Tröttklubban..

Blev plötsligt så otroligt trött.
Har haft sällskap precis hela dagen. En skön och soft dag med lite fiske och enkelt frilufsliv på agendan.
Tanken var också att vi skulle plocka lite blåbär i skogen precis utanför min tomtgränsen, men det började verkligen att spöregna.
Normalt ser jag inte det som något hinder. Jag och mina egna barn har alltid varit ute i alla typer av väderlekar..men med dagens uppställning var det inte riktigt läge.
Det blev mat och därefter lite film mys istället.
Tände ljus, det gjorde jag direkt när jag kom hem hit, men senare när jag blev själv passade jag på att tända några fler.
Jag ligger på mage i mitt uterum på en madrass som tillhör en solstol och bara blickar ut mot den tysta och dunkla skogen. Inget fågelkvitter hörs, endast regnets smattrande ljud mot uterummets tak.
Kanske inte så konstigt att tröttklubban slog till.
Oj vad jag känner att jag uppskattar tystnaden. Jag behöver verkligen den för att inte irritera mig på skrik, bråk och väsen som stör lite då och då o min vardag just nu.
De gånger jag märker att jag blir ordentligt störd och irriterad av det är de gånger jag inte hunnit med att få tanka egentid.
Varje gång jag reflekterar så som jag just nu gör bestämmer jag mig också för att lyssna lite mer på mig själv.
För en stund sedan tystnade grannens slipmaslin.
En ny granne har flyttat in. För ett år sedan fick jag också en ny på andra sidan. När dom körde igång sin renovering blev jag också ordentligt sugen.
Denna gång är jag inte det.
Nu blir jag mer inspirerad till att ta tag i en framtida flyttstädning..
Hade inte omständigheterna varit som som varit, lite för många individer för antalet rum så hade jag direkt börjat renovera nu. Jag känner mig nämligen redo för en totalförändring i livet.
En förändring till något jag länge drömt om.
Åtta år i detta hus kanske får vara tillräckligt och nog nu?!

20130730-214630.jpg

20130730-214639.jpg

20130730-214650.jpg

20130730-214658.jpg

20130730-214710.jpg

20130730-214719.jpg

Ensamhet..

Det är skillnad på att vara ensam och ensam.
En ensamhet av egen vald vilja är alltid njutbar. Därför är det så viktigt med de stunderna någon gång emellanåt.
Att få tanka tillbaka, att bara inte göra någonting speciellt. Inga krav och inga måsten från någon annan än just bara sig själv.
Dagen har varit så för mig.
Barnen är på semester med sin pappa fortfarande och min kärlek har haft bortamatch med fotbollslaget. Det har varit uppehåll en period och under den tiden har vi verkligen suttit ihop dag som natt. Något jag iof. verkligen uppskattat för det om något har jag verkligen efterlyst i tidigare samliv.
En vecka till utan barnen känns som evighet. En dag ifrån min fotbollscoach till ”sambo” var också tillräckligt lång tid för att känna hur otroligt mycket man kan längta efter någon..
Det är viktigt tror jag. Det håller både spänningen och känslan vid liv. Det hjälper till i processen då man dessutom är nykär och kanske inte helt känner varandra.
På något vis blir en längtan ett kvitto på äkta känslor. Framförallt när den här längtan övergår till ett varmt välbehag då man åter ses!
Somnar skönt nu.
Livet ler och leker skönt med mig just nu 🙂

20130728-002449.jpg

20130728-002519.jpg

20130728-002602.jpg

Enkelt och gott..

Gillar ju det här med att förena nytta med nöje.
Att laga mat, tillreda lätta och goda tapas känner jag är min grej.
Att få samarbeta med Söråkers Grönsaker är för mig därför en stor ära.
Jag gillar ju det här med socialt samspel oss människor emellan också så vad kan inte passa bättre än att få sprida ett bra budskap på riktigt?!
Tillsammans med Söråkers Grönsaker kommer jag därför att dyka upp i några butiker som köper in deras kryddor och grönsaker.
Igår blev det premiär på ICA Maxi i Birsta.
Positivt och roligt, men jag får öva på att snackasamtidigt som jag pysslar på i ”köket”.
Jag som ständigt och jämt pratar, men inte när jag lagar mat blev jag direkt påmind om. Det blir säkert lättare nästa gång som blir nästa vecka redan.
Tills dess får jag också öva på det här med att tillreda det hela med latexhandskar… Eller börja med att skaffa fram några i ministorlek.
Jag har inte stora händer direkt insåg jag när jag skulle kränga på de handskar som erbjöds 🙂
Bra och trevlig personal, flera inblandade från butiken som roddade och fixade inför mina tre timmar med kunderna.
Känns som om jag smittade några med mina smakupplevelser från Söråker.
Stolt, nöjd och glad ambassadör, det var jag när jag lämnade och gjorde helg 🙂

20130727-135438.jpg

20130727-135452.jpg

20130727-135505.jpg

20130727-135516.jpg

20130727-135528.jpg

20130727-135556.jpg

20130727-135726.jpg

20130727-135752.jpg

Vardag..

Mina barn får jag väl numer tvingas räkna som rätt stora barn.
Fast dom finns i min närvaro så är dom rätt ofta frånvarande. Träningar, kompisar och mycket annat slukar deras värdefulla tid.
Så ska det vara, det är inget konstigt med det.
Det fixar jag också väldigt bra eftersom jag har tvingat mig själv att förstå att det är så det numer är 🙂 .
Fast första dagen då de reser ifrån mig, då jag är hemma och verkligen inte har några planer då känns det ordentligt i mammahjärtat.
Alldeles precis har jag fått klartecken att dom är framme i Göteborg.
Två veckor, sedan kommer dom hem igen.
Två veckor som kommer att förgylla deras sommarlov enormt mycket.
Sonen ska checka in i ishallen om en vecka. Hockeyläger med Frölunda som arrangör. Såklart det är en dröm för en hockeyfanatisk tonårsgrabb.
Dottern ska sammanstråla med kompisar. Känner jag henne rätt så kommer hon nog med sin glans stråla många gånger över Avenyn.
Butikerna lär nog också få några besök.
Så visst är jag glad. Värme och glädje infinner sig såklart i hela mig när jag hör deras ljuva och kvittrande stämmor i telefonen.
Det tvingar EGO hjärtat i mig att kvävas och värme och tillfredsställelse tar överhand mer och mer.
I morgon är det förmodligen bara den känslan jag kommer att vakna med :-).
Glädje, värme och såklart ett sinne med bara massa KÄRLEK!

20130720-222009.jpg

20130720-222100.jpg

20130720-222129.jpg

Enkelt o banalt?!

Shape of my heart..För ett par somrar sedan kom jag i kontakt med Söråkers tomater mer direkt genom projektet Västernorrlandsgården.
Tidigare har jag alltid handlat deras tomater i affärerna så snart de infunnit sig där.
Jag har alltid lagt de där få kronorna extra för att gynna våra lokala producenter. När jag dessutom varit ute på gårdarna och sett hur omsorgsfullt och hur många ömmande gröna fingrar som läggs på de här grönsakerna och kryddorna så har jag aldrig någonsin tänkt tanken att bryta mina närproducerade konsument tankar.
Nu varvar jag med att åka till Söråkerodlingen direkt för att handla med mina inköp i mataffärerna som väljer att satsa lokalt. Fördelen med att åka ut till Söråker direkt är att det finns perfekt Thaimat där.
Råvaror kommer såklart direkt från deras marker.
Det är också enkelt och charmigt där.
Om vi tänker efter så finns det säkerligen många saker vi slänger ut pengar på utan att ens fundera. Att göra det på mat med lite kvalité’ är värt att prioritera tycker åtminstone jag.
Våran kropp med innehåll är vårat värdefulla redskap genom livet.
Men kanske det viktigaste av allt:
Det vi stundtals ser som både för enkelt och banalt kan kanske påverka både i våran närhet och globalt!
Återigen hamnar jag i mitt återkommande ”mantra”:
Ingen kan göra allt men alla kan vi göra något!

20130720-154632.jpg

20130720-154650.jpg

20130720-154701.jpg

20130720-154733.jpg

20130720-154805.jpg

20130720-154854.jpg

Rock My World…

Tänk vad det betyder mycket med vänlighet och kärlek.
Det är ju inte så svårt att vara snäll och att göra någon glad om man tänker efter.
Själv lever jag i en lycko Bubbla varje dag numer och här tänker jag stanna.
Jag får uppleva den här vänligheten, det här fina och uppskattande varje dag. Det handlar om vardagen och att lyfta den till något alldeles speciellt fast på enklaste visen.
Igår när jag stod i köket hörde jag plötsligt några viskande ord i mitt öra.
– You Rock My World 🙂 .
Det behövs väl inte så mycket mer för att få känna sig både speciell och glad.
Att visa kärlek och vänlighet mot varandra borde vara våran skyldighet. Eller rättare sagt borde vara lika naturligt som att vi äter, sover och går på toaletten varje dag.
Eller…

20130718-082553.jpg

20130718-082601.jpg

Mellanlanda hemma..

Det är skönt att byta miljö för ett tag. Att bara droppa vardagen för några dagar.
Det blir lite minsemester i Norrköping nu.
Förra veckan var jag också borta, men då var det ju fokus mest jobb.
Kom hem sent igår gjorde vi.
Körde några tvättmaskiner, vattnade blommor och fixade lite andra praktiska saker.
Det negativa med att ha varit borta länge är att kylen inte är sig lik.
Mitt kylskåp är nämligen nästan alltid välfyllt. Jag älskar mat och därför blir det såklart något jag prioriterar.
Frukosten är helt klart höjdpunkten.
De få gånger planeringen brister har jag ändå ofta en bra ”nödlösning”.
Apelsiner och frysta bär samt honung finns för det mesta.
En smoothie med en bas av färskpressade apelsiner är en bra ”provisorisk” frukostlösning tills man hunnit en bit på väg och kan inhandla något annat ätbart 🙂
Tre sköna dagar väntar nu med hotell frukost.
Mycket bättre än så blir det inte just nu.

