Börjas i tid

Jag fick äntligen frågan att sätta ihop ett träningsprogram till  min fantastiska vän på alla vis. Hon som dessutom blivit min personliga AD (art derector) hon som sätter nästintill allla mina tankar  och ide’er till ett smakfullt och säljande material. Hon är grym men har väl aldrig egentligen intresserat sig för det hon blivit ”matad” med materialmässigt  ifrån mig, träning.  Fast när vi var i Prag för ett par helger sedan kom frågan (ÄNTLIGEN) och  såklart hittade jag första bästa dygn till att åka till Strömsund där hon bor  för att sätta ihop ett start program som hon kan genomföra några gånger per vecka i sitt hem. Boll, gummiband och matta köpte jag givetvis med mig. De roliga är att hennes äldsta dotter är också med på det hela och de båda är verkligen supertaggade. Ikväll när ett gulligt foto på hennes minsting sittande på pilatesbollen skickades till mig så minns jag min stora tjej, ja hur hon tidigt blev hjärntvättad av all träning hon fick uppleva på Träningsverket som liten. Jag minns särskilt ett tillfälle då jag bytte gardiner hemma och den lilla (hon var nog inte mycket mer än ett år) tog upp gardinstången och lade den på sina axlar. Samtidigt som hon böjde benen och därefter sträckte dem och samtidigt sa  ordet: benböj 😀 det var faktist ett av de första orden hon sa, ja efter mamma,pappa och andra klassiska ord som lampa. Det ska börjas i tid (hehe) 

 

Träningsdags

Fötts året blev det ingen ”BubbleCamp” av något slag, något jag verkligen saknade har jag så här i efterhand konstaterat. Det är alltså återigen dags.  Nästa vecka kör jag igång gruppträning utomhus. Peppa några vänner och anmäl er vetja’. Sex torsdagar med start den 7 april  kl.17.15💪🏻 

 

Kloka och okomplicerade

Barn är oslagbara på alla vis. Jag blir lika imponerad varje gång jag pratar med barn om vad jag utifrån mitt vuxna tänk tror är jobbiga situationer.  Senast när vi var på samtal på Skeppet där  vi går regelbundet tillsammans med min sambos barn så blev jag extra påmind om hur fantastiskt barn verkligen fungerar. Det här med att leva i stunden och att ta vara på det bra i sin närhet, det kan dessa små liv vill jag lova. Mig kallar de ju för sin ”låtsasmamma” för de har ju en riktig mamma. Samtidigt som de resonerade lite fram och tillbaka (det är träffarnas syfte) så sa ett av barnen: ”Men Annelie du är ju egentligen inte alls på låtsas  för att  du är ju med oss nästan alltid!” Ja exakt lika  mycket som våran pappa är med oss så därför är du ju inte alls på låtsas” , fyllde den andra i. Så sött och så klokt och det fina i det hela är att jag aldrig någonsin försöker få dem att tänka  eller säga på annat vis. De har som sagt en mamma.  Jag är deras ”låtsasmamma”  men är en väldigt levande och betydelsefull sådan i deras liv törs jag faktist skriva. Den dagen jag tillfrågades om jag kunde tänka mig att följa med och vara med under en hel skoldag, något faktist bara farmor fått vara för övrigt så insåg jag ännu mer  att jag inte  bara  har en stor plats i min sambos barns  liv, jag tolkar det som om jag betyder väldigt mycket för dem också. Mina barn och andras ungar brukar det heta, men så tänker jag ärligt inte länge. Jag vet inte ens om jag tänkt så någonsin faktist!  Jag tycker nämligen om dem som om de vore mina, och med tanke på den speciella livssituation jag hamnade i (ja mina stora barn också för den delen) så är jag oerhört glad att jag verkligen känner på det viset. Om det inte vore så då skulle detta förmodligen  vara helt ohållbart!

Imorgon åker jag tillsammans med mina  bonusbarn på ett litet äventyr.  Ja det är bara  de två tillsammans med mig. Ingen lillasyster, inga stora syskon och ingen pappa. Vi åker på ett spontant äventyr med en övernattning.  De längtar så oerhört mycket sa de innan de somnade ikväll vilket glädjer och värmer en ”lådsasmammas” hjärta  (hehe).Det förvandlar faktist det här ”låtsas” till ännu lite mer levande. 

