Halva jobbet avklarat

Visst är det skönt att kunna somna på kvällen i harmoni och vakna upp utan huvudvärk och ångest? Särskilt då man inte varit ute på århundradets fest med fri bar utan bara har suttit och stirrat på TV-bilder från Norrköping.
——-
Man brukar prata om att spelare sitter kvar i bussen när det ser slött ut från start och den mättnad och tröghet som Modospelarna visade upp i första påminde också mycket om min lagkamrat i Svedjeholmen som satte i sig ett kilo kalla köttbullar på bussen ned till Sundsvall inför ett möte med Timrå.
——
Som tur är så hade Hästenspelarna lika svårt att göra mål som en infödd Östgöte har att uttala R som annat än W och efter ett riktigt bra byta av Modo blundar Ahnelöv och trycker ett slagga under armen på Henrik Lundberg. Redan där slocknade en del av hemmaspelarnas glöd och även om publiken fortsatte att ösa på kändes det lite avslaget.
——-
I andra perioden vaknar Modo till och får längre anfall och bra tryck. Dessutom går spelare som jag kritiserat tidigare in och styr upp rejält. Ett exempel är Nichlas Torp vars avvägningar och frånvändningar tidigare den här säsongen främst lett till en kraftigt ökad konsumtion av lugnande läkemedel i Övikstrakten. Igår var det samme Torp som visade vägen med enkelt och resolut spel i egen zon och som dessutom följde med upp i anfallen i rätt lägen.
——-

I tredje spelar Modo riktigt bra och den stora behållningen här var att få in micken i Hästens bås under deras time out. Jag antar att SHL skulle gråta över förslaget att bugga tränarna men som åskådare från soffan tycker jag att det är riktigt intressant att få höra det som sägs inom laget och inte bara de floskler som betas av under intervjuer.

——-

Vidare kan jag inte blunda för det här längre. Säga vad man vill om Perra Johnsson men herregud så långsam han är i intervjuer. Man sitter där hemma i soffan och kommer på sig själv med att försöka hjälpa Perra sätta fart på munnen och koppla på mer än bara reptilhjärnan. Hur kul är det inte då att föreställa sig den utskällning som Perra ska ha gett spelarna på träningen inför matchen, PÅ ENGELSKA!

——-

Doktorns tre stjärnor:

  • Emil Pettersson – Inte nog med att den unge Ångesonen syrgasar i full fart i PP, av intervjun i periodpausen verkar han dessutom vara en riktigt sympatisk person. Det här känns som en spelare som Modo kommer att ha stor nytta av framöver, särskilt då han också verkar kunna vinna en tekning ibland, något man inte upplevt som Modoit sen Martin Hostaks dagar.
  • Linus Ullmark – Koalaninjan har vaknat. Trots att Hästenspelarna försökte och försökte kändes det aldrig riktigt nära igår. Den största orsaken till det var att den där Ullmark åter känns sådär lugn och tät som vi minns honom från fjolåret. Extra plus också till det gångna året som haft en positiv effekt på hans tidigare rätt mediokra skäggväxt.
  • Gustav Possler – Äntligen känns det som att Possler fick en match där pucken ville vara kompis med honom. Kanske är det så att han äntligen börjar komma upp i rätt nivå eller så är det så att det här är rätt nivå för honom. Låt oss hoppas på förstnämnda.

Slutligen, nu laddar vi upp i för nästa match hemma i Övik på söndag. Då vore det trevligt om Modo är på tå redan från start. Får vi dessutom en publiksiffra över 7000?

Visst fattade Modo galoppen!

Sådär, då var en hov bortsliten av den vita kusen. Nu är det bara tre kvar innan alla Modoiter kan dra ner på dosen lugnande och sluta profylaxandas. Några tankar:

  • Äntligen spelar Modo som man ska mot ett sämre motstånd. Minns ni senaste kvalserien. Då trodde Modospelarna att man skulle ut och leka Harlem Globetrotters mot samtliga lag vilket resulterade i en mängd kontringar och hjärtsnörp. Igår tog spelarna rätt beslut och även om det ibland ser lite tråkigt ut när man släpper på pressen och istället stänger mittzonen är det nog rätt medicin mot ett Hästen som inte riktigt har den kvalitet som krävs för att spela sig igenom.
  • Även om Modo spelade rätt blev det ändå farligt några gånger då framför allt firma Torp och Hedman visade hur man inte ska agera i egen zon. Då var det tur att Linus Ullmark återigen kändes sådär lugn som en filbunke. Gjorde ett par riktigt bra räddningar på närskott och höll en nolla som ger råg i ryggen.
  • Framåt är såklart ett problem att man inte gör något ”riktigt” mål mot den här typen av motstånd utan sätter två via styrning. Det hade varit gött att se en individuell prestation (Önerud var närmast) eller klapp klapp där motståndarna blir bortgjorda.
  • Såg ni den där killen med 77 på tröjan i Modo? Den killen verkar kunna dominera på den här nivån.
  • En eloge till publiken som sluter upp bakom laget. Att nästan ha 7000 pers i ett negativt kval visar på intresse. Hoppas nu bara att det blir ännu mer folk på ståplats till helgen.

Doktorns tre stjärnor:

  • Donald Brashear – Om man inte har självförtroende och spelet i PP går dåligt finns det några enkla tips. Det enklaste är att lyfta puckar på mål och ha trafik där framför. Tydligen måste man ha över 1000 NHL-matcher för att förstå detta för när de flesta Modospelare under säsongen valt att göra en Kyle Flanagan, dvs. stå 1,5 meter bredvid målet och försöka styra pucken med tankekraft, så kliver Donald in och gör som man ska. Förutom målet gör han också en elegant prestation när han driver in puck, droppar, söker position inåt mitten och nyper direktskott som sånär sitter. Journalister och tyckare runt om i landet får kalla honom hur mycket cirkusbjörn de vill. För den typen av spelförståelse som cirkusbjörnen visar upp saknas hos hälften av hans lagkamrater.
  • Jonas Ahnelöv – Det sägs att kaptenen ska föregå med gott exempel. Antingen så gör man som kapten ynkrygg på Costa Concordia och gömmer sig i livbåten eller så gör man som Kapten Ahnelöv och visar var fan skåpet ska stå. Från första bytet är han den spelare som åker mest skridskor, visar sig för sin backkollega, tacklar och täcker skott.
  • Linus Ullmark – Även om inte Hästen gödslade honom med puckar så att han behövde sto på huvudet så höll Linus ändå hov. Det märktes att han lade manken till och hoppas nu att han kan rida vidare på den här framgången. Ryktas att detta kan följas upp av en ny nolla på onsdag.

——-

Ny match på torsdag. Då vore det väldigt trevligt att tysta publiken tidigt. Känslan just nu säger vinst 1-4 efter mål av Haataja, Ahnelöv, Önerud och Ullmark!

Fattar Modo galoppen?

Usch, då är det dags för det här kvalet som man väntat på sedan december. I samband med det tänkte jag också köra bloggen som en liten ventil istället för att ta ut alla känslor på vänner och familj.

——-

Ni som såg matchen mellan Leksand och Malmö igår upptäckte nog att skillnaden mellan ett risigt lag i SHL och ett bra lag i Allsvenskan inte är milsvid, särskilt inte när faktorer som form, självförtroende och press spelar in. Ett lag som Malmö, som såg tamare ut än en gammal kastrerad hankatt mot Björklöven hemma, går in och spelar ett helt annat spel när oket tagits från deras axlar.

——-

Nu är dock Vita Hästen inte av samma kvalitet som Malmö, i alla fall inte sett till spelarmaterial. Däremot har man ett kollektiv som underkastar sig Czarnecki på ett sätt som inte direkt Färjestads gubbar var sugna på för några år sedan. Man går till och med ut själva från Hästens sida och säger att man siktar på att tråka ut Modo och i ärlighetens namn är det nog just uttråkning som är Hästens enda chans.

