Decenniets viktigaste värvning?

Idag meddelade Brynäs klubbdirektör Hans-Göran Karlsson att han lämnar sin anställning. Hans-Göran Karlsson har min stora respekt för det arbete han lagt ned i klubben.

Han tog steget in i Brynäs IF när klubben stod inför svåra utmaningar. Under de åtta år Karlsson arbetat i föreningen har utvecklats för att möta den verklighet elitklubbar lever i.

Karlsson har hanterat den ekonomiska saneringen på ett beundransvärt sätt och flera rekryteringar på kansliet har hållit yppersta klass.

Hans-Göran Karlsson har varit en viktig person i Brynäs under de åtta år han arbetat i klubben.

Nu står klubben inför decenniets viktigaste värvning vid sidan av isen.

En ny klubbdirektör ska rekryteras och det sker i en klubb som är satt i förvandling. Jag ska inte tjata – men ändå påminna – om de personella förändringarna som skett i tjänstemannaleden.

Nu står vi här igen med ytterligare en person lämnar klubben. En person som varit med och byggt om klubben. Det sker i en tid när flera kulturbärare lämnat på mindre än ett år. Det finns inga svar och det är på gott och ont. Öppenhet är viktigt, men integritet viktigare. Gäller inte minst i vår egen klubb.

Det finns inga fördelar med att så många lämnat under så kort tid och ska jag vara ärlig hade jag önskat att Hans-Göran varit kvar tills dess Bengtzén och hans rekryter lärt sig mer om vad det handlar om att arbeta för och i Brynäs. Så blir det inte.

Men. För det finns alltid ett men.

Hans-Göran Karlssons beslut öppnar upp spelplanen för medlemmarnas företrädare. Brynäs styrelse kan nu visa vägen med vad man vill med klubben, vilka ledare man vill se leda klubben och vilken framtoning klubben ska ha.

Styrelsen har alla möjligheter att åter ta sig in i matchen om Brynäs framtid. Det tycker jag är mycket bra.

Att värva det kommande decenniets viktigaste medarbetare är ingen enkel process. Jag hoppas och tror att rekryteringen kommer att hålla hög klass och jag är övertygad om att styrelsen inte väljer en bekväm väg för en så viktig funktion som klubbdirektörens.

 

Bekantas bekanta kommer till Gävle

Mathias Porseland är klar för Brynäs och jag vill påstå att sportchefen den här gången vet vad han gör.

Sportchef Bengtzén lärde för tio år sedan känna en talangfull yngling från västkusten. Sedan dess har Porselands karriär mestadels gått österut. I Finland levererade han framåt och i KHL har motståndet varit ett annat.

Efter en statistisk grundkontroll gläds jag över goda plus/minus siffror i lag som kämpat i delvis motvind. För mig är det intressanta siffror även om de inte säger särskilt mycket om och i vilka viktiga moment i matcherna en spelare spelar.

Om inte mitt minne sviker mig helt vill jag påstå att Porseland har goda offensiva kvaliteter, besitter ett mod att spela på chans när det behövs och har viss finess i sin verktygslåda. Minnena kommer främst från tiden i Rögle och dessa minnen är numer några år gamla.

Jag tror mycket väl att Porseland kan komplettera den nuvarande backbesättningen på ett bra sätt. Han kommer givetvis att få rejält med istid då han är vald av den nya sportchefen och den tränare samme man anställt. Med dessa spelar brukar tålamodet vara större än med andra.

Är han då den back Brynäs behöver? Ja, varför inte? Är han frälsaren när det gäller kreativitet och förmåga att göra Brynäs defensiv mer offensiv? Det återstår att se.

Under tiden konstaterar jag att det känns bra att Bengtzén skriver kontrakt med en för honom bekant spelare. Han vet vad som kommer, han vet vad han får och han vet vad han inte får.

Det brukar nämligen vara så när man värvar bekantas bekanta.

Längtan kan stavas svart mot vitt

Svart mot vitt. Matchernas match. Det spelar ingen roll hur det går. Brynäs vinner.

Försäsongsmatcherna börjar ta form och först ut är internmatchen mellan svart och vitt. Något eller några utflugna brynäsare brukar delta och även om matchen i sig inte berättar särskilt mycket för oss har den ett annat – och mycket viktigare – budskap. När internmatchen spelas inleds säsongen.

Från och med den matchen stiger intresset än mer. Nya spelare synas i sömmarna, andra spelare granskas utifrån tidigare säsonger och analyserna handlar om inställning, spelsystem och annat som gör livet lite roligare för oss som följer laget.

Apropå nyförvärv så har inte Sportchef Bengtzén varit alltför aktiv. Medan flera andra lag presenterat många kvalitativa nyförvärv har Brynäs presenterat ett – Nick Johnson. Jag vet, jag vet. Jonathan Pudas har också skrivit på, men mina förväntningar på honom är inte alls lika höga som på Johnson.

Finns det då anledning att vara orolig? Kanske, kanske inte. Sena nyförvärv kan betyda dokumenterad spetskompetens och det kan betyda förhoppningsfulla önskningar.

Några säger att de långtidsskadade spelarna Ollas, Enterfeldt, Sundqvist och den utlånade Solden nästan är att betrakta som nyförvärv. Jag håller delvis med, men det är alltför många om i en sådan kalkyl. Jag hoppas givetvis att alla fyra kommer tillbaka med full kraft och bidrar med det vi vet att dom kan, men låt oss vänta och se vad rehabträningen har gett.

Flera av Brynäs motståndare kommande säsong har värvat dyrt, intressant och smart. Dessa trupper ser idag starkare ut än vad Brynäs på pappret gör. Vi får se hur deras värvningar ser ut när deras teoretiska styrka ska omsättas på isen.

Bengtzéns utlovad värvningar kommer så småningom. Vilka dom blir återstår att se. Innan vi bedömer hur stark trupp Brynäs har i jämförelse med andra klubbar underlättar det om lagen värvat färdigt.

Under tiden längtar jag till nedsläpp och inte visste jag att längtan kan stavas svart mot vitt.

Nick Johnson fyller tomrum

Ryktet var sant. Nick Johnsson kommer att spela i Brynäs kommande säsong och det är ett välkommet nyförvärv under den mest stillsamma försäsongen på länge.

Nick Johnson har rätt ålder, rätt bakgrund och rätt erfarenhet av svensk ishockey. Det ser ut att vara en spelare som levererat poäng under hela säsonger och även under perioder då det egna laget inte producerat.

Allt är med andra ord frid och fröjd? Jag tror att Johnson mycket väl kan bli ett nyförvärv som är början på ett lagbygge som kommer ikapp fjolårssäsongens upplaga av Brynäs.

Nick Johnson har spelmässiga kvaliteter jag gillar. Det ska bli intressant att se vilka minnesvärda prestationer han kommer att lämna efter sig när han lämnar Brynäs?

Men. För det finns alltid ett men och i det här fallet några stycken.

Brynäs är inte Växjö. Nick Johnson får nya lagkamrater som har andra kompetenser än de han vant sig vid i Växjö. Sättet att spela spelet skiljer sig åt på ungefär samma sätt som olja förhåller sig till vatten och tränarnas olika framtoning är väsensskilda.

Jag tror Nick Johnsson är den professionella spelaren som kan anpassa sig efter den nya klubben, staden och laget. Hur väl återstår att se.

Hur som helst; jag är glad över värvningen av Nick Johnson. Jag kommer att sova lugnt. Det kommer att bli bra.