Det har saknats i spelartruppen

Trots segern mot Huddinge under gårdagen blev det i princip klart att VIK spelar i division ett nästa säsong. Södertälje och Kristianstad vann nämligen sina matcher och nu pekar allt på att något utav dessa lag gör upp om den sista platsen till Hockeyallsvenskan.

I mitt föregående inlägg tog jag upp utmaningar som föreningen måste ta tag i för att bli en elitförening. Men om man ska titta på årets spelartrupp så har det saknats en del där också. Jag tänkte lista vad jag främst tycker har fattats i laget, för att den här säsongen skulle sluta bättre.

Spelare med karaktär
Det har saknats spelare med den naturliga instinkten att stå upp, bryta mönster och vara riktigt jävlig när det behövts. Inte bara gentemot motståndaren utan även på träningarna när det blivit för snällt. Jag pratade med Patrik Berglund efter att han hade tränat med laget på försäsongen, och förutom kvalitén var han mest orolig över karaktären. Han frågade mig vem som skulle dra det lasset om inte Stefan Gråhns var med? I det skedet sa han också att Gråhns skulle bli VIKs viktigaste spelare under säsongen. Med facit i hand fick ”Bulan” rätt, laget har saknat karaktär.

Målskytten
Den naturliga målgöraren har inte riktigt funnits i laget, även om jag ser att Lukas Zetterberg har det i sig. Jag tänker på en Stefan Hellkvist-typ, en gubben i lådan som alltid gör runt 20 mål per säsong. Som gör viktiga mål när matcher står och väger. Nu har det många gånger blivit precis tvärtom, VIK har forcerat men gjort motståndarmålvakten till världsbäst, samtidigt som man släppt in för enkla mål. När det mönstret upprepar sig blir det mentalt jobbigt och spelarna börjar tvivla på sig själva.

Rutinerade backklippan
Oavsett om VIK hade saknat karaktär och en naturlig målskytt, tror jag att man hade klarat kontraktet med en rutinerad och stabil back i laget. Så lite skiljer det för att laget hade hållit sig kvar. Känslan är att många av VIKs unga backar inte har tagit de förväntade kliven, men ändå axlat en hel del istid. På grund av att konkurrensen från andra backar har saknats. Det har inte funnits någon backklippa som kan svälja upp emot 30 minuter per match, där det känns stabilt rakt igenom. Jag tänker inte på backen som följer med i anfall och gör massor med poäng, utan den typen som enkelt vinner sargdueller, kampen framför eget mål och kan slå en snabb enkel förstapass. Han laget kan luta sig emot i boxplay eller när man försöker hålla en ledning.

Det är lätt att vara klok i efterhand. Men om vi leker med tanken att VIK hade haft alla tre ingredienser i laget, tror jag att det skulle ha räckt så långt som till en playoff-plats. Tittar man också på de nyförvärv / lån som togs in under säsongen, exempelvis Simon Karlsson, Kalle Jellvert, William Wikman och Chris Langkow, så matchade ingen det som egentligen laget saknade. Sen ska vi hålla i åtanke att spelarmarknaden var skral och att VIK inte hade de stora ekonomiska musklerna. Men ändå.

Publicerat av

Johan Thalberg

Johan Thalberg

Världsunik hockeykarriär som målvakt och forward. Numera skribent och krönikör med störst fokus på VIK Hockey.

2 reaktioner på ”Det har saknats i spelartruppen”

  1. Jag håller helt med dig i din analys. Sedan hade jag gärna sett en tydligare ambition från tränarna att sätta ett eget offensivt och snabbare spel. VIK har varit för långsamma i omställningarna både framåt och bakåt, vi har inte heller utnyttjat vår tyngd i att tacklas (VIK var ett av de tyngsta lagen i serien) och sätta en attityd i att det ska vara jobbigt att möta VIK. Där saknades karaktären bland spelarna, det har varit för räddhågset och mesigt detta år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *