Dags för lite träningsresor igen?!

Var tid har sin charm.
Jag har gjort väldigt många olika saker i olika delar av mitt liv.
Vissa projekt känner jag att jag helt satt punkt för.
Så finns det alltså några saker jag tidigare utfört och som jag gärna gör igen.
Jag väntar bara in den rätta tidpunkten.
Träningsresor är ett av flera exempel på något av mitt gamla som jag vill utföra igen.
I flera år pysslade jag med det.
Mitt bästa minne från den tiden var då jag hade min dotter med på resorna.
Hon var så liten att hon satt i vagnen 🙂
Så vem vet, till hösten kanske det är dags att göra det igen?
Ebba får följa med igen såklart och någon annan kanske får sitta i vagnen!

20131230-105447.jpg

20131230-105501.jpg

20131230-105510.jpg

Eget val

Inland klagar man över sitt liv, sin situation, hur man har det. Missnöjsamheten bara viner i luften och kan läsas i skrift på både bloggar och andra sociala medier.
Jag kan komma på mig själv att också stundtals hamna lite där pga. egenvalda negativa tankar.
Visst måste det få vara så ibland, men samtidigt om man ser sig runtomkring, allt som visas på TV angående
världens svältande barn, krig och andra riktiga besvärligheter då får man ju lov att skämmas.
Det är bara i sin närhet finner man ju situationer då man verkligen får tänka till. Där någon i familjen tex. drabbats av svår sjukdom, man på avstånd följer kampen månad efter månad och undrar på avstånd hur man överhuvudtaget orkar kliva upp på morgonen, vart meningen och rättvisan i livet tog vägen.
När de som klagar värst och mest över sin livssituation som de så fint varit med att ställa för får mig i så dåligt mod.
Nej, sluta klaga. Börja öppna ögonen, ta tag i livet och livssituationen, börja leva i nuet utifrån de förutsättningar som skapats utifrån tidigare egen delaktighet.
Tar man sitt ansvar i allt som tidigare hänt, negativa som positiva händelser så tror jag också det är lättare att njuta av livet som pågår just här och just nu.
Om man glömmer för stunden är det ju bara att ta en titt på nyheterna.
Inte så mycket upplyftande våra medmänniskor runt omkring i världen är med om dagligen.

20131229-111559.jpg

Ledighet varvat med nyttighet

Att vara helt ledig passar inte mig.
Visst för några dagar såklart och efter barnens behov, men så snart jag får möjligheten så kör jag lite smått igång.
Mitt arbete på skolan fungerar på det viset. Om några dagar, dvs. direkt efter nästa omgång röda
dagar (läs nyårsafton/nyårsdagen) är det lite roligt arbete kopplat till skolan som väntar.
Jag ska också få ordning på en hel del reportage till det tänkta magasinet.
Det som skulle släppas till jul men som jag fick skjuta på. Det fanns inte riktigt tid över till det projektet när det blev flytt och massa andra viktigare saker i vägen.
Fast nu som sagt tar jag lite av min ledig tid till att genomföra denna tidning .
It’s never to late to SHINE 😉

20131228-111151.jpg

Tänkvärda ord att anamma..

Visst finns det många klyschor och mängder ordspråk hit och dit kan man ju tycka.
Fast ser man det just på det viset för att det är svårt att tillämpa och för att det är svårt att ta till sig alla olika texter och skrifter?
Svårt kanske för att man ser på sig själv på ett vis, att man kanske är lite trångsynt och inte alls vill ta lärdom ifrån andra?
Det är ju ofta det de här ordspråken bygger på. Tänkvärda små texter som kanske ska få en att tänka till?
Om man ser det så tror jag Intiman ser det som klyschor nämligen.
Då kan de här små korten med tryckta texter faktiskt hjälpa till. De förmedlar plötsligt något om man vill och väljer att se det bara.

20131223-112522.jpg

20131223-112630.jpg

Overkligt i verkligheten

I fredags tror jag att jag kände en mer tydlig rörelse i min mage. Jag inbillar mig att jag till och med kände det utåt.
Fast det kan ju lika gärna ha varit bubbel och det fjärilsliknande fladdret jag känt ett litet tag nu.
Veckorna går fort, snart 19 veckor, snart alltså halvtid.
Konstigt att jag inte tänker så mycket på det. Kanske för att både trötthet och illamående gått över och jag inte börjat känna av sådan jätteförändring i kroppen ännu. Eller kanske för att vi inte pratar så mycket om det, allt har gått så fort och vi har inte riktigt hunnit landa i det hela. Inte någon av oss den nya stora familjen.
För mig var det ju dessutom så länge sedan jag befann mig i detta tillstånd, för min sambo var det ju inte alls så länge sedan. Båda senarierna kan ju vara anledning nog till att det verkligen är på ett helt annat vis denna gång.
Att det blir prio långt ner på listan beror säkert som sagt på att detta skett rätt snabbt.
Om man träffades som vi gjorde i april och har två helt skilda skilda liv med olika bakgrund/livsöden som ska svetsas i hop så tar det ju mycket av både engagemang och tid. Lägg till en flytt till det. Stora saker händer på kort tid och som var grej för sig kräver just ordentligt engagemang!
Så den växande bäbismagen får helt enkelt växa och må bra för sig själv ett litet tag till. Ännu putar rumpan mer än magen gör har jag iallafall noterat. 😉
Tids nog kommer en bäbis förhoppningsvis fram och då får vi ju skämmas om vi är lika oengagerade som vi är just nu, (hihi)

20131223-100121.jpg

En vit jul!

En vit jul vill vi ju alla ha.
Snötäckta granar, snöras från taken, en juldagsmorgon då det snöar ”lapphandskar” då man kollar ut genom fönstret.
När jag hör uttrycket ”Vit jul” är min direkts tanke just den!
Att frasen ”En vit jul” är uttrycket med en betydelse av helt annat slag är för mig helt främmande.
Otroligt skrämmande hur en del barn har det.
Att inte få längta och vänta på tomten med stjärnklara, stora och förväntansfulla ögon, att få somna tryggt veckor innan julafton och att allteftersom räkna ner dagar med glädje är väl alla våra barn och ungdomars rättighet? Vårat ansvar och våran vuxna skyldighet att leverera till våra små?!
Inte tvärt om. Att ju närmare självaste dagen med stort ”D” man kommer ha så ont i magen att man knappt vet vart man ska ta vägen. Att ha oro och ångest man som barn inte på något vis kan påverka. Usch så sorgligt!
Detta gäller såklart inte bara julafton.
Detta kan vara en fruktansvärd vardag till och från året runt för våra barn och ungdomar.
Fokus ligger inte ditekt att önska sig den där leksaksbilen, dockan som kan prata och det där speciella spelet för de här barnen.
De innersta tankarna och det som står allra högst på önskelistan är att få ha nyktra föräldrar i sin närhet.
Detta gäller såklart inte enbart mammor och pappor. Självklart ska alla vuxna som är i närheten av barn vid festliga tillfällen hålla sig nyktra och på så vis behålla sina rätta identiteter. Alkohol förändrar både stil och personlighet i barnets sätt att se det. Berusade vuxna blir både konstiga och som sagt förändrade. De är inte i stunden de här förebilderna man normalt ser upp till.
Visst, detta är mitt sätt att se på det. Fast den slutsatsen har jag dragit också pga. samtal med många barn/ungdomar.
En websida värd att besöka, dela och sprida till alla man känner är
www.vitjul.se
Ingen kan göra allt men alla kan göra något…
En riktigt god och vit jul till er alla!

20131221-095052.jpg

20131221-095107.jpg

20131221-095119.jpg

Smått gott emellanåt.

Att sköta mat i kombi med träning har jag ett stort behov av känner jag.
Framförallt nu när detta rubbats en del så skriker kroppen efter den här balansen igen.
Då frukost, lunch och middag är i sin ordning behöv ändå några mellanmål här och där.
Något jag gärna äter och som är perfekt innan jag tränar och/eller efter är avokado, något ägg och örtsalt.
Gärna ett par vasasportsmackor petar jag i mig då det är möjligt!
Som sagt finns balansen behöver det inte på något vis bli hysteri kring det hela.
Jag minns ett tillfälle under perioden jag drev Träningsverket.
Jag körde otroligt många träningsklasser per vecka och min kropp formligen skrek efter extra energi.
Jag proppade i mig ägg,bröd ja allt jag kunde tillgå i mina korta pauser.
Vid ett tillfälle då jag skulle lämna min dotter på dagis kände jag när jag klev in i hallen att det luktade prupp. :- Riktig surfis faktiskt!
Jag trodde såklart det var något barn som sprang runt med härligheter i sin blöja tills jag stack ner handen i min ficka på ytterjackan och insåg att jag hade ett färdigkokt, skalat men glömt ägg där.
Inte så bra ..
Jag vet att det var speciellt extremt då jag hade mina barnklasser på söndagarna.
Det var förmodligen från en sådan dag ägget var glömt i fickan.
Jag kan till mitt försvar säga, det blev bättre ordning efter några år.
När kroppen verkligen höll på att ta slut påriktigt vd 30 års ålder var det dags att tänka till påriktigt!

20131218-193403.jpg

Uppmuntran!

När man som mest behöver det kommer der som på beställning:-)
Jag brukar själv försöka tänka på att det lilla hjälper till att ge det stora i vardagen.
Så som tex. enkla positiva ord. Det behövs inte så mycket mer.
Idag då jag kom till kontoret möttes jag av en otroligt uppmuntrande överraskning.
Två av mina Kanadensiska arbetskamrater.
You made my day 🙂

20131218-094823.jpg

20131218-094833.jpg

20131218-094842.jpg

Ironi(Elakhet)-Osäkerhet?

Jag har så dålig erfarenhet av ironi. De ironiska personer jag stött på har tyvärr i mitt sätt att döma en väldigt speciell bild av sig själv. Världsmästare utan fel och brister men som gärna söker tokiga saker hos andra för att förlöjliga sig över. Egen osäkerhet, taskig syn på andra pga. sitt för sig själv gömda dåliga självförtroende är min syn.
Såklart stämmer det säkert inte på alla, det förstår jag ju någonstans, men då man har börjat se det på det viset så är det svårt att ändra sig ska jag ärligt erkänna. Jag har försökt men fortsätter tyvärr att vara så fördomsfull eftersom det dyker upp nya ”fall” i min bekantskapskrets ständigt.
Alla i mitt sätt att döma på liknande vis.
Det kan ju vara så att jag ser på det viset just för att jag inte förstår ironi som man borde. Jag kanske helt enkelt är för dum för att förstå?!
Strunt det samma. Alla är vi olika och för att jag väljer att inte skratta ned då det skämtas om tex. en överviktig kille man ser på håll och förlöjligar sig över hans sätt att springa osv. så får jag väl vara den som blir lite tråkig och väljer att inte skratta med då.
Nej, jag förstår inte poängen någonsin tyvärr med ironi.
Jag blir inombords faktiskt både ledsen och lite irriterad. Personen som roar sig med den typen av humor tappar några poäng faktiskt hos mig och den känslan är lite sorglig.

Mina kompisar i Happiness förstår mig iallafall. De är aldrig ironiska, det har aldrig någonsin förekommit de tillfällen vi ses.
Det är ändå under lång tid, 14 år.
Har vi tråkigt?
Nej, tvärtom. Det är en av mina absoluta höjdpunkter under veckan. Istället för att lägga fokus på att gnälla på andra, fälla syrliga och elaka kommentarer och att ”spy” skit över sina medmänniskor är fokus till etthundra procent att vara vänlig och snäll mot varandra. Agera schysst medmänniska, att ösa komplimanger och kärleksfulla fraser till varandra roar vi oss med på söndagskvällarna.
Här finns ingen ironi. Kanske för att de som jag valt att inte förstå det. För att inte dumförklara mig själv alla gånger så väljer jag nämligen att tro mig välja bort och inte alltid säga att jag inte förstår:-)
Jag brukar säga :
Mer Happiness till världen!
Därför är det extra kul att mitt arbete med Happiness uppmärksammas som en av 60 berättelser i den nyutgivna boken Glädjespridaren.
Här finns många fler historier att bli varm och glad av.
Massor av schyssta handlingar, massor av kärlek.
Just nu har min chef lånat boken, men då jag får tillbaka den ska jag sätta mig i nya relaxhörnan i huset och pmsorgsfullt ta del av fler inspirerande berättelser.

20131215-021940.jpg

20131215-021952.jpg

20131215-022021.jpg

Bara börja leta..

Jaha ja.
Undra i vilken av alla sjuttioelva flyttkartonger jag ska börja leta för att finna min ”favo” vintermössa?
Ja jag smått skäms. Jag har kläder och saker i överflöd,
Fast lugn, jag kommer nämligen att rensa och jag kommer att ge bort massor till de som behöver dessa vilande fina klädesplagg och saker bättre. Tänk att en del grejer har inte sett dagens ljus på låt mig gissa.,. fem år!
De har helt klart rätten att få komma till människor som uppskattar de mer än vad jag tydligen gjort.
Fast mössan, den ska jag minsann hitta.
Den är som sagt en stor favorit !
Den värmer i vinterns kyla.

20131214-190711.jpg