5G-nätet skulle kunna börja byggas i Strömsund

På torsdag diskuteras #rättvistäckning i Strömsunds Folkets Hus. Om du kan: Kom dit!
Om du inte kan vara med. Följ debatten direktsänd på op.se, ltz,se, i Sveriges Radio Jämtland eller på SVT Forum.
Satsningen på att granska bredbands och mobilutbyggnaden är ett unikt journalistiskt samarbete mellan länets medier.
Men framförallt är det ett försök att sätta en av våra mest avgörande framtidsfrågor på kartan. Rättigheten att ta del av det nya digitala samhället oavsett var du bor eller hur du förflyttar dig i samhället.
Synen på #rättvistäckning är mycket en fråga om perspektiv. Från vilken utgångspunkt man väljer att börja sin analys.
Just nu planeras för nya 5G-nät i Stockholm. Samtidigt som delar av vårt län får del av operatörernas uppgradering till 4G-nät.
Jämförelsen mellan de två näten är som att åka spark jämfört med racercykel, eller något liknande.
Utvecklingen av 5G i storstäderna drivs av kommersiella aktörer som Eriksson och Teliasonera. Drivkraften är var det är mest kommersiellt lönsamt att bygga. Om man väljer bästa samhällsnyttan som utgångspunkt för analysen skulle slutsatsen kunna vara den motsatta: Att 5G-nätet borde börja byggas i en glest befolkad kommun som Strömsund.
Vad som är bra täckning eller inte är också en fråga om perspektiv. Post och telestyrelsen (PTS) heter myndigheten som har uppdraget att vara en nagel i ögat på teleoperatörerna och se till att de bygger ut nätet med samhällets bästa för ögonen.
Vilka verktyg har då PTS för att ställa krav?
Kritiken mot PTS under såväl den förra alliansregeringens tid som under nuvarande regering är att det är en tandlös myndighet.
Ett intressant svar på den frågan ger myndigheten själv:
”Trots att operatörerna i huvudsak har uppfyllt de utbyggnads- och täckningskrav som PTS har ställt upp fortsätter det att komma klagomål från konsumenter som upplever problem med dålig mobiltäckning i olika delar av landet”, skriver PTS i sin årliga rapport. Slutsatsen är ändå att tillgången på vad som betecknas som ”grundläggande internet” är god.
Kapacitetskravet på ett nät som ger ”grundläggande internet” är satt till 1 megabit per sekund. Jag vet inte hur många entreprenörer i glesbygden som skulle våga satsa på digital affärsutveckling med en så låg garanterad uppkoppling?
Med andra ord: Företagen som bygger lever upp till kraven som politikerna ställer på hur de ska bygga upp #rättvistäckning. För många av oss som ska använda näten räcker däremot kapacitetskraven långt ifrån till.
Som sagt en fråga om perspektiv.
Till debatten i Strömsund har vi samlat snart sagt alla ledande aktörer. Nätbyggarna IP-Only, Telia, Telenor. Olika intresseorganisationer och regeringen.
De kommer kunna berätta om att just nu pågår en intensiv utbyggnad av fasta bredband och mobilnäten runt om i länet.
Det är förstås mycket bra. Vår ambition med #rättvistäckning är inte främst att peka på orättvisorna utan vilka möjligheter en infrastruktursatsning på digital teknik ger för att skapa tillväxt i hela landet på lika villkor.
Fram till nu har ett samlat samhällsansvar för utbyggnaden saknats.
Tre frågor att ha i minnet när du lyssnar på debatten:
Vad händer när företagen som nu lovar att bygga digitala nät i Jämtland tvingas höja priserna på datatrafik för att finansiera sina investeringar?
Vem ställer krav på snabb utbyggnad nästa gång det blir tokfullt i näten för att Apple eller något annat företag utvecklat en ny IT-pryl som kräver massor av datakraft och alla vill ha?
Vad ska vara styrande när landet byggs ut med ny digital infrastruktur. Marknadskrafterna eller allas rätt att vara en del i ett sammanlänkat digitalt samhälle?