Beslut om nytt äldreboende fattat – Lärkbackens framtid i Åsbro oviss

Igår på kommunfullmäktige fattades beslut om att vårt nya äldreboende kommer bli 98 platser stort. Det kommer bli ett fint boende och det kommer bli bra miljö för både personal och boende. Men kommer inte utan ett pris. Risken är nu stor att Lärkbacken kommer att få lägga ned när det nya boendet öppnar. Här är mitt inlägg i debatten under möte igår:

Debatten om vårt nya vård- och omsorgsboende har varit mer omfattande än vad många andra politiska frågor har varit och det med all rätt. Av Askersunds kommuns totala budget 2016, på drygt 650 miljoner användes nästan 67 miljoner till våra äldreomsorgsplatser på Norra Bergen, Lärkbacken, Borgmästargården och Syrenen. Det är 10% av hela Askersunds kommuns budget.

Det förslag som ligger på bordet innebär 22 miljoner i ökade kostnader. Det är ytterligare 3,5 % av kommunens totala budget. För de 3,5 procenten får vi ytterligare 18 platser. Det är 22 miljonerna som vi inte har. Betala kommer vi få göra genom nerdragningar inom andra områden samt med en skattehöjning. Så ser framtiden ut.

En stor del av debatten har handlat om vem som bygger. Från min sida så har jag inget principiellt emot att någon annan än Askersunds kommun bygger våra lokaler eller driver verksamhet som i vår kommun idag drivs av kommunen. Jag ser fram emot den dagen då Askersunds kommun inför LOV, lagen om valfrihet. Jag tror nämligen inte att de privata, eller ideella alternativen är onda utan de är en nödvändig del för att vårt samhälle, nu 2017 och sen i framtiden, ska fungera.

Nu är det Länsgården, det hade kunnat vara NCC eller Skanska. Eller någon lokal fastighetsägare och entreprenör som vill vara med att äga de fastigheter som Askersunds kommun ska ha skola, vård och omsorg i. Kvaliteten är viktigast.

Jag vet att det finns fördelar med att Länsgården bygger våra lokaler och jag hoppas att vi framöver kan förhandla om våra andra hyror hos Länsgårdens så att det i slutändan ändå blir en hygglig affär.

Ingen vill höja skatten, ingen vill göra nedskärningar. Om vi behåller Lärkbacken, om vi bygger om gamla vårdplatser till nya, det vi kallar Björken, då behöver vi för att få till de där nya 18 platserna ”bara” bygga 66 nya platser för att ersätta Norra Bergen. Då kommer vårt behov av att skära i verksamheterna och höja skatten minska med 6 miljoner kronor. Och vi kommer ändå kunna ha en bra äldreomsorg. För det är väl ändå det som är viktigast?

Det finns andra fördelar med att bygga färre platser. Tomten är liten, det kommer bli mer mark över för utemiljö till de äldre om vi inte bygger så stort.

6 miljoner är knappt 1% av kommunens totala budget. I stället för att betala 22 miljoner mer per år så kan vi i stället betala 16 miljoner mer per år. Det är ju i alla fall lite mindre som saknas.

Till största delen handlar den här frågan om kostnader men den innehåller även en stor del bypolitik. Om vi idag fattar beslut om att vi ska bygga ett nytt äldreboende med 98 platser inne i Askersund så har vi samtidigt fattat ett beslut som innebär att Lärkbacken inte kommer att finnas kvar som äldreboende i Åsbro.

Jag tror att det är viktigt att vi i Askersunds kommunfullmäktige ser att Åsbro är den del av kommunen som är strategiskt viktig och önskvärd att utveckas till kommunens norra centrum. Därför är det ingen bra idé att fatta beslut som innebär att Lärkbacken måste läggas ned. Att ha kvar ett äldreboende i Åsbro, kommer göra det enklare för oss om vi behöver decentralisera hemtjänsten.  Att ha kvar ett äldreboende i Åsbro ger oss möjligheten att kunna utveckla och utöka äldreomsorgen där i framtiden. Alternativet som det ser ut nu är att vi kommer stå där och ångra beslutet som fattas idag som innebar att Lärkbacken lades ned av ekonomiska orsaker.