——-

Därför är det sjukt viktigt att Perra och andretränarna fått Modospelarna att förstå vikten av att inte stoppa huvudet under armen och köra in i den parkerade bussen utan istället nöter ner Hästen genom att låta dem göra det som Allsvenska lag är dåliga på, nämligen att spela sig från egen zon och över röd. Vinner man puck högt och får kontroll nere i anfallzonen handlar det mer och man mot man och då ska skickligheten göra skillnad.

——-

Den största farhågan anser jag dock vara spelet i egen zon. Att döma av de matcher som jag sett i förkvalet så handlar mycket av de allsvenska lagens spel om att gå på stenhårt i checkingen, även då lägen egentligen inte ges (inte helt olikt Modo under Anders Forsberg med andra ord). Skickliga lag som Skellefteå leker bort denna press men för ett Modo som gärna frånvänder åt fel håll eller spelar en puck i knähöjd på sin backpartner blir det problem.

——-

Många av Hästensupportrarna pratar om att det ska bli otrevligt för Modo att komma ner till Himmelstalundshallen och att spelarna ska känna sig obekväma när de äntrar isen. Det påminner mig om senaste gången jag själv spelade i Himpan för tiotalet år sedan, något jag skrev om igår på Twitter. Det var rätt tidig söndagsmatch och vi skulle åka från Linköping. Tyvärr hade vi dock haft lagfest kvällen innan och det visade sig att ingen spelare blåste grönt och kunde köra. Det slutade istället med att vi fick bära trunkarna från Stångebrohallen ner till stationen och ta tåget till Norrköping. Väl framme upptäcker dessutom målvakten att han glömt ta med sig sin utrustning. På frågan hur man kan glömma att ta med sig grejerna när man ju bevisligen ska bära något från hallen till stationen svarade han krasst att han visst burit något, en kebabrulle…

Som tur var så mötte vi ett IK Guts (då ett av Sveriges sämsta hockeylag, numera kända för att husera Kanadensiska damstjärnan Jennifer Wakefield) så efter några koppar kaffe och med en lånad målvaktsutrustning inkasserades tre poäng och Norrköping var ett segertåg.

——-

Kvällens tips är 4-1 till Modo. Målskyttar Hossa, Haataja, Kempe och Possler.

 

 

Hej kvalserien!

Jag vet inte hur andra Modoiter känt under säsongen men i och med matchen igår känner då jag att den här kvalserien nu är oundviklig. Här är några av anledningarna till varför Modo möter allsvenskt till våren:

  • Värvningskassan verkar rymmas i en McDonaldsmugg
  • Anders Forsberg är alltid nöjd oavsett resultat
  • Powerplayuppspelen är så imbecilla att till och med korpenlag undrar hur svårt det ska vara att kantöppna
  • Adam Reideborn har varit bättre än Linus Ullmark
  • Donald Brashear tillför mer på isen är Peter Öberg
  • Travis Roche har gått från att vara smart och långsam till att bara vara långsam
  • Kyle Flanagan tycker att man ska kontrollera skridskosnörena i mittzonen
  • William Nylander började lågstadiet samma år som try-outande Gaéthan Royer senast spelade professionell ishockey
  • Lagkaptenen Samuel Påhlsson visar lika mycket känslor som Keanu Reeves
  • Joonas Nättinen har fått Tomas Kapusta att framstå som århundradets klipp
  • Niklas Nordgren får Joonas Nättinen att framstå som århundradets klipp
  • Att man som supporter längtar efter T.J Hensick
  • Den tänkta stommen är ett fall för fuskbyggarna
  • Den faktiska stommen får inte ens köpa Peters Pops på bolaget
  • En 36-årig norrman är den ende icke-junior som kan göra mål
  • Tre av de sex forwards som håller hygglig  SHL-klass lämnar för JVM
  • Lagets sportchef ser ut som att han konstant är på audition till en film av Aki Kaurismäki
  • Avvägningar kring nyförvärv görs och Emil Djuse värvas för framtiden
  • Carl Grundström kämpar hårdast av alla och får belöning i form av läktarplats
  • Att man numera jublar om laget i en match lyckas komma upp i tvåsiffrigt vad gäller skott på mål
——-

Med det sagt så avslutar Modo imorgon mot ett Linköping som fick storpisk igår. Min gissning är 5-1 till Cluben, 58-9 i skott och en Anders Forsberg som tycker att man på det hela gör en riktigt bra insats, är på rätt väg, jobbar vidare med de små detaljerna och inte alls känner någon oro kring lagets tabellplacering.

Välkommen till MoDonald

Det är en riktig sån där Jack the Ripper-dimma här i Stockholm nu på morgonen och det känns ju rätt passande till den lilla snutt jag tänkte skriva kring Modos senaste nyförvärv.

Jag fick tips och hintade i tisdags förra veckan om att det skulle komma ett nyförvärv som minst sagt skulle vara överraskande men måste ärligt säga att jag inte trodde att ryktet skulle bli verklighet. Så vad säger vi då om gamle gode Brashear?

——-

Först och främst så har ju alla journalister och experter redan spytt ur sig hur dåligt det här är och hur värdelösa Modo är som drar hockeyn tillbaka till en tid då man släpade sin respektive i håret hem till grottan. Alla utom Niklas Wikegård förstås, och alla vi nostalgiska NHL-följare som tycker att det här är det häftigaste nyförvärvet till svensk hockey sen Eddie Belfour tog på sig knätofsar.

——-

Vidare måste man beundra Peter Forsbergs sätt att visa vart skåpet jävlar i mig ska stå. Foppa pratade om att plocka in lite tuffhet för att inte motståndarna ska ta sig för stora friheter med ett ungt Modo. Låter bra tänkte nog alla Modoiter och såg framför sig att det skulle dyka upp en nordamerikan med inställning lite åt Hinotehållet. BOOOOM, då ringer Foppa upp DONALD BRASHEAR och hör om han vill snöra på sig grillorna och äta på Mammamia i vinter. Det är lite som att Sundskolan skulle plocka in Steven Hawking i laget till distriktsfinalerna av Vi i Femman!

——-

För er som inte har stenkoll på Brashear ska jag ge en kort recap. Han är en 42 år gammal, 190 cm lång och 106 kg tung amerikan. Han har slagits mot spelare som Bob Probert, Jim McKenzie, Dan Kordic och Rob Ray och rankades ofta under slutet av 90-talet som tungviktsmästaren i NHL. Detta gör att han också är på plats nummer 15 över de mest utvisade spelarna i ligan genom tiderna.

HÄR kan ni se lite de talangerna.

För den stora allmänheten är han dock känd för att ha blivit nedklubbad av antagonisten Marty McSorley, något som renderade McSorley både den längsta avstängningen i NHL:s historia och civilt åtal. Den händelsen finner ni HÄR.

Men förutom detta så var Brashear en hygglig NHL-spelare rent hockeymässigt, en kategori av fighters som växte fram och som faktiskt kunde bidra lite med annat än knytnävarna. Därför har han också fått representera USA i två VM och varit assisterande kapten i Washington. Visserligen är det som att leta efter en nål i en höstack men bland alla slagsmålsklipp på youtube finns det faktiskt några exempel på att Brashear faktiskt kan göra MÅL.

——-

Så är nu en uttjänt medelålders slagskämpe vad Modo behöver? Sportsligt, absolut inte. PR-mässigt, ja verkligen! För att vinna matcherna behöver laget få in en center och en forward av toppklass för att man ska börja ta poäng. Vad värvningen av Brashear gör är dock att plocka bort fokus från diskussionerna om Anders Forsbergs konstiga spelsystem, spelares vara eller inte vara i truppen och skadelägen på nyckelspelare. Om han är så billig som Mikael Nordstrand antydde i gårdagskvällens Hockeypuls är det de bäst investerade reklampengarna i svensk hockey på flera år.

——-

Förresten, vet ni att Modo förlorade en hockeymatch igår? Borta mot Brynäs med 4-1.

 

Tack för att ni lyssnade Modo

Puh, vad skönt det var att få sitta och svettas nervöst i ledning, det var inte igår. Nu var dagens batalj ingalunda perfekt genomfört av Modo men det är 3 poäng och ett fall framåt.

——-

Först och främst vill jag tacka Modo och Per Svartvadet för att man tog sig tid att ta upp och svara på mina fem frågor för några dagar sedan. Vissa frågor gav tydligare svar än andra :-).

——-

Minimerade misstag – Det var kanske inte direkt New Jersey Devils från 2000 vi såg i Fjällräven men visst var det lite befriande att i alla fall 50% av bytena kunna sitta och titta utan att mazarinen förvandlats till en smulhög i näven. Fortfarande är det vissa spelare som inte riktigt hajar att man ska spela för varandra och som försöker göra tre gubbar i mittzonen istället för att lägga djupt när backarna som varit inne i två minuter är tröttare än Leif GW Persson efter ett crossfit-pass.

——-

Avvägd offensiv – Från att tidigare ha störtat framåt utan tanke gjorde Modo idag en mängd av beslut där man istället valde att backa hem för att undvika spelvändningarna som motståndarna kunnat kalasa på hela hösten. Nu bjuder man visserligen LHC på en del vändningar men på det stora hela var många av skotten som Ullmark fick på sig från lägen som Linköpingsspelarna inte valde själva utan blev tvingade till.

——-

Väggen – När vi ändå är inne på Ullmark. Förutom skotten från dåliga vinklar så är Linköping ett tillräckligt bra lag för att ska åtminstone 15 kvalificerade målchanser där Ullmark verkligen visar klass. Under de första 10 minuterna av andra perioden vill jag hävda att han vinner matchen åt Modo. Två, tre snabba bortamål där och Modo hade åter varit djupare ner i träsket än Robert Döme i en kebabtallrik.

——-

Boxplay – Även med en man mindre på isen såg det mindre virrigt ut än tidigare. Visst, man fortsätter på den inslagna vägen att inte få ut puckar ur zonen men ikväll tokstötte man i alla fall inte utan understöd och spelade istället en tight box med tillit till målvakt.

——-

Doktorns tre stjärnor:

Linus Ullmark – Agerade sådär som vi varit så bortskämda med tidigare. Bonusgädda för spelet med puck och klubba.

Jonas Ahnelöv – Visade ikväll sin klass. Såg inte alls lika rostig ut som tidigare och hade både farten och tyngden som Modos tunna förvar så väl behöver.

Victor Olofsson – Var inte bäst på isen ikväll men när man toktrycker upp ett schlagga i taket sådär som den värsta Al MacInnis i PP så är man given på den här listan.

——-

Slutligen gäller det att vara lite nykter och konstatera att den här segern än så länge bara är lite konstgjord andning. Modo var sämre än LHC men tog poäng. Mot Skellefteå i helgen gäller det att vrida åt tumskruvarna ytterligare några snäpp för att det inte ska stå 4-0 efter första perioden.

Fem frågor till Modo Hockey

Ja då var det dags för ännu en förlust i SHL. Efter ett par matcher där man lyckades rädda lite heder mot Örebro och HV så var det djupa dalen igen mot Djurgården. För att toppa detta ger man bort 3 poäng till Leksand som nu inte alls längre är avhängda. Visst är det starkt att ta igen till 4-4 men när man kör med huvudet under armen sista minuten blir det en tung bussresa hem.

——-

Istället för en vanlig analys ställer jag här fem frågor som jag skulle vilja ha svar på från Modo Hockeys sida. Kanske nån vänlig ÖA-journalist kan åka ner på arenan med blocket i högsta hugg.

1. Varför värvar man inga spelare? Är det Modos egentliga målsättning att bara hålla sig kvar i serien eftersom man vägrar att värva spelare? Nu är det nio poäng upp till sjätteplatsen. Det ser jag som omöjligt och det kanske Svartvadet också gör? Eller är det så enkelt att man går så mycket back att det inte finns några pengar? Vi har en tänkt förstecenter som sitter hemma med solglasögonen på och känns mil ifrån en comeback. Vi har en rightfattad finne som försökt samma dragning i nitton omgångar utan att lyckas en enda gång. Vi har Öberg och Nordgren som är ofarligare än Gandhi efter en anger managementkurs. Och den som leder allt är en lagkapten som trampar i sirap och viftar lite lojt med klubban i en hand. Enkelt sagt, vi har en norsk gubbe och en liten Nylander som de enda producerande spelarna. Därtill har vi ett gäng unga spelare som är duktiga men som inte är de som ska bilda stommen.

——-

2. Är det verkligen förbjudet att lägga sarg ut? Jag förstår att spelarna helst ska spela sig loss för att behålla pucken under kontroll men när man under 1,5 års tid nu spelat fast sig själva i hörnen undrar jag om det på riktigt finns någon form av straff för den spelare som lägger sarg ut? Och om det finns det, vore det inte en idé att lätta på det straffet i lägen då man möter motståndarnas topplinor. Ikväll fick Sallinens kedja exempelvis så många gratispuckar att de måste trott att julen kom tidigt i år.

——-

3. Vem sitter med Ullmarks woododocka? Ifjol hade vi en målvakt som var så trygg i sitt spel att man många gånger kunde förlåta de sjabblande backarna. I år står en kille med samma namn i kassen men med en utstrålning som säger överarbete och panik snarare än säkerhet och lugn. Ikväll hade han dessutom så mycket såpa i händerna att det löddrade. Har Buffalo verkligen varit inne och ritat om i Maskens instruktioner eller är det bara en tillfällig dipp?

——-

4. Satt all boxplaykunskap i Kristian Forsberg? Ifjol var laget enorma i BP, i år får man inte stopp på motståndarna i uppspelen och sen släpper man diagonalpass genom slottet samt släpper till skott från back utan att ligga i skottlinjen. Dessutom misslyckas man ofta med att få ut pucken ur egen zon. Ikväll exemplifierades detta av bland annat Ahnelöv och Lehtivuori som i spel 3 mot 5 missar öppna lägen att lägga ut och istället blir det mål bakåt.

——-

5. Varför är det alltid så slarvigt? Det är inte många saker som Uffe Samuelsson gjorde som egentligen gladde mig så mycket annat än att man sköt från alla håll OCH att man försökte hålla misstagen till ett minimum. Med Forsbergs hockey förstår jag att det ska gå snabbare och att gubbarna ska våga hålla puck men när det ständigt missas i markeringar, slarvas i uppspel och passas enmeterspassningar på hälarna undrar man vad som är fel? Modo har ingen vass uppställning på pappret men det har inte exempelvis Örebro eller Djurgården heller. Ändå är dessa lag före oss i tabellen med ett spel anpassat till materialet.

——-

Efter förra blogginlägget känns det som att det en massa gnällande men roligare är det inte att vara Modoit just nu. Hoppas att mina mungipor åter är uppåt efter Växjö borta, LHC hemma och SAIK borta…

Pengarna tillbaka tack!

Om jag fått en krona för varje misstag Modo gjort den här säsongen så hade jag kunna skriva dessa rader i min nya 400 kvadrats lägenhet på Strandvägen. Ikväll är det många gånger så fruktansvärt illa så att jag tycker att de stackare som tagit sig till arenan borde begära pengarna tillbaka.

——

Inställningen – Hemmamatch mot Skellefteå, Kabanov och Schremp tillbaka, hyfsat med folk på läktarna. Då går Modo in med inställningen att vi skiter i allt, lite som en kock på en lyxrestaurang som ignorerar menyn och gästernas önskemål och istället langar upp en Billys panpizza på tallriken och tar rast. 0-11 i skott och 0-2 i baken är ju inte direkt nåt som lockar särskilt mycket folk till matcherna. Hade jag varit Modospelare hade jag skämts så mycket att jag inte vågat visa mig ute bland folk de närmsta dagarna. Modo, som är så aktiva på Twitter borde inte bara tacka de 5679 personer som kastat bort 2,5 timmar av sitt liv på den här misären utan gå ut med en ursäkt å spelarnas vägnar.

——

Individuella misstag – Som sagt, missade markeringar, slarviga passningar, puckstirrande och felvändningar. Det här kan nog vara en av de Modomatcher genom alla tider där det gjorts flest individuella misstag. Det intressantaste är ju att det inte är juniorerna som står för merparten av dessa utan att gubbar som Roche, Skröder, Önerud och Hedman, ja i princip varenda namn på laguppställningen som tyckte att det inte spelade någon roll ikväll.

——

Målvaktsspelet – Visst, han är överspelad många gånger men sanningen är att Linus mest påminde om en PET-flaska idag med returer överallt. När han dessutom satt fast i förflyttningarna och släpper minst tre mål han normalt inte gör så blir det inte roligare än så här.

——

Försvarsspelet – Nu ska till Ullmarks försvar sägas att han sannerligen inte hade det tätaste av försvar framför sig. Travis Roche exempelvis måste ha satsat grova pengar hos skumma asiatiska brokers på att komma sist i +/-ligan och rent generellt stirrades det så mycket puck ikväll att det luktade gummi ända hit.

——

Lagbygget – Nu saknades visserligen Flanagan men det är så uppenbart att Modo trånar efter kvalitet. Spelare som Niklas Nordgren och Peter Öberg tillhör den gamla skolans forwards som är kloka och taktiskt drillade men vars skridskoåkning gör dem lika giftiga som en majsorm. Lägg därtill Joonas Nättinen, mannen som gett alibiåkningen ett ansikte och det är inte mycket kvar som ska sköta skapandet. Under uppehållet måste det komma in nytt blod och det måste komma in kvalitet. En andrecenter och en riktigt vass forward samtidigt som någon av de ovan får lämna samt en defensiv back är nästan ett måste för att ens ha en chans att klättra i tabellen.

——

Doktorns tre stjärnor:

  • Adrian Kempe – Försökte i alla fall
  • Publiken – Försökte i alla fall
  • Niklas Torps skägg – Försökte i alla fall

Nu är det två bortamatcher kvar innan uppehållet. Känslan är att det blir noll poäng mot Örebro och HV och då knackar jumboplatsen på dörren.

Cluben, Nyllet och lite färre misstag

God afton,

Äntligen var det inte bara snyggt spel som Modospelarna fick ta med sig på bussen hem utan 3 ytterst välförtjänta poäng. Ikväll gör man en riktigt bra bortamatch nere i Linköping och är det spelförande laget under det mesta av de 60 minuterna.

——-

Misstagen – Ikväll var det inte bara att LHC var tama, Modo gör en riktigt rejäl insats och gör verkligen sitt bästa för att minimera sina misstag. Och även om mängden misstag gick ner med 80% så är det ändå först en jättemiss i form av en diagonalpassning från egen zon rakt på bladet på LHC-spelare och onödig puck out av Lehtivuori på efterföljande tekning som ger LHC chansen med fem minuter kvar. Dessutom ska det vara spöstraff på firma Hedman och Persson som låter Taffe glida mellan dem i slutsekunderna.

——-

Hjärtat – Det märktes att spelarna gått samman och bestämt att man ikväll skulle ta en för laget i varje situation. Possler täcker skott, Kauppinen tar en tackling för att täcka puck, Nordgren kastar sig huvudstupa för att få ut pucken m.m. m.m.