Underbara, naturliga och spontana ungar. Tänk om vi vuxna vore lite mer så?  Istället fokuserar vi generellt på att söka fel. Varför fokusera på dåliga saker istället för att glädjas tillsammans med de små?  För att inte fastna i de tankegångarna  så tröstar mig ofta med orden: människor som uttalar sig  negativt, människor som aldrig kan visa tacksamhet mot andra  och som istället för att säga vänliga och positiva saker vräker ur sig skit och elakheter  är människor som förmodligen känner sig så misslyckade och så dåliga med sig själva men tar tråkigt nog ut det mot andra som inte all förtjänar det.  Jag vet inte, men när jag låter liknande förklarande tankar gå igenom min kropp och mitt sinne så blir det lite lättare att inte låta det negativa ta över , störa och knycka den energi som jag verkligen behöver mobilisera till mina nära och kära, på mina egna barn och på mina lika fina bonusbarn.  Vi är ju ett gäng 💕 

 

Skärtorsdag

Så har det redan blivit  Påskhelg med en skärtorsdag som drog igång det hela. För mig innebär torsdag en helt vanlig arbetsdag på skolan, jag avslutar nämligen alltid mina torsdagar på Junior Club, en verksamhet som skolan erbjuder de yngre barnen efter skolslut. Gårdagens ”Bubblanuppdrag” hade såklart ett Påsktema. Min sambo slutade däremot tidigt en dag som igår vilket betydde att barnen fick komma från dagis och fritids lite tidigare. Min manma och pappa hade dukat upp en liten påskbuffe’ i Bergeforsen så det var bara för dem att sätta sig vid ett dukat bord. Därefter hade min sambo  en fotbollsmatch med en samlingstid innan jag ens avslutat mitt arbete, men såklart fixade mina föräldrar så att det ordnade sig. De är helt klart oslagbara, även barnens farmor och farfar till barnen. . Hur vore vårat liv utan dem? Som jag  ser det helt omöjligt! Vi är verkligen beroende av dem, ännumer nu när min sambo tog på sig rollen som ass. tränare för ett div.2 lag. Vi byts mest av känns det som för tillfället här hemma, men han säger att det  är så just nu under själva försäsongen. Sedan blir det tydligen mycket mindre intensivt. Ja, jag vet ju inte så mycket om fotboll mer än att jag sköter en del PT pass för vissa  fotbollsspelare, så det är väl bara att lyssna och tro på vad han säger. Snart är det ju premiär  och då blir det ju som sagt lite  lugnare. När det är bortamatcher då tar det såklart längre tid med det  hela. Resor fram och  tillbaka tillkommer ju så eftersom gårdagens match spelades i Härnösand så hade jag enkelt räknat ut att hela Skärtorsdagskvällen skulle försvinna till fotboll. Eftersom mina stora två barn åkt med sin pappa för att fira påsklov så hämtade jag upp min vän Cissi på vägen hem ifrån skolan. Tänkte att det kan vara rolig med lite vuxensällskap. Vi kom strax efter att min pappa kommit med alla de mindre barnen, R hade ju som sagt  redan åkt iväg till sin fotboll. Alltså, jag kan inte känna nog med tacksamhet till alla dessa människor runtomkring. Vet inte hur vi skulle ha fått ihop allt som sagt utan deras hjälp!  Där stod alltså min  fina pappa med den minsta av barnen vid våran bro precis hemkommen. De andra två hade redan sprungit iväg med grannbarnen för att påska runt bland gårdarna på gatan. Alla barn avslutade hemma hos oss. Jag hade så många ägg över ifrån skolans aktivitet som jag tog hem istället för att kasta. De målade och roade vi oss med en stund innan vi käkade glass. Ett riktigt skärtorsdagsmys blev det. När kvällen var över och alla var i säng kom en tillfreds sambo hem. Jag passade då på att skjutsa hem Cissi innan jag satte mig alldeles för skönt ner i soffan.  Idag är jag dessvärre helt slut. Vet inte, men det har varit en period med massor av press som ofrivilligt gjort att jag känner mig stressad. Jag blir trött och slut rätt snabbt och framförallt när jag tillåts vara det, som idag långfredag. Huvudvärk har jag men samtidigt så  vet ju att frisk luft hjälper, så jag ska tvinga mig ut nu medan Lillan ska sova 💕 

    
    
    
   

Måndagmorgon

Måndagmorgon…Jag startar som vanligt med att bläddra igenom lite dokumenterade fotominnen ifrån gårdagens Happiness stund. Jag är alltid pigg på måndagar och jag vet varför!  Fler borde få möjligheten till en dos Happiness❤️                          

  Igår hade ”min” lilla L med en kompis till träningen.  Det är viktigt att vi alla olikheter möts. På så vis är jag övertygad om att elakheter och fördomar försvinner bort. Ovisshet, osäkerhet och okunskap tror jag nämligen skapar just elakheter och taskig attityd.     