Det finns motiv, ekonomiska och utvecklingspolitiska att inte fatta beslut att bygga 98 platser i centrala Askersund.

Det är inte är vem som är utföraren som är viktig. Det är kvalitet och ekonomi. Jag önskar att vi hade kunnat ha en vettig diskussion om detta i höstas, för att kunna komma överens, men nu blev det inte så.

Om vi hade kommit dit, hade vi accepterat att bygga 66 platser tillsammans med Länsgården. Huset skulle ha planerats så att det kunde byggas ut med en till två avdelningar om och när behov uppstod. Från M, L och KD är vi fortfarande villiga att göra den kompromissen.

Slutligt beslut om äldreboende

Delar en text som M, KD och L står bakom.

På kommunfullmäktige den 27/3 kommer beslut fattas om Länsgården ska bygga 98 nya äldreomsorgsplatser åt Askersunds kommun. Det är på flera sätt ett misstag. Per Eriksson (S) brukar hävda att det vi betalar extra för att Länsgården bygger vårat äldreboende inte gör något för vinsten går tillbaka till regionen, som är en del av den skattefinansierade verksamheten. Det argumentet är bara rimligt om vi skulle få något tillbaka. Kommer regionens stärkta ekonomi komma oss till godo i form av fler läkare på vårdcentralen, VIP-kö till BUP eller mer kollektivtrafik på landsbygden? Det är det ingen som tror. I det här fallet skiljer sig inte Länsgården från PEAB, NCC eller annat vinstdrivande företag.

Vi har inget principiellt emot att externa aktörer bygger våra lokaler, tvärtom, men använd rätt argument. Det finns många fördelar med att inte bygga i egen regi, ibland är det även motiverat att inte heller ha driften i egen regi. I en hyrd lokal minskar risken för att kommunen kör underhållet i botten som budgetregulator. Nu tvingas vi att betala vad det egentligen kostar. Att hyra lokaler kommer bli en nyttig läxa för Askersunds kommun.

Under hösten när det framkom att projektet beräknas innebära 22 miljoner mer i kostnader per år, försökte vi diskutera om vad vi kunde göra för att minska kostnaderna i projektet men bibehålla utökningen av antalet platser med knappt 20. Vi ville enas om detta men styrande politiker har valt att ignorera våra förslag, för att nu säga att det kommer för sent. Det hade inte varit för sent i höstas.

  1. Behåll Lärkbacken. Gå inte vidare med planerna på centralisering av äldrevården.
  2. Återskapa vårdplatser på gamla Björken, Länsgårdens fastighet som vi idag hyr till administration.
  3. Bygg 66 nya platser, tillsammans med Länsgården eller i egen regi. Planera så att huset kan byggas ut med en till två avdelningar om och när behov uppstår.

På detta sätt så kan vi minska kostnaderna med ca 6-7 miljoner per år utan att det påverkar kvaliteten inom äldrevården. Det motsvarar 13 undersköterskor eller driften av två idrottshallar.

Beslutet fattas på kommunfullmäktige 27 mars. Vi hoppas fortfarande att S, C och MP ska omvärdera sitt ställningstagande. Det skulle innebära att färdigställandet av det nya äldreboendet kommer fördröjas ca 3-6 månader men uppsidan är att 16 nya platser på Björken skulle kunna vara klara inom 1-2 år. Och så skulle vi spara 6 miljoner per år under många år framöver. Och vi blir alla vinnare.

Caroline Dieker (M)
Erling Johansson (KD)
Staffan Korsgren (L)

Vi måste ha råd med både äldreboenden och skolor

Kommentar till Ebbe Nyströms insändare i NA 13/3.

Askersunds kommun. Skulder 400 miljoner, borgensåtaganden 400 miljoner, pensionsskuld 200 miljoner. En miljard i skulder och åtaganden.

Investeringsbehov i skolor 100 miljoner, idrottshall 35 miljoner, simhall 70 miljoner, äldreboende 300 miljoner. 600 miljoner i behov. Minst.

Vi vet inte ännu hur mycket Kommuninvest kommer vilja låna ut till oss men under våren kommer vi få veta det. Ebbe Nyström har i NA 13/3 inte fel, givetvis är det så att Länsgården finns med i bilden för att vi gör bedömningen att vi inte har tillräckligt stark ekonomi för att få låna mer pengar. Givetvis kommer det göra att vi kommer att sitta i knät på landstinget. Givetvis kommer de att vilja tjäna pengar på sin investering. Givetvis är det skattebetalarna som får betala merkostnaden.

När ekonomin ser ut som det gör måste man fatta varje beslut med omsorg, har vi råd, har vi ett tillräckligt bra beslutsunderlag och vilka är våra alternativ?

Därför ville vi inte riva Sjöängsskolan, för det kostar mindre att betala 50 miljoner för att renovera en skola än att bygga nya skollokaler för 100 miljoner. Därför vill vi inte att man flyttar förskolan i Lunnagården till Hammars skola för 25 miljoner. Därför vill vi använda äldreboenden som fungerar i stället för att bygga allt nytt för det kostar 100 miljoner mindre. För om ekonomin är tuff så måste man prioritera. Totalt är det investeringar för 175 miljoner som vi inte måste göra.

Men om pengarna ändå ska användas så lägger vi hellre 25 miljoner på att bygga en ny idrottshall än att flytta en förskola i Hammar. Och om pengarna ändå ska användas så lägger vi hellre 100 miljoner på att bygga både idrottshall och simhall istället för att bygga nya äldreboendeplatser som vi inte måste bygga. Och om pengarna ändå ska användas så lägger vi hellre 50 miljoner på att underhålla våra andra fastigheter så att de inte förfaller i stället för att riva en skola som inte behövde rivas.

Mitt mål som politiker är att få pengarna att räcka till så mycket som möjligt. Jag tror att det är det bästa för både vår personal och våra skattebetalare. Det saknas inte kompetens i Askersunds kommun, det som saknas är de styrande politikernas sinne för god ekonomi och nödvändiga prioriteringar.

En majoritet i kommunfullmäktige beslutar om hur pengarna ska användas, hur mycket vi får låna vet vi inte än, men vi vet att om en majoritet i kommunfullmäktige hela tiden väljer det dyraste alternativet då är det mycket som aldrig kommer bli genomfört. Tänk på det nästa gång ni Askersundare saknar en idrottshall eller simhall att gå till.

Vi kan inte bara göra en del, vi måste göra allt…

…. för att det ska bli godkänt resultat. Per Eriksson (S) tycker att jag m fl är olyckskorpar och domedagsprofeter för att vi säger att ekonomin inte är bra fast kommunen gör rekordresultat. Ett lyckat resultat är mer än vara plus på sista raden.

Så här svarar jag och Staffan Korsgren (L) på Per Erikssons S-krönika i NA häromdagen.:

Per Eriksson tittar i sin s-krönika tillbaka och är nöjd med att Askersunds kommun har gjort plusresultat nästan varje år under 2000-talet. De socialdemokratiska plussen på sista raden har inte kommit utan pris.

Vi har sedan lång tid tillbaka använt alldeles för lite pengar till fastighetsunderhåll så byggnader förfaller. På en skola i kommunen hänger det istappar från fönstren på vintern för att de är så dåliga. En vattenpöl stor som en insjö på en förskola. Det luktar konstigt på en skola. På högstadiet fanns det vid skolstarten 2016 delvis inte vettiga läromedel som räckte till alla barn. För något år sedan slutade vi klippa gräsmattor för att spara pengar, någon julgran på hamntorget hade vi inte heller råd med. I Askersund så är det 20-30 barn som varje år inte når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9.

Vi skulle verkligen behöva en till idrottshall i Askersund. Vi måste få fler barn att röra sig och idag räcker halltiderna knappt till för de som redan håller på med idrott. Vi såg på SVT Örebro häromveckan när en av våra kommuninvånare badade ibland isflaken i Vättern därför att det inte finns någon simhall i Askersund. All heder åt henne.

Visst har vi genomfört nödvändiga och stora satsningar, en ny skola kompletterat med bibliotek och stor konsertsal. Och oavsett hur och med vem vi bygger det nya äldreboendet med så är det en stor investering som vi måste genomföra på ett klokt sätt.

Det känns olustigt att läsa hur Per Eriksson nästintill raljerar över att vi talar om hur dålig ekonomi vi faktiskt har. Samtidigt har vi båda hört Per säga att han inte vet hur vi om bara tre är ska finansiera de ytterligare 22 miljoner per år som det nya äldreboendet kommer att kosta oss. Samma Per Eriksson tycker att socialdemokraterna har klarat uppgiften att utveckla Askersund bra utan att äventyra ekonomin.

Vi är i dagsläget mycket bekymrade över att Per Eriksson, verkar lägga mer energi på att hitta fel hos oppositionen,  än att ta itu med de långsiktiga finansieringsproblemen av de kommunala verksamheterna. Det kommer att ordna sig på något sätt, men ska det bli riktigt bra för så många som möjligt i Askersund så måste vi politiker fokusera på politiken och det beslutsunderlag som politiken bygger på snarare än på att i debatten berätta hur dålig motståndaren är. Det är vad våra medborgare förväntar sig av oss politiker. Och det är vad vi förväntar oss av Per Eriksson som politisk ledare i Askersunds kommun.

Till sist – Per Eriksson anger i sin krönika något väldigt viktigt som vi håller med om till 100%. Verksamheten är grunden och själva målet, pengarna och ekonomin är medlet.

Caroline Dieker, (M)

Staffan Korsgren, (L)

Onödigt dyra beslut om äldrevården

Här kommer ett långt inlägg om varför moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna i Askersund inte på rak arm säger ja till att Länsgården ska bygga våra äldreomsorgsplatser. Inte utan att ha värderat alternativen.

Planering för ett nytt äldreboende har pågått sedan 2011. Mycket energi och sannolikt även pengar har lagts ned på planeringen av det nya äldreboendet som man tänkte sig skulle ligga på Sjöängsskolans tomt. Någon gång 2015 fick Askersunds kommun upp ögonen  för att Länsgården kunde bygga huset och vi hyra det. En avsiktsförklaring togs fram och en styrgrupp tillsattes. Budskapet från den tiden var att det först när man kunde se vad det skulle kosta som vi skulle gå vidare och fatta beslut om det skulle genomföras.

I månadsskiftet oktober-november fick vi besked om priset, det tänkta bygget skulle innebära att våra kostnader för äldreomsorgen ökar med hissnande 22 miljoner kronor om året när huset är färdigt. Och vi skulle få 18 nya platser totalt. Lärkbacken i Åsbro ska läggas ned och de boende där ska flyttas till Askersund. Bara merkostnaden för den flytten av de 17 boende är 3,7 miljoner om året. Vi har inte 22 miljoner. Däremot saknar vi ytterligare 9 miljoner 2019 för att nå nollresultat och ytterligare 15 miljoner för god ekonomisk hushållning. Totalt saknas alltså ca 45 miljoner. Och då är skolans behov oräknade.

Under november har jag och andra med mig försökt föra ett resonemang med socialnämndens ordförande Siv Ahlstrand (S) om att vi vill räkna på andra alternativ för att se om vi kan få ned kostnaderna. Kanske, framför vi, behöver man inte bygga 98 platser om man behåller Lärkbacken. Och om vi bygger ut äldreomsorgen med ett mindre boende i egen regi nu direkt, kan vi köpa lite tid så vi inte tar kostsamma beslut av desperation när kön till vårdplatserna synes svårlöst lång. Vi har inte fått något gehör för detta och inte heller återkom Siv med klara besked om att de inte vill ta fram några alternativ, igen förhandling. Vi förstår ju det så klart när det i stället ska fattas beslut på socialnämnden och kommunstyrelsen.

På kommunstyrelsen i januari framförde jag att vi borde sätta oss tillsammans parlamentariskt och ta fram och räkna på alternativ. Kommunstyrelsens ordförande Per Eriksson (s) menade då att han inte såg några alternativ alls och inte heller tyckte han att det fanns någon i kommunen med kompetens att göra detta åt oss. Ett rätt anmärkningsvärt ställningstagande anser jag, då just detta kan tyckas vara det kommunala kärnuppdraget. Att tillse att vi har lokaler till vår äldreomsorg som vi finansierar med precis lagom mycket skattepengar. Det finns många kompetenta tjänstemän i vår kommun som både kan tänka och räkna på detta.