20130714-164356.jpg

20130714-164408.jpg

20130714-164421.jpg

Vill gärna..

Många händelser runt om mig för tillfället gör mig extra påmind om varför jag så starkt började engagera mig om frågor rörande RESPEKT.
Så pass mycket har hänt så jag tror bestämt att det är tid för en Framtidsgala snart igen.
Åtminstone kan jag väl börja fundera på en?!
Sist jag funderade är väl ca. 1,5 år sedan.
Jag satt på tåget på väg ner mot Göteborg.
Det var precis innan jul och jag minns att jag fördrev tiden med att stirra ut genom tågets fönster.
Stressade av och bara andades ut är enkelt beskrivet.
Plötsligt stördes min lugna stund av en vass röst som ljöd genom hela tågkupen’.
I korta drag så var det en kvinna som anklagade en man högt och tydligt att ha slagit henne över ansiktet med öppen hand. Inte som vuxen, nej dom var barn i fem års ålder.
Jag minns att jag inte kunde sluta stirra ut genom fönstret då. Så pinsamt, för den här ”stackars” anklagade mannen bad om ursäkt men kunde inte komma ihåg den händelsen dessvärre.
Tillslut gav hon upp och gick tillbaka till sin plats.
I tystnaden som sedan rådde blev mitt fokus att kolla in den här anklagade mannen.
Det visade sig att det var Tommy Körberg och min fråga för mig själv blev direkt:
-Om det inte varit han, skulle verkligen den här damen ställt till denna scen’?
Tror inte det, men jag är henne tacksam. Det ledde nämligen till ett fantastiskt möte.Då, precis som nu bestämde jag mig för att arrangera en Framtidsgala.
Tommy Körberg trivs i Sundsvall. Han tycker att Tonhallen är ett trevligt ställe, så vem vet vad som händet?!
Det är spontana möten i vardagen som visar framtiden.
Det gäller bara att förvalta och att göra något bra av det hela 🙂

20130714-003504.jpg

20130714-003520.jpg

20130714-003528.jpg

20130714-003541.jpg

Du bestämmer..

Blir påriktigt besviken på mig själv att jag påverkad så starkt av incidenter/ perioder i mitt liv jag på något vis inte alls borde ägna er endaste tanke på just här och just nu. Minnen som dyker upp och påverkar så starkt att de tom. utlöser allergi chock, hmmm…inte så bra, men jag tror jag kommer över den snabbt. Just nu andas nämligen min stora kärlek bredvid mig så tungt och så skönt, vi befinner oss på ett hotell han förmodligen inte skulle hittat om det inte vore pga. mig.
Jag är så glad för det! Eller rättare sagt: jag är så otroligt överlycklig för det.
I morgon bitti slår jag upp mina två små blå utan några allergiska besvär är jag alldeles övertygad om!!
Kram o go’natt .

Gudomligt..

Bevittnar precis just nu i skrivande stund något jag egentligen inte alls kan sätta ord på.
Det är något helt enormt och fantastiskt, något så oerhört gudomligt.
I kyrkan befinner jag mig dessutom. 😉
Jag har fått den stora äran att följa med Johanna till något hon är utvald till att vara en del av.
Utvald är just vad hon är. Hon och fem personer till ska bilda sextett bara sådär.
Vi kom till kyrkan lagom till start. Några var på plats redan och sång drogs igång direkt helt utan ”snack”. Allt eftersom var dom en fulltalig grupp.
Jag tror inte alla har sjungit tillsammans tidigare men det låter som om dom inte gjort något annat.
Det var så otroligt häftigt att bevittna denna start.
Tänk vad sång kan förena människor, tänk vad musik skänker styrka och livsluft. Vilken kraftfull glädje.
Jag bara blundar, jag njuter och jag gråter.
Känns som om jag behöver den här stunden just nu med mig själv.
Det har varit ett tumult dygn minst sagt med händelser i min närhet jag inte fått en möjlighet att kunna påverka fast jag inte velat annat.
Maktlöshet, frustration i kropp och knopp gör inte gott.
Jag tänker blunda en stund till och samlar i hop mig.
Försvinna in i detta gudomliga lite längre.
Att vara åhörare helt själv i en vacker kyrka…
Det är häftigt det.
Stolt är jag också över min sångfågel till vän.
Hon är en av få.
Om jag någonsin får ha ett barndop, om jag någon gång gifter mig vet jag vem jag ska fråga snällt angående vacker solosång ….

20130710-194021.jpg

20130710-194037.jpg

20130710-194049.jpg

20130710-194101.jpg