Ny dag…

Måndag, första dagen på ytterligare en vecka. Ännu en vecka närmare in i en ny årstid.
Härligt att vakna när solens strålar  letar sig in genom minsta springa som kan tänkas släppa  igenom.
Jobbat och fixat har jag gjort i helgen.
Såklart det är jobbigt att vara i en period när man har lite kniven på strupen, när man bara måste få till sin framtid och det gärna nu direkt.
Luft och kärlek, trevligt men svårt att överleva helt utav.
Har lite jobbförslag planterade på olika håll.  Såklart man håller tummarna hårt nu för att få en lösning, att knyta ihop påsarna lite mer.
Tillsvidare tar jag på mig alla timmar jag bara kan i skolan.
Trivs väldigt bra i den miljön. Att jobba med människor är helt klart vad jag vill. Barnen i skolan är det något speciellt och härligt med. De  energifulla små liven får en att både bli piggare och gladare. Har ju varit i en sån’ miljö till och  från det senaste året så det beror inte enbart på vårens magiska inverkan.

Det jobbet i skolan har lärt mig är att se fördelarna med att vara egen företagare. Har ALDRIG helt jobbat som egen företagare som ensamförsörjande förälder, nej har ALLTID sett till att ha minst en halvtidstjänst  någonstans som en trygghetsbas.
Haft turen att kunna styra mina arbetdtider lite efter mina förutsättningar.
Nu när jag hoppat in lite var stans i skolan, ja både som klasslärare och på fritids märker jag för första gången fördelarna jag haft när jag just kunnat välja mina tider hyfsat bra tidigare.
Har bannat mig massor med gånger när jag haft de här kvällsträningspassen som jag i och för sig alltid planerar att lägga medan mina egna barn är på sina aktiviteter, också de här jobben varannan vecka i andra städer när barnen varit med sin fina pappa med familj.

Såklart det varit jätte tråkigt de gånger jag missar spontana saker som händer. Allt ifrån  träffar med mina  vänner, roliga aktiviteter för både barn och föräldrar. Har ett rykande färskt exempel. Varje fotbollsträning på måndagar är föräldrarna inbjudna att delta.
I vanlig ordning, ja när jag planerade in mina  kvällsjobb för terminen så gjorde jag det efter övriga familjemedlemmas aktivitets schema.
Att det skulle bli en måndagkväll där föräldrar och barn skulle träna tillsammans visste jag inte. Älskar ju att aktivera mig och verkar  ju ständigt för att påverka vuxna och barn att aktivera sig tillsammans.  Förena nytta med nöje.  så självklart hade jag därför velat delta där.
Dessutom är denna fotbollsträning i en skola ett stenkast ifrån våran bostad.

Det är just det. Hårdheten mot sig själv. Jag och säkert många med mig är överbäst på att banna sig själv,  ge sig själv dåligt samvete för  att inte räcka till och hinna med allt.
Mitt jobb som personlig tränare och eventkordinator innebär helgjobb och kvällsjobb som jag visst kan styra hyfsat bra själv, ja till tider som gärna få krockar med övrig familjs aktiviteter. Ett aktivt väl jag gjort  i och med mitt yrkesval.
Fördelen med det jobbet har jag nu sett när jag som vikarie hoppar in i skolan på ett schema och med tider någon annan än jag själv bestämmer.
Att börja 8.00 och  sluta 17.00 ser inte jag alltid som en fördel när jag jämför hur jag annars har det.
Helt plötsligt ser jag det perfekta  med att faktist kunna hämta mina barn strax efter tre en vardag. Åka hem och äts mat i lugn och ro innan kvällskarusellen drar igång. Skjutsar till barnens  träningar och kvällsarbete i form av olika träningspass för mig.
Ibland, framförallt när man är i en period då man verkligen är övermästare på att banna och klaga på sig själv är det bra att få de här reflektionerna serverade genom ett ”vanligt”
åtta till fem jobb.
Fördelar och  nackdelar finns det med allt, gäller bara att se dom. Göra något bra av det som är. Mitt mål nu är att återigen få tillbaka makten att kunna styra mina  tider lite bättre igen.
Att röra på sig,  att ha  träningen lite automatiskt i mitt jobb har jag alltid sett som en härlig bonus. Förhoppningsvis smittar det lite vidare 😉
En härlig måndag tillönskar jag alla.

image

Frisk luft,friskt!

image

Härligt foto. Symboliserar både enkelhet och glädje, ja utifrån  mitt sätt att se det. ;-). Sådanna här foton reflekterade man sällan över när jag var liten. Min pappa spolade vintertid upp områdets isbana. Rinken var en
”mittemot granne”  med vårat hus. Fixade strålkastare från kommunen gjorde han också  så att vi kunde åka långt in på småtimmarna. Alla barnen  var där , killar och  tjejer i varierande ålder.
Alltid någon man kunde lira med eller leka isprinsessa tillsammans med.
Nu som sagt är det sällan man skådar de här enkla spontana uteaktiviteterna, i alla fall inte i samma utsträckning som när jag var barn.
Undrar stundtals vart vi är på väg när det till och med behövs psykologhjälp för att få stopp på ett data/spel missbruk i en ålder redan vid tolv år.
Vi vuxna har såklart ett jätte ansvar. På med skidor, på med skridskor.  Ladda matsäcken i väskan och ut och gör enkla roliga saker. Frilufsliv som faktist inte ens behöver kosta  särskilt mycket  är ett väldigt härligt liv.
Ta vara på stunden, var rädda om varandra.
Är bara tvungen att tillägga ett avslutande kraftfullt :
Namaste’ 🙂

Välja själv..

Har det senaste året varit mer än allergisk mot att resa från Sundsvall. Har verkligen inte gjort det mer än om jag bara måste. Tidigare har det ju handlat om att de veckor jag inte haft barnen, alltså varannan vecka, stuckit i väg. Två veckor i månaden konstant under flera års tid. Det fungerade såklart, ja men på något märkligt sätt gör det ju det när man bestämmer sig. Återigen den starka o drivande känslan av: vill man så kan man!
Fast det är nu när jag  verkligen efter lång tid av splittrad vardag, på senare tid när jag börjat rota mig och hittat hem igen som jag verkligen  på riktigt märker den stora skillnaden.
Vet inte hur många gånger folk frågar hur jag hinner allt jag håller på med, orkar m.m. m.m..
Alltså förstå hur mycket jag VERKLIGEN  hinner numer!
Har ju äntligen börjat känna att det blir struktur och ordning mer och mer för var dag som passerar.
De här två veckorna VARJE månad helt på bortaplan numer på min hemma mark. Såklart jag känner en otrolig lyx i min vardag numer.
Dessutom kommer det hela tiden  saker till mig, visst jag jobbar hårt för det men känner att varje steg jag nu tar och varje möte jag har ger mig något i rätt riktning.

Så det här med att resa då. Förra veckan var en sådann vecka, var ju verkligen överallt känns det som och det var en stressande känsla. Samtidigt tänkte jag lite tillbaka. Sådanna veckor har jag ju haft som sagt två veckor varje månad. Ohållbart, jag vet. Därför har jag ju också lagt ner den livsstilen helt och hållet.
Insikt kan vara jobbigt, men för att vara schysst med sig själv så brukar jag säga:
Det är väl himla tur att den till slut kommer på något sätt. Hur man handskas med den är ju Såklart  också en historia för dig, men att snudda i en slags medvetenhet är ju i alla fall bra i sig. Ett väldigt stort steg om jag får utgå från mig själv, som jag Såklart alltid gör.
Nu reser jag bort faktist över helgen, helt valt av mig själv.
Efter bra lösning med barnen bestämde jag mig.
I helgen ska jag bara skriva, sammanställa allt som kan betyda massor för min framtid jobbmässigt.  Träffa min Johanna och äntligen få lite fason på våran första tidning samtidigt umgås och ha trevligt med energigivande och schyssta människor.
Egoboost i massor jag vet, därför ska jag ta tillfället i åkt att njuta av mitt alldeles egna spontana val.
Trevlig helg mina vänner. Glöm inte bort att njuta av de fina stunderna livet serverar, lätt att glömma och tappa bort emellan åt. 🙂
Bra att både skriva och att säga

image

till sig själv emellanåt.

Gör sig extra påmind..

Vissa personer tänker man ständigt och jämt på,andra blir man stundtals påmind om. Min farmor är den jag för alltid har i åtanke, mest varenda dag. Dagen i dag är känslan o tanken bara lite starkare, dagen i dag när barnet ÄNtLIGEN kommit 🙂 Kronprinsessan Viktoria’s  och Prins Daniel’s bäbis, ”din” efterlängtade bäbis min fina farmor. I min farmors värld har nämligen  denna lilla prinsessa varit på ”G” många, många  gånger. Oj vad du här väntat och längtat (hihi)
Har aldrig riktigt förstått den här otroliga kärlek du haft till kungafamiljen, men så roliga  samtal vi fört kring alla i fina familjen, riktigt sött! Hoppas nu att du den allra finaste stjärna på himmelen tar del och  njuter av bäbislyckan. Vem vet, kanske strålar du lite extra just dagen idag?!
Tänker på dig, du är med mig alla dagar!

image

Happy Weekend..

Ska ärligt erkänna att  efter en  otroligt händelserik helg med mängder av glädjande inputs så är det lite svårt att påriktigt komma tillbaka till verkligheten. Det bubblar och kryper i både kroppen och knoppen.
Väldigt förvånad är jag att jag får en så pass bra ordning som jag ändå hitills fått  de här första ”tillbaka till verkligheten” dagarna. Möten har löst av varandra varvat med härliga promenader när det passat. Kvällens avstämnings träff angående Happy News gav mer än mest mersmak. Alltså ju fler gånger jag sätter min fot innanför dörrarna på Sundsvallsnyheteras kontor, desto mersmak får jag för stället. Konstigt! Säger det igen. Jag  har en slags hat-kärlek till de här säljavstämningarna som jag helt och hållet tvingar mig själv till. Det  går verkligen bättre och bättre för varje gång. Inte så pass att jag jublar och säger att jag toklängtar till nästa gång. Heller inte så att det är jag som prickar in nästa avstämningsmöte om en vecka, men ändå. På något sätt blir det allt  lite bättre  och bättre för varje gång.
Inser att massor av idéer kläcks under de här stunderna. Mina sidospår och roliga grejer i min värld föds. I kväll har jag två rätt tunga helhetskoncept att punkts ner, har sagt det förr men säger det igen: detta tror jag mer än mest på. Fortsättning  följer…
Tackar mina vänner som gett mig massor med glädje i helgen  att jag orkar motivera mig vidare.
Det här är bara början känner jag. Nykraft o massor med styrka.

image

image

image

image

Bara gör det….

Tänk att det ska vara så gruvsamt och så himla svårt.
Eller är det mer känslan av obekvämlighet som smyger sig på? Jag,  alltid lika förvånad över mitt beteende och sätt att förhålla mig varje gång någon på ett märkligt sätt lyckas övertala mig.
Fattar inte, men hur går det till? Hur i hela friden hamnade jag där nu igen? Mitt annars mer eller mindre fungerande
”vill man så kan man mantra” sviker mig ALLTID i dessa lägen.
Ja, jag pratar nu i lägen där jag ska agera säljare. Denna gång annons säljare.

Ja men hur i hela friden gick detta till?  Samtidigt är det ju fantastiskt och för mig en stor ära. Någon tror på mig så stenhårt att jag vid vårat möte kom på mig själv att bli alldeles stum. Kändes som på film. Säljchefen själv, Sundsvalls Nyheter alldeles egna superduktige och trevlige Pierre Åberg är helt övertygad, jag fixar det!  Jamen hur? Kommer på mig själv att hitta på miljoner olika ursäkter för att  skjuta på detta för mig lite svettiga moment i den annars enbart super roliga produktionen. Råkade förra veckan lägga lite krut på ett ‘litet’ event istället. Ett disco för familjen i EON arena. För mig blir ett sådant arr. så enkelt att ta tag i och så lätt att rodda i förhållandevis till att sälja den minsta annonsen som bara finns.
Alltså jag är ju väldigt  stolt över det unika som håller på att skapas. Jag kan också tillägga att min känsla för alla personer jag träffat på,  ja alla  dom som  råkat drabbats  av mig hitills på redaktionen  är lika trevliga dom som chefen själv. Så i morgon mina vänner, i morgon tar jag krafttag, gör ett seriöst försök på säljfronten. Respektlöst vore det ju annars! Ni som inte vill drabbas , ett hett tips: stäng mobiler o datorer, lås kontorsdörrarna.. annars riskerar ni att få en påhälsning i dagarna på det ena eller andra sättet 🙂

image

Intryck i massor..

Snart hemma från härligt Happy News äventyr IGEN!
Denna gång Riga och med bästa Happinessvännerna Håkan o Anders. Så mycket vi hunnit med, svårt att ta till sig alla härliga upplevelser och klockrena repliker som bara avlöst varandra. Mötet med hockykillen Fredrik Warg blev nog det starkaste minnet. Precis som Anders uttryckte det, vilken otroligt fin och snäll person. Sympatisk jordnära och otroligt lättsam är bara några beskrivande ord om denna lirare. Att han fixade så att gänget och jag tillsammans med Cissi fick avsluta våran sista kväll i Riga som publik på proffs- match, gjorde våran resa till något alldeles extra. Jag kommer nog ALDRIG  glömma stunden när nationalsången drog i gång. Hade ju den stora äran att få stå mellan mina fina Happiness vänner. Upplurad på läktaren var jag minst sagt, alltså det tog mig nästan en vers och hel refräng till att förstå

image

att gänget inte kunde sången på riktigt, fast dom sjöng den ju helt klockrent! HaHa lika högt o andaktligt som alla andra runt omkring. Mina vänner. Så härliga vänner, ni är bara mer än bäst 🙂

