Erik Sandberg

Aldrig känt mig mer som en brynäsare

Det blev som alla experter trodde. Luleå/MSSK slog ut Brynäs ur slutspelet i ishockey, men jag tror alla experter lärde sig att klubbhjärta numer stavas Brynäs damlag. 

Jag har sett SM-guld vinnas, jag har tagit del av makalösa vändningar i hopplösa matcher och matchserier, men jag har aldrig sett ett så heroiskt kämpande lag som Brynäs damlag.

Jag borde ha förstått det redan under den första matchen laget spelade i Sundsvall. Sara Jakobsson var matchens gigant, Angelica Östlund täckte skott med huvudet och Anna Borgqvist beslutsamhet i övertidsspelet resulterade inte bara i ett mål utan två. Det var ett lag som berörde mig på ett sätt få lag och spelare numer gör. 

När säsongen nu är över vill jag rikta ett stort tack till alla spelare och ledare kring och i Brynäs damlag. Det är sannerligen en skara hockeysjälar som inte bara spelar en heroisk ishockey. Dom är också en grupp människor som genom sitt sätt att vara visat prov på stolthet, hunger, engagemang och gemenskap. Det är ett lag som visat att man med små medel kan skapa något som är större än titlar.

I min vardag plockar jag fram ögonblick från årets seriespel och det kommer också att gälla detaljer från slutspelet när det gäller hur spelet kan spelas, men det viktiga dom lärt mig är större än så. 

Jag har mött ett engagemang som resulterat i att jag återfått tron på svensk ishockeys framtid. Jag har sett potentialen i en klubb som kan göra skillnad, men framförallt är det spelarna och ledarna som är orsaken till min återvunna kärlek för spelet och dess aktörer.

Det finns något genuint äkta i laget som jag önskar att alla supportrar, ledare och publik skulle få uppleva. 

Brynäs damer har förlorat en hockeymatch på ett beundransvärt sätt. Brynäs damer har vunnit fler än mitt hockeyhjärta.

Tommy Sandlin har skrivit att ”kväll efter kväll spelas livets mysterium upp för oss därute på banan”. Brynäs damlag har gett mig några nycklar till att lösa upp några av livet mysterium. 

Det är med stolthet jag vill rikta mig till Madde, Nanna, Per, Anna, Josefine, Sara, Wilma, Shelby och alla dom andra som finns i och kring Brynäs Damlag. Tack för allt. För allt ni lär mig, för vilka ni är och tack för hur ni representerar klubben. Jag har aldrig känt mig så mycket brynäsare som tillsammans med er.

Tack. Vi ses igen.

Publicerat av

Erik

3 reaktioner på ”Aldrig känt mig mer som en brynäsare”

  1. Synd då att ni som förening inte förmår mobilisera supportrar ens till slutspelet för ert damlag. Det fanns ingen klack, inte en sång för ert lag när ni spelade kvartsfinal 1 på hemmaplan. Jag tycker det är tragiskt.

    Vi var ca 15 på bortastå, men vi sjöng sånger och ramsor för vårt Luleå.

    Det skrevs på sociala medier att bussarna i Gävle hade Brynäsflaggor på torsdagen, inför en match i serielunken SHL, men inga flaggor på onsdagen inför damlagets slutspelsmatch.

    Som förening och som stad har ni mycket att jobba i jämställdhetsfrågor.

    Men djävlar vilken bra målvakt ni har i damlaget.

  2. Hej!
    Men vad att göra för att stärka upp positionen och slagstyrkan hos detta lag. Kan ju inte bara stampa på och åka ut i kvartar år efter år. Ungefär likt herrlaget.

  3. Norrlandsguld – Du har rätt i mycket. Särskilt om Sara Grahn. Otroligt roligt att se henne spela och vad hon tillför sporten. Ja. Jag tycker också att det finns mycket att arbeta med. Handlar om bättre förutsättningar för tjejer att spela ungdomsishockey, bättre förutsättningar för seniorer som vill utvecklas, bättre förutsättningar för att spela ishockey under en lång karriär. Jämställdhet kommer inte bara av bättre förutsättningar, men det är inte oviktigt. Jag har tagit till mig damhockeyn och jag tror att många skulle göra samma sak om man gav det en chans. Tack för att du läser, läste och kommenterade. Lycka till i fortsättningen.

    Peppe – Mycket som behöver göras. Lite som i svaret till Norrlandsguld, men för Brynäs tror jag det viktigaste är att damlagets status höjs både inom klubben och bland supportrar. Damishockeyn är för mig en självklar del i klubbens verksamhet och därför känns det för mig lika viktigt att damlaget får bra förutsättningar att leda utvecklingen inom svensk ishockey. Det sistnämnda är klubbens vision och då är det självklart att klubben ska prioritera damverksamheten på samma sätt som görs på herrsidan. Tycker själv att den riktade sponsringen till damerna är en bra början, men man kan också fundera på om resurser inom klubben kan användas på ett än mer medvetet sätt för att förbättra damverksamhetens förutsättningar. Tycker också att klubbens långsiktiga arbete för att utveckla flickishockey är mycket intressant. Om Brynäs ska bli en ledande klubb på damsidan – vilket jag förutsätter att man vill – kräver det medvetna prioriteringar, konsekvenser av det och hårt arbete. Avslutningsvis vill jag mena att många supportrar också har ett ansvar för att klubben utvecklar damverksamheten. Jag vill vara en sådan supporter och hoppas bidra med det jag kan. Ja. Det var början på ett svar på din fråga. Kommer fler i framtiden. Tack för att du läser och kommenterar. Betyder mycket för mig. Tack!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *