Har jag berättat att min syster och svåger äger en träfabrik? Det är tur för oss det.

Jäkla skit också. Lilla badrummet börjar bli klart men möblemanget, som vi köpte på stora svenska möbelvaruhuset i Sundsvall, imponerar inte med sin kvalité. När lådfronterna skulle monteras blev det flera repor på dem, trots att vi var jättejätteförsiktiga när vi satte dit dem. Ska vi reklamera lådfronterna? Orkar vi åka till Sundsvall för att kräva nya? Nej, vi orkar inte. Men man kanske kan låta lackera lådfronterna, precis som vi tänkt göra med köksluckorna? I samma färgkod som de är? Ja så får det bli.

Som tur är äger min syster och hennes man Krokoms Träindustri. Där de lackerar grejer varje dag. Där ska vi lackera köksluckorna, och där måste vi nu låta lackera fronterna till badrumsmöbeln också.

Vi håller tummarna för någon form av familjerabatt.

 

Några månader senare och nu börjar huset äntligen bli grått

Vitt, grått eller svart. Nästan alla nybyggda hus som byggs i dag målas i en av de tre färgerna, känns det som. Jag har alltid drömt om att bo i ett grönt hus, men den drömmen krossades av min sambo redan när vi skulle måla vårt gamla hus.

Det huset blev svart.

När vi nu byggde nytt valde vi att ha en träpanel som behandlats med järnvitriol. Tanken är att träet med tiden ska bli gråare och gråare, liksom lite väderpåverkat.

När blir det grått då, har jag tänkt ungefär varje gång jag svängt in på vägen där vi bygger och sett vår husgavel sticka fram. Hur lång tid ska det ta? Jag vill ju att fasaden ska smälta ihop med de grafitgrå fönsterramarna. Lite gråare har det väl blivit, men det är svårt att se någon skillnad från vecka till vecka. Så föreställ er min lycka då jag gick igenom gamla bilder och såg de som jag tog när huset precis kommit upp. Visst syns det en skillnad?

Huset i januari.

 

 

 

 

 

Huset i april.

Just nu ångrar jag att vi inte tog ett nyckelfärdigt hus

Då hade vi nämligen sluppit den långa resan österut igen, till det stora möbelhuset. Den här gången var det dags att handla inredning till köket, alla skåp och luckor till tvättstugan, badrumsskåp och cirka 5463738264 andra grejer. Och trots att det kändes som att vi handlade halva varuhuset så är det bara att inse att vi snart måste dit igen. För garderoberna ska ju inredas också. Suck. Hade vi tagit nyckelfärdigt hade väl sånt ingått, antar jag.

En sambo med några av våra kundvagnar som vi drog längs gångarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Som tur var hade vi med några vänner som hjälpte oss att plocka ihop grejer och packa på släp. Vi sov på hotell och spenderade kvällen med att äta gott och bowla. Inget ont som inte för något gott med sig.

Annars går det fort framåt nu. Lilla badrummet är snart klart och jag är speciellt nöjd med ena kakelväggen. Av alla dessa val som måste göras vid ett husbygge så var vi helt överens om de stora hexagonplattorna som vi valde att ha på ena väggen. De skulle vi ha. Och så bra det blev.

Hexagonplattor som heter cirkus. De kommer muntra upp mig varje gång jag går in på toa.
Mörk eller vit fog? Vi valde mörk. Fegt, jag vet, men vi valde att vara praktiska.

Sa jag att köket skulle bli grått? Nu har vi ändrat oss…

Jag tänker på när vi väntade vårt första barn. Vi visste inte vilket kön det var, men som flicknamn valde vi tidigt namnet Alice. I hela graviditeten fick barnet i magen (om det var en tjej) heta Alice. Det kändes bra. Så kom hon, och det var inte alls en Alice. Det var ju en Vilma.

Lite så känns det med vårt nya kök. I flera månader har vi haft bilden på ett grått kök framför oss. Så kom det, vi satte upp de första täckskivorna, och jo, det kändes bra. Men så såg vi en bild på ett grönt kök, och plötsligt kändes det mycket mer som vi. Vi ska ju ha ett grönt kök. Planen har hela tiden varit att köpa ett prisvärt kök från stora svenska möbelhuset och sedan lackera luckorna i den nyans vi ville ha. Så varför inte testa en mörkgrön nyans?

Sista ordet är inte sagt och luckorna är inte på lackering än, men just i dag är köket grönt.

 

Kaminen har äntligen kommit. 180 kilo kamin baxade vi in i huset i går. Först tyckte vi den såg lite fjuttig ut, men när vi har murat och putsat in den blir det nog jättebra.
Gården tar sig. Eller inte. Förhoppningsvis växer det gräs som vi sådde i höstas upp i sommar. Bara tanken på att ha barn springandes här gör mig gråtfärdig.
Grönt är skönt, eller hur?! Tänk er den här färgen med knoppar i mässing. Kommer bli hur bra som helst. Hoppas jag.