Misstänkliggörandet av medier har blivit vardagsmat

 

image

När ÖP sammanfattade 2014 på juldagen förra året var rubriken på förstasidan ”Då tog vi ställning mot rasismen”.

Bilden från året som gått var hämtad från mångfaldsmanifestationen som Östersunds FK arrangerade i samarbete med ÖP.

När 2015 ska summeras känns det som ett ännu viktigare ställningstagande.

Året har handlat om ett hårdare Sverige. Mer polariserat. Fler pratar om ”ett vi och ett dom”. En växande nationalism, främlingsfientlighet och ibland rena rasismen.

Om murar, förslag som stoppar återförening av familjer på flykt, gränskontroller och det som har  kommit att kallas flyktingkatastrofen.

Om författaren Theodor Kallifatides som skrev ”Jag förstår inte riktigt hur den flyktingtragedi vi bevittnar debatteras som ett större problem för oss än för alla som genomlever den” i ett ofta citerat twitterinlägg.

Om publiceringen av bilden på treårige Aylans döda kropp på en sandstrand i Turkiet och terrorattacker i en del fall riktade direkt mot media. Tolv människor dödades i attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo för snart ett år sedan.

Om att något ändå måste göras för att få ett bättre flyktingmottagande och en snabbare integrationsprocess.

Mycket av detta har även satt sin prägel på nyhetsflödet i Östersunds-Posten.

När samhället förändras på ett sätt som sker just nu skärps kraven på media.

Det handlar om att vara extra noga med att ge en heltäckande rapportering som sätter in nyheter i ett sammanhang.

Men som publicist finns också ansvaret att försvara grundläggande demokratiska rättigheter och människors lika värde.

Genom att exempelvis tillämpa samma pressetiska regler oavsett om nyheterna handlar om människor på flyktingboenden eller på ett äldreboende.

Därför känns det viktigt att återigen påminna om ÖP:s ställningtagande.

Samtidigt har det varit ett tufft år när det gäller att försvara och förklara vårt uppdrag. Jag har jobbat som journalist i över 30 år. Frågan är om journalistiken har varit mer utmanad än nu under hela den perioden.

Jag tror inte det.

Misstänkliggörandet av medierna har blivit en slags vardagsmat.

När jag ser hur vår oberoende nyhetsbevakning allt oftare misstolkas och utnyttjas i en hätsk debatt av röststarka grupper på sociala medier.

Inte för att de har sakligt grundad kritik mot vad vi faktiskt har publicerat utan för att innehållet kan utnyttjas för ryktesspridningar eller antydningar som stämmer överens med den egna politiska agendan.

När vi märker hur ÖP:s reportrar och människor som ställer upp och berättar offentligt i våra kanaler utsätts för hatkampanjer.

Ja då är det lätt att bli betänksam.

Om det är så att den någorlunda gemensamma bild av samhället som etablerade medier bidragit till att bygga upp håller på att brytas sönder. Vart är vi på väg då?

Självklart behöver medier förändra sig i takt med samhällets omställning. Jag skrev i en krönika under julhelgen om artikelkommentarerna som slopas och har fått en del ifrågasättande reaktioner på det beslutet.

Det vilar absolut ett tungt ansvar på ÖP att nu hitta andra sätt för att driva en öppen debatt och skapa lokal journalistik i dialog med publiken.

Som journalister behöver vi bli mer tydliga med vad vi gör och varför, när det gäller vad som hamnar på nyhetsagendan, vem vi väljer att intervjua och hur vi sätter rubriker. Och vara öppna med kritik mot innehållet i det vi publicerar.

Särskilt i tider av samhällsförändring som nu.

Men det är tydligt att vi nu också utmanas av andra krafter med andra syften.

För någon månad sedan stals en artikel skriven av en ÖP-reporter av två främlingsfientliga sajter.

Sajterna betecknar sig som alternativa medier men saknar ansvarig utgivare och står helt utanför det pressetiska systemet. Faktum är att det inte ens går att få kontakt med de ansvariga bakom.

Artikeln handlade om ett integrationsprojekt för ensamkommande flyktingbarn på Jämtlands gymnasium och publicerades digitalt av både Östersunds-Posten och Länstidningen.

Innehållet kom att missbrukas och vantolkas. Texterna ändrades. Formuleringar och uttalande av de medverkande rycktes ur sitt sammanhang. Bildtexterna skrevs om.

I hatdebatten som följde på sociala medier förekom tolkningar om projektdeltagarnas peronlighet och till och med sexuella anspelningar.

Det var förstås frågan om ett grovt övergrepp. På ÖP:s journalistik men framförallt på de personer som ställde upp och berättade om sitt projekt.

Artikelstölden utreds just nu av polisen efter flera polisanmälningar. Från såväl personerna som hängdes ut som ÖP och LT.

Vad som enligt ÖP:s nyhetsvärdering och efter vår källkontroll kan beskrivas som ett lyckat integrationsprojekt blev till något helt annat när de alternativa medierna grep in.

Det märkliga är hur obemärkt händelsen fick passera.

Om jag ska önska mig något av 2016 så är det att riktigt uppkäftigt socialt medieuppror mot att såna ”alternativa artiklar” sprids som ”sanningar”.

Även om vi på de gamla vanliga medieredaktionerna långt ifrån gör allting rätt är vår oberoende roll värd att försvara.

 

 

 

Publicerat av

Hans Lindeberg

Hans Lindeberg

Publicerat av:
Hans Lindeberg
Chefredaktör
Östersunds-Posten

2 reaktioner på ”Misstänkliggörandet av medier har blivit vardagsmat”

  1. Man kan i den här texten återminna sig ett talesätt, ”som msn bäddar får man ligga” och det gäller ju även agendasättande journalistik där undanhållande av korrekt fakta är legio och små vita är kutym men dom inte fungerar lika enkelt i dag som på Lenins tid.

  2. ”Misstänkliggörandet av medierna har blivit en slags vardagsmat”
    Vilken vämjelig självömkan!
    Kanske misstänkliggörandet är berättigat?
    Journalistkåren har en ohygglig makt. Det är inte för inte som journalistkåren kallas den tredje statsmakten.
    Det finns många fler exempel där journalister använder rena lögner, utelämnar fakta eller säger halvsanningar för att uppnå ett visst syfte.

    Mitt förtroende för svensk media är noll!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *