ni lärt mig och gett mig möjligheten att få växa upp med detta! Ja i en familj där känslan av att ge lika mycket som att ta blivit en naturlig del av mitt sätt att här och nu förhålla mig till saker och ting.

..med detta i bagaget så är det rätt naturligt tror jag att jag tänkte som jag tänkte när jag bjöd in de funktionshindrade till mitt Träningsverket.
Jag hade ju redan som barn de här tankarna, när jag gjorde mina praktiker som sagt under min förskollärarutbildning så förföljde alltid frågan mig… ”Varför ska man alltid åka till dom, varför får dom inte komma till oss och göra precis som vi alla?”  ja då var det mer vanligt att om det t.ex. ordnades ett disco, då gjordes det i deras vanliga vardag. Tränade man, ja då åkte man som instruktör dit… ja så var det i mycket som jag var en del i!

Rytmik och sång åkte jag flera gånger ut till träningsskolorna och genomförde. Tro mig, det tycker jag också är toppen! Så glad för de gångerna, glädjestunder varje tillfälle, men som sagt tanken och frågan följde mig…

När vi tog över Träningsverket fick jag då ÄNTLIGEN möjligheten att förverkliga det jag sett och velat jobba med och för! Att bjuda in personer med funktionshinder till ”OSS”! Ja att erbjuda ett träningstillfälle varje vecka då ALLA får komma. Packa sin väska hemma, ta sig i väg till träningsanläggning, duscha efter träning på plats precis som du och som jag!

En av de instruktörer som fanns på Träningsverket har en stor del till detta hjärteprojekt… eller hjärteprojekt kan jag inte säga att det var då. Nej för kontakt skapades tack vare den här instruktören med befintlig förening för funktionshindrade. Hennes lillasyster var medlem där! Så det här med att få komma gratis både tjejer, killar, kvinnor, män blev inte aktuellt då direkt.Den här föreningen tog ut sin medlemsavgift och gjorde det till ett rent tjejprojekt. Då, för nu 12 år sedan, var jag jätteglad för den starten och medlemsavgiften var alls inte någon stor utgift.

Det jag ställde mig lite emot var att det bara var riktat till tjejer, men jag köpte deras motivering. Det fanns då väldigt många idrotter anslutna till deras förening som var mer riktade till killar. I stunden var jag överlycklig och tacksam att ÄNTLIGEN få släppa de här frågorna som förföljt mig sedan mina praktiker. Nu fanns gänget här, på plats på riktigt! De kom flitigt söndagar med sina packade träningsväskor, duschade och fikade i vårat café därefter precis som alla andra.

Det var när min första Happiness-kille Lars dök upp, halvåret efter start, som jag välkomnade honom, ja det blev så naturligt som det kunde bli! Han tyckte det var jättekul att vara med, det här med att det bara var tjejer som deltagare var inte direkt ett problem för honom (hihi) den stunden och det samtalet glömmer jag aldrig! Sedan kom vår första ambassadör med, så för ca. 6 år sedan bytte vi namn till Happiness! Det var våran Plexus som döpte oss till det. Från den dagen är vi Happiness!
Killar och tjejer, – alla är välkomna. Vi är inte någon förening och tar därför ingen medlemsavgift. Alla kommer och går precis som de vill. Vi blir fler och fler för varje år, – jättekul! Jag lägger all min lediga tid och den kraft jag ”orkar” och kan avvara i detta hjärteprojekt, och för tillfället är det Helex som stöttar med lokal helt kostnadsfritt.

Så kommer det alltid att se ut, det finns nämligen inte en spänn i världen som skulle kunna betala detta jag får uppleva! Dessa ständigt återkommande söndagar med mina BÄSTA Happinessvänner! ..och vet ni, alla skulle behöva sig en dos Happiness…

Lära sig att vara schysst, snäll, ärlig, inte missunnsam, avundsjuk är tydligen en konst vi alla måste lära oss.

Suck, nu drar jag alla lite över en kam och det är inte riktigt meningen. Men ni som kan och har möjlighet kom och kika på någon av våra shower.
För det mesta är det väldigt billiga biljetter, ibland gratis! Den närmaste showen vi ska ha på Tonhallen kostar 190 kr om man har ST kort. Hyfssat bra pris tycker de flesta med tanke på att det är vissa kostnader som man inte kommer ifrån. Lokalhyra, ljud och ljus, scenarbetare för att nämna några.

Alla artister, ja alla medverkande runt omkring, ställer upp av egen kraft. Viktigt att nämna är också att Happiness är huvudartisterna! Alla stjärnor har ju förband och fördansare. Vid Happiness Christmas show: Martin Häggström, Patrik Norman, Johanna Ehnberg för att nämna några. Happiness representeras ALLTID som HAPPINESS! Med olika tre eller fyra medlemmar på de olika affischerna genom åren. Men som sagt, alltid tre på fotot men som representerar hela glada gänget som var och en finns nämnd på våran hemsida, (www.happiness-show.se ) Likt andra popgrupper såsom Backstreet Boys, E.M.D, New kids om the Block m.fl., så är det ett gruppnamn men representerar så klart en rad olika individer.

Vi är alla stolta Happiness-gruppmedlemmar. Till Happiness Christmas är det såklart som vanligt Happiness Show. Denna gång har de valt ut Martin Häggström, Patrik Norman och Johanna Ehnberg och mig som showuppvärmare. Ja det är precis som det är. Jag förverkligar Happiness drömmar så mycket det bara går! Imorgon får vi också besök av en hockeystjärna på vår träning. Vem som helst får komma och vara med oss på våran träning, kostar gratis! Hör bara av er innan. Som sagt en dos HAPPINESS gör alla gott. Vi lovar!

20111105-144140.jpg

Direkt i min vardag..

Faktiska och riktiga möten, kopplade till min vardag. Så föds mina ide’er o projekt, ja de som bygger på känsla och äkthet! Eller egentligen allt jag tar mig för oavsett om det är mina idiella insatser eller ej…
Skulle inte kunna verka och stå för något ”på riktigt” om inte hela mitt hjärta finns med!
För sådär bra precis fem år sedan var jag på föräldrarmöte i min dotters klass. Det var på den tiden då hon gick på en liten skola, i ett hus man kan likna med ett av de här Bullerbyhusen..gulligt o fint på alla vis, men den kvällen fick vi föräldrar veta det inte alltid var så gulligt o fint där innanför väggarna. Precis som på många andra skolor fanns det problem med oschysst beteende mot varandra. Barnen kallade varandra tråkiga saker som man blev ledsen av osv.. För att göra en lång historia kortare, på detta föräldramöte bad fröken oss alla om hjälp, ja att tillsammans på
något sätt verka för att komma till rätta med problemet.
Jag räckte spontant upp handen och frågade om jag kunde få besöka skolan med några personer från showgruppen Happiness! Är det några som vet vad schysst kompisar, ärlighet och uppriktighet är så är det mins fina Happinessvänner!
Ja så från den dagen föddes begreppet Happiness om Tour!
Så fort jag haft någon tid över så har.jag och några från gänget gjort
skol turne’er..
Lågstadiet för sig och mellanstadiet därefter!
Detta såklart i Framtidsgala anda..ja som verkar för att stärka barn/ungdom, för en drogfri värld!!
Jag är alldeles övertygad om att elakheter föds av okunskap..därför tror jag på en snällare och vänligare värld om vi får möjligheten att mötas alla, olika som lika… alla duger och är bra som den unika person den är! Just precis för att man bara är den personen man är!!
Enkelt på alla sätt och vis, varför krånglas det då till?

20111104-095055.jpg

20111104-095106.jpg