Augustibröderna av år 1893

Godsägare Gustaf Ericsson på Säby Gård och några andra aktade män diskuterade möjligheten att bilda en förening för bygdens köpmän, lantbrukare och företagare att samlas kring. Man lyckades mobilisera ett femtontal intresserade till ett sammanträde på Kolbäcks Gästgivaregård den 24 augusti 1893. Därvid höll Augustibröderna sin första sammankomst eller sammanträde som de föredrog att kalla det. I den äldsta medlemsmatrikeln finns många respektabla män från trakten registrerade. Den som inte hör av sig två år i rad utesluts. Men det är ovanligt. När en medlem slutar handlar det bokstavligt talat om naturlig avgång.

Augustibrödernas primära syfte är den sociala samvaron och att äta kräftor med tillbehör. Sällskapet har i alla år valt att hålla en låg profil. Ingen utomstående skulle veta vad medlemmarna sysslar med. Nya medlemmar väljs in vart femte år. De måste klara ett praktiskt prov, som är hemligt för utomstående. Det sägs vara ett test av balanssinnet, som att cykla på en bräda, inte alls enkelt i dag och ännu svårare förr, med tanke på 1800-talets cyklar. Det är vidare förbjudet att tala politik, medan grova historier och snapsvisor är välkomna.

Sammanträdena följer en dagordning som, bortsett från sedvanliga mötesformalia, har en enda beslutspunkt: ”Avser vi att äta och dricka kräftor efter sammanträdet?”. Efter en del diskussioner, det hör till, besvaras frågan alltid med ”ja”. Under ”övriga frågor” behandlades vid ett tillfälle pliktskyldigt frågan: ”Skall damer få delta i sammanträden?”. Efter en livligare diskussion bordlades frågan till 200-årsjubileet 2093.

Det var förr i tiden svenska kräftor från egna vatten som gällde. Prinskorvar, köttbullar och Janssons frestelse var en styggelse. Den anrika föreningen var dock på 1980-talet tvingad att acceptera såväl turkiska som kinesiska och amerikanska kräftor. På senare år har man dock kunnat återgå till egen tillredning av kräftor från Hjälmaren.

Inget sammanträde har hittills blivit inställt under föreningens 120-åriga tillvaro, men har blivit framflyttat. Orsaken var att före år 1922 debatterades rusdrycksförbudet livligt. Bönderna bytte ved mot sprit och leveransen från Stockholm kunde vara försenad. Försiktigtvis angav fraktsedeln från Stockholm koks som innehåll.

Föreningen skulle inte vara märkvärdig om den inte omgärdats av så många historier, både sanna och rena myter. En sådan, alldeles sann, historia berättar om två Augustibröder som beger sig hemåt samtidigt på varsin cykel.

De vinkar adjö och cyklar åt var och en sitt håll. Den ena ska passera Mölntorps två broar på vägen hem. Den första bron går bra, men när han når den andra cyklar han in i broräcket och slår i huvudet ordentligt. Inte gick det bättre för den andre, som nästan hemma får svårt att hålla sig på vägen, cyklar nerför en slänt och spräcker några revbenen. Tidigt på morgonen sitter de båda på akuten i varsin ände av väntrummet och tittar på varann. Efter en lång stund utbrister den nyktraste olycksbrodern: ”Har inte vi setts förut?”

Kurt

 

matrikel_650

Publicerat av

Kurt Larsson

Kurt Larsson

Skrivandet på bloggen som började 2010 handlar inte bara om Kolbäcksbygden utan jag, en 30-talist, gör även tillbakablickar på ett spännande liv samt tar upp nu aktuella företeelser.

3 reaktioner på ”Augustibröderna av år 1893”

  1. Den Augustibroder som stavade "Martrikeletiketten" tyckte nog att "dricka kräftor" var en mara!!

    Initierad bloggförfattare är kanske medlem och vet hur man nu resonerar när det gäller att ev. ändra stadgarna
    2093, för det är väl inte tänkbart att göra det redan nu !! ?? 🙂

    Öländskan

    Jag är ej medlem, men jag skall framföra propån att ändra stadgarna innan 2093
    Kurt

  2. Hej Eva Tell!
    Håller med om att år 2093 är litet väl avlägset. Har aldrig idén att instifta en liknande orden med namnet "Augustsystrarna" dykt upp? Enär kvinnor numera både får och kan skala kräftor, sörpla, dricka snaps med tillhörande sånger och berätta skabrösa herrvitsar. För det är väl det som är det högre syftet?
    Kanske det vore mer i tiden att satsa på året 2016?
    Ny Kolbäcksbo sedan 10-talet år som saknar fler kulturella institutioner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *