Kanske blir det hemester 2017?

Idag kom (ytterligare) en kul nyhet om hur bra det går för Örebro kommun och län. Antalet hotellnätter ökar med nästan 10 procentenheter i Örebro kommun, från ett mycket starkt år 2015, vilket gör att vi går förbi flera jämstora och större städer, som exempelvis Uppsala, eller städer som kanske historiskt mer har förknippats med turism, som Halmstad.

I hela Örebro län registrerades totalt 655 614 gästnätter under sommaren. Sett över en femårsperiod är det den bästa utvecklingen i hela landet. Det är alltså inte bara Örebro kommun som lockar turister, utan hela länet.

Det är förståeligt med tanke på hur många fina sevärdheter och attraktioner som finns i vårt län, och hur starkt och målinriktat många kommunledningar och regionledningen har jobbat med frågan.

Ibland får vi politiker som sysslar med det som ibland lite slarvigt betecknas som ”välfärdsfrågor” (orsaken till att jag skriver ”slarvigt” och ”välfärdsfrågor” är för att välfärden är ett större och vidare begrepp än skola, vård och omsorg) höra att vi borde tycka att pengarna ska satsas på ”oss” och ”våra områden” istället för att exempelvis göra en kommun mer attraktiv eller skapa evenemang som lockar turister.

När evenemang och attraktioner lockar både turister och andra till våra kommuner ökar resurserna till den traditionella välfärden. När skatteintäkterna kommer in via fler hotellnätter, fler restaurangbesök, inträdesavgifter och taxiresor gynnar det välfärden mer än om mycket mindre pengar kommer dit. Helt enkelt därför att tillväxt är bra för välfärden.

Dessutom är givetvis resurserna från början till ”välfärden” mycket större än vad som satsas på turism.

Kanske blir det ”hemester” 2017. När vi i somras åkte till Mora trodde dottern att det var till Nora vi skulle. Och tja, varför inte?

 

Om att gå som på räls och komma som ett brev på posten

Idag presenterade regeringen sin stora infrastrukturproposition, den samlade politiken för vägar, järnvägar, sjöfart och flyg för kommande år.

Den stora och mest glädjande nyheten var att anslaget till drift och underhåll av järnvägen ökar med totalt hela 47 procent perioden 2018-2029 jämfört med perioden 2014-2025. Även resurserna till vägunderhåll ökar.

Det är bra att vi äntligen har en regering som satsar på järnvägsunderhållet. Snabba tåg är viktiga, men det är minst lika viktigt att angivna tågtider hålls och att resenärer eller företag som väntar på gods vet att det som är sagt om ankomsttider gäller.

Regeringen agerar också när det gäller haveriet med Posten. Om inte Post- och telestyrelsen vidtar åtgärder kommer regeringen initiera lagförslag som säkerställer postens samhällsserviceuppdrag tydligt.

Allt annat är egentligen galet. Det är inte klokt att Posten har fått försämras på det sätt som har skett. Idag är Sveriges postorgan Postnord bara den 15:e bästa av 27 i EU. För fyra år sedan låg Sveriges post på sjunde plats.

Tåg och posthantering ska vi kunna lita på. Det är så viktiga samhällsinstanser att de måste fungera. Personalen gör ett fantastiskt jobb under de förutsättningar som finns, men det krävs krafttag.

Att regeringen nu gör en storsatsning på järnvägsunderhållet är därför mer än önskvärt. Posten måste också tas tag i rejält.

Annars kommer inte tågen alls gå som på räls, och de fortsatta svarta rubrikerna om posten kommer definitivt komma som ett brev på posten.

I alla fall om posten hade fungerat som förr.

 

 

Ett hårt slag för jobben kräver ett hårt arbete för jobben.

Ericssons besked idag är ett hårt slag för anställda, deras familjer och för de kommuner där anläggningarna utgör stora och viktiga arbetsplatser.

Jag har under dagen följt hur framförallt Kumlas kommunstyrelseordförande, Katarina Hansson (S), tydligt och starkt stått upp för vikten av ett fortsatt arbete för att rädda jobben i Kumla (SVT, SR). Jag ser också hur snabbt regeringen är på tårna och agerar, dels genom att utse två stycken samordnare, Anitra Steen, som samordnade Södertälje kommuns insatser när Astra Zeneca varslade, och Sylwia Schwagg Serger, men också genom samarbete med kommunen. Just samarbetet mellan regering och kommun är nödvändigt när stora varsel inträffar, och därför är det bra att Mikael Damberg säger till SVT att han redan i morgon onsdag kommer att besöka Kumla.

Sverige befinner sig just nu i ett mycket starkt läge. Vår BNP-tillväxt är på 3,5 procent, dubbelt så mycket som i USA och mer än tre gånger så mycket som i Norge, Danmark och BNP-tillväxten är hela fyra gånger så hög Finlands. Sysselsättningsgraden utvecklas starkare än förväntat, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år och de offentliga finanserna återhämtar sig starkt.

Detta hjälper nu inte Ericssonanställda i Kumla i direkta läget, men det visar ändå att möjligheterna för nya jobb att växa till sig i vår region är mycket goda.

Den svenska modellen är bland annat fokus på tillväxt, stark ekonomisk styrning och det kräver breda lösningar. Den svenska modellen är inte och får aldrig vara låglönejobb. Vissa borgerliga politiker säger nu att Sverige måste ändra inriktning och sänka lönerna inom industrin för att kunna sysselsätta fler. Det är inte och har aldrig varit sant.

Idag behövs istället utbildningsinsatser, satsningar på Komvuxplatser, satsningar på yrkesvux och stora investeringar i jobb och tillväxt. Det behövs ett nytt kunskapslyft och fortsatta satsningar på innovationer och på utveckling. Därför är det klokt att regeringen gör just det – fram till år 2019 beräknas antalet statligt finansierade platser inom kunskapslyftet öka med över 24 000 platser i förhållande till 2016.

Det är viktigt att påpeka, som IF Metall gör idag, att förhandlingar pågår. Vi vet ännu inte exakt vad konsekvenserna för Kumla blir. Helt klart är dock att ett hårt jobb återstår för jobben och tillväxten, och jag är mycket lättad över den kommunledning som invånarna Kumla kommun har valt att utföra det arbetet.