 Mer Happiness till världen ❤️     Med det önskar jag en bra start på ännu en ny vecka ⭐️ 

    
    
 

Dagstur till Vemdalen

Igår blev det tidig start, vi hade ställt klockan på 6.00 för att tillsammans med mina  två stora barn åka till Vemdalen för en dag. Normalt behöver vi ju inte ställa klockan för härhemma är de små barnen vakna väldigt tidig, men Ellie sov för första gången själv hos mormor och morfar natten till igår och Robbans barn har ju alltid sin dag med farmor och farfar på onsdagar med övernattning till torsdag. Det för att vi ska kunna ha en möjlighet till att ägna oss åt bara mina barn. Det är ju en viss skillnad på åldrar så självklart måste mina tonårsbarn också få sitt eget utrymme några dagar per månad. Det är både för och nackdelar med att inte vara en kärnfamilj. Det är många att ta hänsyn till. Ingen är mindre eller mer viktig i min värld, fast såklart krävs det mer tid  med  de barnen vi har på heltid. Mina  stora har ju dessutom det fullt fungerande  tillsammans med sin pappa vilket jag är oerhört tacksam för. Hur skulle det annars ha gått?  Livet jag lever och situationen jag hamnade i för några år sedan kräver nämligen väldigt mycket av mig med.  Så som sagt, de dagar tillsammans med  bara mina stora barn är otroligt värdefulla och det är de tillfällena som lyfter alla andra dagar till att bli fungerande för mig. 

Igår var det alltså helt småbarnsfritt. Vi packade bilen dagen innan och drog iväg tidigt till Vemdalen. En fantastisk dag i backarna med sol precis hela dagen. Lagom till stängning var vi nöjda och åkte hemöver för att möta upp de små som kommit hem med mormor och farmor/farfar. Nöjd och glad somnade vi alla medan pappa R drog iväg på sin vanliga sena torsdagsträning.  

  

 

Go’morgon Grubbel

Så länge vi människor inte tar ansvar för våra tokiga handlingar eller den oreda vi ställer till med både för oss själva och för andra, utan bara fortsätter att skylla på/
peka mot alla andra kommer det inte att bli någon förändring i våran stundtals väldigt hårda och följugna atmosfär.Är det i en sådan miljö vi vill att våra barn ska vistas i?

 Vi vuxna måste tänka till. Barn gör inte alltid som vi säger, men de gör rätt ofta som vi gör. 

 ”Go’morgon  Bubbelgrubbel”

Effektiv 

Efter en lång dag hemma utan att ha uträttat någonting alls förutom tagit hand om en sjuk liten Ellie så år det lite skönt att få komma iväg en timme till jobbet. Jag sitter nu på mitt kontor och medan jag inväntar träningssugna tjejer  ifrån Saxokam funderar jsg och ”ritar ner” lite inför morgondagens möten. Ja imorgon har jag lite spännande saker på agendan faktist. 

 Jag är så otroligt tacksam för den hjälp jag och min sambo har nära oss. Robbans föräldrar hjälper oss just nu så kvällens träningar för oss på varsitt håll kan genomföras. ❤️ 

 

Förtroende

Ja så har jag precis innan Birsta City stängde inhandlat fina kläder till de tre mindre barnen i våran familj. Ebba var också med så det blev något plagg till henne också såklart❤️. William, våran snart  åttaåriga grabb är så nöjd att det är jag som oftast står för klädinköpen till dem. ”Det blir ofta då fina och många saker till oss när du åker iväg för att handla till oss”, brukat han säga. Våran sexåring är nöjd om det blir något plagg lika till lillasyster och henne. Hon har börjat ge upp att hitta lika kläder som Ebba. Ett tag, speciellt mot högtider som jul, midsommar osv. har det varit fokus att hitta lika klänningar till alla tre tjejer i familjen. Fast hon har numer börjat släppa det och koncentrerar sig mer på att klädkoda sig med Ellie istället 💕

Med många barn i familjen blir man inte rik om man räknar i pengar, men defenetivt blir man rik på så många andra vis som inte går att värdera i pengar. Att jag fått två bonusbarn på heltid är helt klart en annorlunda grej,  men ingenting jag skulle vilja vara utan. Inte som omständigheterna  är just nu iallafall.