Så vad kostar det om vi behåller Lärkbacken som äldreboende och bygger de resterande platserna i egen regi? Fram till 2030 kommer det enligt egna beräkningar kosta ca 8 miljoner mindre i driftpengar än om Länsgården bygger. Då har vi också möjlighet att påverka våra kostnader på sikt. Att bygga 16 nya platser i Askersund eller i nära anslutning till Lärkbacken i Åsbro är det snabbaste sättet att få fram nya platser. Det beräknas kosta 9-10 miljoner kronor i drift när det är färdigt. Kanske kan någon av våra lokala byggfirmor åta sig det arbetet? Då får vi tid att planera för de platser som ska ersätta demensplatserna på Norra Bergen. Vi har också valmöjligheten att fortsätta med äldrevård på Norra Bergen, dock ej som demensboende.

Just nu är det byggboom, i mina beräkningar har jag tagit höjd för att det kostar 32 000 kr per kvadratmeter att bygga. Jag har också räknat på vad det kostar om produktionskostnaden är 28 000 kr per kvadratmeter. Att bygga stora projekt mitt i en byggboom ökar inte möjligheten att få många anbudsgivare som håller nere priset, tvärtom, stora byggen utestänger mindre, lokala entreprenörer som man annars gärna hade sätt bygga våra kommunala fastigheter.

Det finns alternativ, det går att räkna på dem. Trots att Per Eriksson inte tror det. Och varje gång jag räknar på vilket alternativ som helst så blir det billigare än om vi blandar in Länsgården.

Det finns anledning att noga granska Länsgårdens kalkyler. I Kiruna har man nyligen invigt ett äldreboende för 99 personer som kostade ca 180 miljoner att bygga. I Gällivare bygger man just nu 81 platser för 180 miljoner. I Katrineholm har man nyligen fattat beslut om att bygga 96 platser för 255 miljoner.

Länsgården räknar med byggkostnader på 295 miljoner.

Det man ser och det man inte ser

I går kväll hade vi i Askersund budgetfullmäktige. Hur vi använder de skattemedel som finns är ju själva huvudsaken med det politiska uppdraget och vad vi debatterar i fullmäktige. Vi får aldrig glömma att vi alla är med och betalar för det alla ska ha. Vi måste ha en sådan respekt för de pengar vi har att hantera att det i slutändan inte ska finnas ett enda tvivel om att vi inte använder skattebetalarnas pengar på det sätt som ger mest nytta för pengarna.

Hur ofta möts inte vi som politiker av argumentet att något måste få kosta? Ja allt kostar ju men om vi är beredda att använda mycket pengar till det ena så måste vi också ställa oss frågan vad vi skulle få om vi använde samma pengar till något annat.

Den franske 1800-talsfilosofen Frédéric Bastiat skrev en essä om det man ser och det man inte ser. Den börjar med en krossat skyltfönster. Affärsinnehavaren blir ledsen, men tröstas av en folkmassa som förklarar att krossandet är bra för ekonomin. Det ger ju glasmästaren jobb, och när han får lön kan han köpa kläder och ge skräddaren jobb. Ekonomins hjul börjar snurra.

Invändning är enkel. Det här är den effekt man ser, men det finns också effekter som man inte ser. Fönstrets ägare hade kunnat göra andra saker med sina pengar om fönstret inte hade krossats. Han hade kanske köpt nya skor, vilket hade gett skomakaren arbete, och på så vis fått hade han fått ekonomins hjul att börja snurra. Då hade han haft både ett helt fönster och ett par nya skor. Nu har han bara ett helt fönster, och därför innebär händelsen totalt sett en förlust.

Tankemodellen – det man ser och det man inte ser – borde vara obligatorisk vid varje politiskt beslut. Det är lätt att se vad pengarna används till men vi måste hela tiden tänka tanken om vad pengarna kunde användas till i stället.

Ett rätt så aktuellt exempel på vad man ser och vad man inte ser tycker jag att frågan om en höghastighetsjärnväg är. Det ät enkelt att se att man kan få en höghastighetsjärnväg för 300 miljarder. Det bidrar till samhällsutvecklingen i ett antal städer i södra Sverige.