På/Av knapp

För att vara på måste man tillåta sig vara av. Skapa balansen för att bli sådär lagom. För lite ”av” tillstånd  för min räkning senare tid känner jag. Helt slut faktist, mycke’ tankar som snurrar, saker jag varken hunnit med att  fundera eller agera efter, det har bara älgat på som jag mindre fint brukar uttrycka mig. Sitter därför just nu och  bara och blickar ut över vårat svenska vackra landskap. Mitt resesällskap  har somnat in och jag tillät mig att trycka på strömbrytaren precis. Hittade avknappen rätt direkt. Skön känsla för både kropp och knopp.
Sverige är vackert, livet är här och just nu.

image

image

På resande fot

Jaha,så har jag precis bokat taxi för tidig morgontur. Dags  för tågresa IGEN. Var med en viss gruvsamhet jag ringde. Tänkte att jag kanske hade en liten svart prick vid mitt namn med tanke på mitt senaste taxiäventyr för inte allt för länge sedan..
Ett härligt helgäventyr i Riga väntar. Dags för Happy Trips, ytterligare repotage till kommande tidning.
Har fint sällskap med bästa grabbarna Håkan o Anders från Happiness och tack och lov min räddande Ängel Cissi.
Mitt tänkta resesällskap  och  bästa roddare/ fixare bestämde sig för några dagar sedan att inte hänga med, såklart finns det själ till det beslutet.  Några dagar till tog det mig  (och då efter egen- pepp)  att övertyga mig att det går bra att åka med grabbarna själv. Det höll som tur är bara  några dagar att tänka så, sedan fick jag lite småpanik. Alltså det är ju ett rätt stort ansvar att dra iväg såhär och dessutom med personer som aldrig eller sällan rest utomlands. Till och med jag började tvivla. Denna  resa jag mer än mest hade sett framemot kändes helt plötsligt inte alls så Happy längre.

Så bara infann hon sig. Den räddande Ängeln. I går(!) blev det klart. Cissi, älskar din spontanitet. Tack för att du hänger med. Visst det kostar  två semesterdagar och avbokning av befintlig person och nybokning av  annan kostar trehundra kronor mer  än grundbokningen på samtliga  fyra personer. Hänger ni med?
Nej det gör faktist inte jag heller!
Vissa saker fattar man inte men det är  bara att tagga om igen, känns iallafall hur kul som helst och väldigt tryggt att få med ett par ögon till.
Håkan o Anders tycker jättebra om denna spontana inhoppande(flygande) ängel, så det blir toppen.

För övrigt har jag lyckats både själv boka hotell via internet och via ”dumburken”  förberett massor med saker vi ska göra  i denna ”lilla” stad. Vill man så kan man, så är det fast ibland är man ärligt trött.
Bara tanken på att för några timmar sedan åt jag en semla  ute på en rastplats  i Strömsund till att mycket snart vara på Rigaäventyr kan faktist göra en lite matt..kommer nog njuta av SPA behandlingarna ordentligt-

Gör nog en trött och trasig Bubbla hel igen 🙂

image

Intensivt o händelserikt…

Ja så är det dags för hemfärd.
Som vanligt när det gäller Happiness on  Tour uppdrag händer det massor med saker, hur mycket med intryck som helst. Normalt är vi ju en rätt stor skara  glada vänner som träffas varje vecka. Nu 21 personer om jag ska vara exakt. Såklart är det omöjligt att på 75 minuters träningstid hinna med alla enskilt, nej där blir det mer  Happiness känslan vi som grupp, alla tillsammans 🙂

Eftersom jag är den där typen av person som förespråkar det lite mer personliga i möten med människor så känns det ju toppen att sådär emellanåt låna med mig några av mina underbara kompisar på tumanhand.
Nu har jag och våran nya stjärna i Happiness Josephine varit på uppdrag.
På agendan stod bla. reportage med Jordemorkeramik i Strömsund.

HappyNews tar form varje dag nu.
Vi har haft ett intensivt men så himla roligt dygn.
Nu känner vi varandra dessutom mycket, mycket bättre.
Helt klart en nyvunnen fin vän har jag fått..
Glädje till omvärden, är ni redo?

image