——-

Överkonstruktiviteten – Visst såg det ofta snyggt ut men Modos sätt att göra det lite för svårt hade gjort Mattias Ritola stolt. Hade man spelat lika enkelt som mot Färjestad borta tror jag att den här fighten hade varit död redan efter två perioder.

Doktorns tre stjärnor:

  • Adam Reideborn – gör en riktigt stabil insats och fortsätter att vara den vassare av klubbens målvakter. Är dessutom tydligare i kommunikationen med utespelarna än Ullmark och gör inget förhastat.
  • William Nylander – gjorde en så där varm i hela kroppen. Vinner alla tekningar, hämtar puckarna i sarghörnen och leker upp pucken i krysset, allt med perfekt lagt hår och ett ansikte som ingen önskar ärra. Klass!
  • Simon Önerud – Det är flera som platsat som tredje stjärna men det får bli Önerud för sitt fantastiska mål i PP som innehöll både sälen, skytten och kängurun.

——-

Nu är Modo ledig till på lördag då Brynäs kommer på besök. Senast lagen möttes dominerade man i Gavlerinken men gav bort segern samtidigt som Samuel Påhlsson blottade SHL:s okunskap kring slewfooting. Det vore betydligt trevligare med 3 poäng och lite skönt traditionellt Brynäsgnäll på presskonferensen efteråt.

 

 

Inför veckans matcher

Ja då var det dags för lite ödesmatcher igen för Modo Hockey. Efter att ha sett riktigt bra ut för några veckor sedan har det blivit fyra raka utan poäng.

——-

Det som stör mig mest med detta är att det, förutom vid bottennappet mot Växjö inte har sett så illa ut offensivt. Presspelet sitter betydligt bättre än förra året och till och med en spelare som Niklas Nordgren lyckas göra mål.

——-

Bakåt är det däremot så virrigt att till och med Rickard Lintner skulle undra vad fan det är frågan om. På flera ställen bland fans börjar det mumlas om Anders Forsberg är rätt gubbe för jobbet. Låt oss säga så här. De brister i försvarsspel som Modo Hockey visar upp ligger på en nivå som inte ens Jacques Lemaire skulle klara av att styra upp. Att hela tiden stirra puck, missa markeringar som Stevie Wonder skulle se, och spela över sin förmåga istället för att lira enkelt är inga grejer som en tränare kan lära ut nu, det är saker man lär sig redan innan håret börjar växa på andra ställen än huvudet.

——-

Att bero på överkonstruktivitet. Igår kom det oväntade beskedet att Mattias Ritola lämnar Modo för att flytta hem till Leksand. Säkert en bra värvning under de fem första matcherna. Så var det ju i alla fall när han kom till Modo från Nordamerika och man som Modoit blev så där överjordiskt imponerad som man inte varit sen Salle och Svartvadet vände hem med ett tempo i kroppen som, visserligen bara för några matcher, gjorde att man var en nivå bättre än de bästa i serien. Min teori (med viss backning i källor till laget) är att, lika omtyckt och saknad som Ritola kommer att bli i omklädningsrummet och på bussresorna, lika lite kommer lagkamraterna att sakna hans sätt att konsekvent köra sitt eget race och längta efter regeländringen som innebär att han skulle få en egen puck att lira med.

För Modos del försvinner visserligen en del kreativitet men samtidigt har den kreativiteten i ärlighetens namn sällan gett något resultat framåt. Nu kommer William Nylander som en gratis ersättare och dessutom har X antal hundratusen frigjorts för en klassvärvning som passar Forsbergs spelidé bättre än Ritola. Hur som helst, tackar jag dig Mattias för din tid i Modo och hoppas att det går bra hemma i Dalarna.

——-

Till sist. Imorgon är det dags för Linköping borta och på lördag kommer det reklamlösa gänget från Gävle upp till Övik. Ett rimligt scenario här är noll poäng mot LHC och 3 hemma mot Brynäs. Mycket beror på om Linus Ullmark suttit och studerat matcher från ifjol istället för att lyssna så mycket på instruktioner från Buffalo.