Men vad är det vi inte ser? Om vi är beredda att hosta fram 300 miljarder så måste vi också ställa oss frågan vad vi hade kunnat använda pengarna till i stället. Hur mycket bredband får man för 300 miljarder och vad har det för effekter på tillväxten i Sverige totalt sett? Vad innebär en infrastruktursatsning på landsbygden för skolresultaten i den lokala skolan?  Vad händer om vi använder 300 miljarder på en rad olika infrastrukturprojekt. Vilken samhällsnytta kan vi se då?

Inte förrän man jämfört de olika alternativen är man redo att fatta något beslut.

Bo i Askersund

I tidningen Bo i Askersund som delats ut till alla hushåll nu i dagarna finns information från Askersunds kommun. Det handlar om utredningar, tankar om framtiden och vad som är på gång. Jag tycker att det finns anledning att kommentera tidningens innehåll.

I inledningen av tidningen berättas att vi har ställt oss bakom en ny Svealandsregion. Det är bara till viss del sant för det fanns ingen politisk enighet för det ställningstagandet. Från moderaterna och liberalernas sida så avslog vi regionbildandet i sin helhet. Vänsterpartiet och miljöpartiet var inte heller nöjda med den föreslagna regionen utan ville se ett annan gränsdragning. För Örebro Län och Askersunds kommun tycker jag av olika anledningar att förslaget är riktigt dåligt och man kan lite trött konstatera att man lagt ned rätt mycket tid på att prata om form i stället för innehåll. Ett intressantare uppdrag till de som arbetat med utredningen hade varit om konkreta förslag för hur man skulle lösa bristen på barnmorskor och läkare på t ex Askersunds vårdcentral. Men nu har ju arbetet med storregionen havererat, kanske borde man från Askersunds kommuns håll haft örat lite mer mot marken innan pressläggning.

Satsningen på E-sport är kul. Extra roligt var det att se att när de elever som inte var inbjudna till den presskonferens som var till för deras skull äntligen fick komma in i Sjöängens foajé, den som de varit utelåsta ifrån. På några minuter fylldes foajén med 3-400 barn som stod knäpptysta och följde det som hände. Invigningen med Charlotte Perelli var bra men för mig var det här ögonblicket större. Gåshud.

Rönneshytta skola, Hammars skola, Närlundaskolan, Åsbro skola. Investeringsbehoven är stora. Jag tror inte att 150 miljoner räcker. Rivningen och nedskrivning av Sjöängsskolan innebär kostnader på 11 miljoner. Det är fortfarande en otroligt dålig idé att riva Sjöängsskolan, fattat beslut eller ej. Ingenting är finansierat. Att behålla Sjöängsskolan hade varit ett 2B-alternativ, billigare och bättre.

Det är roligt att det finns intresse för att bo i Askersund. Jag trivs här.

Nytt vård- och omsorgsboende. Inga beslut är fattade, ändå så skriver Askersunds kommun som om det vore ett faktum. Jag är tveksam till det konkreta förslaget. Som vanligt i vår kommun så har man inte tagit fram miniräknaren förrän efter ett tag. Flera år har gått och vi sitter och diskuterar en lösning som vi direkt kan se att vi inte har råd med i stället för att samtidigt ha tagit fram fler alternativ. Och likt en god kamrer välja det alternativ som ger mest valuta för pengarna eller som i alla fall inte innebär att man gör konkurs i slutändan.

Visst ska vi genomföra det vi måste men det är dumt att göra det på det dyraste sättet. Men det är lätt att vara frikostig med andras pengar.

Nedräkning till idrottshall

I går fick vi det glada beskedet att Askersunds kommun tilldelas 4,6 miljoner i byggbonus. 111 kommuner i Sverige sökte. Hade alla sökt hade vi inte fått så mycket. Många missade att söka. Jag är glad eftersom det var jag som uppmanade vår förvaltning att söka pengarna. Tar åt mig lite av äran. Nu gäller det bara att använda pengarna på ett klokt sätt.

Jag vill att pengarna blir grundplåten till den där nya idrottshallen vi så innerligt behöver.

30 miljoner kvar att skrapa fram….