NATO och försvaret

Apropå försvarsdebatten.

”Bevara alliansfriheten, nej till NATO-medlemskap” är en lättläst bok skriven av 16 namnkunniga författare, däribland Hans Blixt, Rolf Ekéus och Pierre Schori. Samtliga motiverar i ett enkelt språk sitt entydiga nej till NATO.

I VLT:s ledare den 18 april presenterades några sifferuppgifter för försvarets kostnad: ”1998 uppgick försvarets andel av BNP till 2,6 procent. 2006, när regeringen Reinfeldt tillträdde, var den 1,5 procent. Nu är den runt 1,1 procent.”

Kurt

Ett inlägg på bloggen som detta förväntas vara längre än 140 tecken, som i Twitter. Nu tänkte jag kompromissa på bloggen. Ibland blir texten kort ibland längre, detta för att jag förhoppningsvis skall kunna hålla kontinuiteten av skrivandet, ett inlägg var vecka.

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv” En biografi i 12 avsnitt.

”Så var det på stenåldern” En biografi om ungdomstiden i 11 avsnitt.

Utvecklingen ger dagens gissel

Gå till aktuella blogginlägg

”Han har koll på tekniken” löd en artikel i VLT den 22 december 1997. Ingegerd Backlund hade gjort en längre intervju med mig i Vallby. ”Kurt Larssons självlärda datakunskaper har gett Säby en plats på Internet” skrev hon. ”Jag vill inte att de unga killarna skall springa ifrån mig. Därför bestämde jag mig för att hänga med i tekniken, säger han” står det vidare i VLT.

Efter några år som pensionär var jag intresserad av Internet och propagerade för att företag och föreningar skulle skaffa sig en hemsida, som i mitt tycke var ett måste. Jag blev också webbmaster för ett tiotal hemsidor och var ”back in business”.

Vägen till cyberrymden gick på den tiden via kopparledningar genom skogen till Telias server/dator. Att etablera en förbindelse tog sin lilla tid. Då gällde det att ha tålamod och samtalen till Telia blev både många och långa efter misslyckade uppkopplingsförsök. Nu har Säby dessbättre fått bredband.

Att skriva på sociala medier, som det heter i dag, fodrar inget större tekniskt kunnande. Webbsidorna är klara och kommunikationen går med ljusets hastighet. Tekniken tjänar samhället helt klart, men vi har också fått ett överutnyttjande och en kultur som är till förfång för samhället.

Man förolämpar varandra i text och bild, oftast i skydd av anonymiteten. Sökmotorer, som Google, kartlägger dig på Internet och läser all din e-post. Att få bort felaktig information är så gott som omöjligt. Var därför försiktig med vad du skriver på nätet och sänd inga vykort eller liknande via datorn. Jag tror i stället att ett telefonsamtal skulle uppskattas mycket högre.

Kurt

PS.

Vi lever minst av allt i en tid då det går att vila på gamla lagrar, inte ens här på VLT bloggen. Nästa inlägg jag skriver skall göras i ett program som heter WordPress. Jag hoppas det skall fungera utan problem.
HÄR HITTAR DU DEN NYA BLOGGEN

VLT_InternetworldInternetworld, Sveriges enda Internet-magasin 2001. Tidningen uppmärksammade min hemsida och föreslog i en artikel vissa förbättringar. ”Sajtakuten: Kurts hemsida får experthjälp.”

Trotjänare byts ut

I hundra år har Västerkvarns kraftstation levererat elektrisk kraft. Den byggdes av Surahammar AB 1915. De turbiner och generatorer som installerades har fungerat sedan starten. Nu håller emellertid dessa på att bytas ut av dagens ägare, Mälarenergi. Man förväntar sig en effektivitetsökning på 15 %. Mälarenergi äger och driver 41 vattenkraftstationer varav åtta efter Kolbäcksån.

Som ljuskälla i hemmet användes fotogenlampor och talgdankar för mindre än hundra år sedan. Kolbäck med omnejd fick elektricitet först 1919. Elen levererades från Älvkarleby kraftstation som togs i drift 1915.

Efter Kolbäcksån drevs smedjor, sågverk och kvarnar med energin från vattnets fallhöjd. Som exempel använde Västerkvarns kvarn vattenkraft fram till 1915. Spåren efter den tiden kan skönjas än i dag. Mölntorps Smidesfabrik, som etablerades på 1870-talet, använde ett vattenfall för drift av sina smideshammare.

I ”nonstop”, en tidning från Mälarenergi skriver man i senaste numret 1/2015:

”I början av 1900-talet tog hushållsarbetet för en familj 54 timmar i veckan, med de metoder som fanns då för att laga mat, tvätta och hålla värmen. Idag tar motsvarande arbete cirka 15 timmar i veckan”.

Dagens samhälle fungerar över huvud taget inte utan elektriciteten. Vi använder el i stort sett till allt. Hur trygga kan vi vara mot strömavbrott? Den frågan försöker man besvara i ”nonstop”. Skador på elnätet vid naturkatastrofer och sabotage i vanlig bemärkelse kan säkert hanteras men vad kan inte datahackare, inom och utom landet, ställa till med?

Kurt

Ombyggnadsarbete pågår vid Västerkvarns kraftstation i Mölntorp.

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv” En biografi i 12 avsnitt

”Så var det på stenåldern” En biografi i 11 avsnitt

ASEA nära ett förstatligande 1947

Invandringen till Västerås på 1950-talet

Jag har tidigare berättat i ”Uppväxt i mitten av 1900-talet” hur min mamma sålde ägg på Bondtorget i Västerås till invandrade italienska fruar. Nu vet jag mer och bättre om invandrarna efter att läst: ”Sverige blev vårt hemland”. En bok av Gunilla Zimmermann med underrubriken: ”Tyska invandrare i Västerås efter andra världskriget”. Det var inte bara italienare som kom, berättar hon. Det var folk från 32 nationer som på 1950-talet fick en fristad i Västerås. Finnar, tyskar och italienare dominerade. De tysktalande blev dock en bortglömd invandrargrupp, berättar hon vidare.

Krigsskådeplatserna under det sex år långa världskriget förflyttades först österut vid tyskarnas frammarsch sedan västerut då sovjetarmén marscherade in i Tyskland. Befolkningen drabbades av svält och ofattbara övergrepp. I boken berättar hon efter många autentiska intervjuer och litteraturstudier om enskilda tragiska levnadsöden och om dramatiska händelser som förändrade människors tillvaro.

När stora delar av Europa efter kriget låg i ruiner hade Sverige ett gynnsamt utgångsläge med oförstörd industri och infrastruktur. Detta gav betydande konkurrensfördelar för det svenska näringslivet. I motsats till dagens samhälle saknades därför inte arbete i invandrarnas nya tillvaro, de blev också en tillgång för Västerås.

I ett handelsavtal med Sovjet 1947 förband sig Sverige att leverera mycket mer av det ASEA kunde tillverkade på den tiden. Regeringen hotade med att förstatliga ASEA om de inte levde upp till den utlovade volymen. Tillverkningskapaciteten måste ökas och till den behövdes arbetare.

Min kunskap om andra världskriget har fördjupats genom Gunilla Zimmermanns bok och krigsoffrens berättelser. Som Kolbäckare vill jag gärna nämna att Gunilla Zimmermann började sin karriär som lärarinna i svenska och tyska på Centralskolan i Kolbäck på tidigt 1960-tal.

Kurt

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv”

”Så var det på stenåldern”