Pulsklockan 2015 – börja rösta nu!

Klicka här för att komma direkt till omröstningen.

För andra året i rad, och som en start på en tradition, är det nu dags att starta omröstningen om vem som ska tilldelas NA:s och Löpex Sports Pulsklockan, priset till 2015 års bästa och populäraste konditionsidrottare från Örebro län.
Konkurrensen är stenhård. Det räcker inte att springa maraton i friidrotts-VM (Louise Wiker), kombinera VM-brons i swimrun med en femteplats i sin åldersklass i ironman-VM (Lotta Nilsson), bli bästa svensk i Lidingöloppet (Linus Rosdal), att totaldominera sin idrott i Sverige (Marcus Jonsson, David Andersson) eller att ta en VM-medalj (Lotta Nilsson, Cecila Jessen, Andrea Svensson, Lars-Åke Wall) för att ens bli nominerad.
Nej, samtliga de namnen, och många fler från det digra smörgåsbord av kandidater som nominerades av oss bakom priset och er bloggläsare, har sållats bort i processen. Återstår gör nu sex namn, och det är helt och hållet upp till er läsare att avgöra vem som ska vinna priset. Den som toppar omröstningen när 2015 blir 2016, vid midnatt på nyårsafton (händelsevis i samma sekund som jag fyller 30 år, men det har inte med saken att göra) är vinnare och får inte bara ära och fyrverkerier över hela världen (eller i varje fall tidszonen) som pris utan också en Garmin FR 630, det senaste monstret till pulsklockan från Garmin som går på runt 4 500 kronor i handeln och som skänks till vinnaren av Löpex Sport.
Förra året tog Adam Axelsson hem priset. Vem blir den andre vinnaren? Svaret är exakt en månad borta, men här är i varje fall de sex kandidaterna med 2015 års meriter i urval (i bokstavsordning, naturligtvis):

Erik Anfält, 39, Örebro, löpning (Örebro AIK): Slog personligt rekord i maraton två gånger (Kiel och Valencia) och noterade den bästa tiden på distansen av en länslöpare sedan 1984. Gjorde landslagsdebut i Stockholm marathon. Vann DM på 10 000 meter, Blodomloppet i Örebro, Bergslagsleden ultra, Norasjön runt, ALJ memorial trophy (Stockholms-DM på 10 000 meter), Tarstaborgsrundan och Hostruset. Blev tvåa i Vasastafetten (både på sin sträcka och totalt med Örebro AIK), Sälen fjällmaraton, Åstadsloppet, Kilsbergsleden, terräng-DM och näst bäste svensk i Lidingöloppet.
Axel Ekström, 20, Torsby/Östersund (från Garphyttan), längdskidor (Garphyttans IF): Blev femma i JVM-stafetten (fjärde åktid på sin sträcka) och sexa (tio kilometer fri stil; bäste svensk) och tia (skiathlon) på de individuella distanserna. Fick göra A-landslagsdebut (i skandinaviska cupen, före årsskiftet men efter nomineringstiden gått ut till förra årets Pulsklocka) och världscupdebut. La grunden när Garphyttan försvarade JSM-guldet i stafett (drog ifrån resten av fältet med 30 sekunder på andra sträckan, och de 30 sekunderna blev också segermarginalen).
Emilia Fahlin, 27, Girona (från Örebro), cykel (Örebrocyklistern/Wiggle-Honda): Var ynka 14 sekunder från att bli Sveriges sjätte VM-medaljör i cykel genom tiderna när hon och Wiggle-Honda blev fyra i lagtempot. Var i lång och sen utbrytning i linjeloppet på VM och trea med tre kilometer kvar, men fick inte tillåtelse av svenska landslagsledningen att hjälpa till i utbrytningen och gå för medaljen (Emilia skulle göra jobbet åt svenska kaptenen Emma Johansson). Spurtade ned just Johansson i en etapp av Tour of Norway. Låg som hjälpryttare bakom massor av framgångar hos stjärnorna i Wiggle-Honda (Jolien d’Hoores och Giorgia Bronzinis dubbelseger i världscuptävlingen i Vårgårda, Bronzinis världscupseger i Kina, d’Hoores världscupseger i Nederländerna …).
Lilian Forsgren, 25, Göteborg (från Hallsberg), orientering (OK Tisaren): Tog karriärens första världscupseger (i mixedsprintstafett) och fick göra VM-debut (i samma disciplin samt, som reserv sent inkallad, i medeldistans). Slutade på 16:e plats i totala världscupen. Vann förstasträckan i Jukolakavlen (världens största stafett). Vann mixedklassen (tillsammans med brorsan Ivan) i BAMM (och var snabbare än Marcus Hellners herrlag första dagen).
Josefin Gerdevåg, 34, Örebro, löpning (KFUM Örebro): Slog distriktsrekord på distriktsrekord på maraton, halvmaraton och 3×1 500 meter (tillsammans med Erika Bergentz och Lisa Brorson). Slog personliga rekord på 800 meter inne och ute, 1 000 meter inne, 1 500 meter inne och ute, 3 000 meter inne och ute, 5 000 meter, 10 000 meter, tio kilometer landsväg, halvmaraton och maraton och var bäst i distriktet i år på samtliga nämnda distanser utom 800 meter ute och 1 500 meter inne där hon var tvåa. Kumla stadslopp, The run, DM på 10 000 meter, Karlslundsloppet och Åstadsloppet.
Danny Hallmén, 30, Örebro, quadrathlon (Örebro KF), kanot (Linköpings KK), swimrun och multisport: Noterade dubbla världsrekord i paddelmaskin (längst på 24 timmar och längsta, i såväl tid som distans räknat, pågående inomhuspaddling). Tog EM-brons i quadrathlon.Tog SM-guld i kanot (maraton, K2, med Johannes Nilsson). Startade också en swimrunsatsning och tävlade i multisport (och körde säkert någon löpning- och/eller triathlontävling som jag missat; Hallmén är en multibegåvning).

Det har väckts en del diskussioner om vilka kriterier som gäller för att kunna bli tilldelad – och i första läget nominerad till – Pulsklockan. Sanningen är att jag, som någorlunda enväldig nomineringsansvarig med Daniel Gustafsson på Löpex sport som sufflör och sidekick, bestämt att ett visst godtycke helt enkelt får råda.
Jag ska dock passa på att lägga ut texten lite hur jag tänkt utifrån de två främsta orsakerna till kritik: Länsanknytningsaspekten respektive prestationsaspekten.

Länsanknytning kan främst fås genom tre aspekter: Man kan vara ”född och uppvuxen” (i varierande mån) i länet som exempelvis Axel Ekström (som kommer från Garphyttan men det gångna året bott i Torsby och Östersund), Lilian Forsgren (som kommer från Hallsberg men bor i Göteborg) eller Emilia Fahlin (som kommer från Örebro men bor i Girona). Man kan också, som de andra fyra kandidaterna, vara bosatt i länet. Och man kan, som alla fyra, representera klubbar i länet (dock inte Hallmén vad gäller kanot). Hur många aspekter måste uppfyllas för att en idrottare ska räknas som lokal?
I min värld är klubbanknytningen den svagaste. Det är därför inte Tisarens schweiziske världsstjärna Matthias Kyburz är nominerad, trots att han tog VM-guld och får sägas vara på en nivå högre än Forsgren, som nominerats från samma idrottsgren. Det är också därför SK Winners David Andersson, som kommer från och bor i Trollhättan men tävlar för Örebroklubben, inte är nominerad trots att han var EM-tvåa på 500 meter och sopade hem samtliga nio SM-guld i vintras.
Boendeaspekten är viktig, men det är tveksamt om en inflyttad student, som väljer att fortsätta tävla för sin hemklubb (säg att Andreas Almgren skulle börja plugga på Örebro universitet men fortsätta tävla för Tureberg) skulle komma ifråga för priset (däremot en helt annan sak om han rotade sig i Örebro och började tävla för KFUM). Exempelvis känns det inte som om Matthias Wengelin var nära att bli nominerad i år, trots tre SM-guld i två olika sporter, men gör han om bedriften nästa år (eller lyckas på OS i Rio de Janeiro) lär han vara aktuell eftersom han flyttade till Örebro i början av september och avser ha staden som sin bas framöver.
Naturligtvis blir det lättare att motivera en nominering ju fler av de tre kriterierna som uppfylls, och händelsevis tävlar ju såväl Ekström som Forsgren och Fahlin fortfarande för klubbar i länet (Garphyttan respektive Örebrocyklisterna). Om det gör dem mer värdiga att bli nominerade än Hälleforsuppväxta Louise Wiker som bytt Hällefors LK mot Hässelby sedan hon flyttat till Stockholm? Njäe, jag tycker ju ändå inte det. För mig hade även Wiker kunnat nomineras till priset, om hon fått till det lite, lite bättre i Peking.

Vad gäller prestationsaspekten råder ännu större godtycke. Hur värderar man ett världsrekord i inomhuspaddling med ett JVM-guld i orientering eller en seger i Wadköpingsloppet? Hur jämför man olika sporter (hur många skidåkare kan man ta med när det kryllar av Impolas, Robertos och Danielssons och Hanssons som gör topprestationer – och löparna är väl ännu snäppet ur den aspekten)? Hur jämför man prestationer i olika åldersklasser (Lars-Åke Wall vann allt från DM via SM och O-ringen till VM i H65-klassen och medan Haben Kidane löpte milen på 32.56 som 17-åring och blev tvåa i Lidingöloppets P17-klass och Adam Axelsson sopade banan med konkurrenterna på junior-SM) och de som presterar grymma resultat ”trots” sin ålder (Mikaela Kemppi fick göra A-landslagsdebut som 42-åring och Lotta Nilsson tog VM-brons för seniorer som 50-åring medan Erica Olsson tog EM-silver i D20-klassen som 15-åring). Hur viktar man en enskild topprestation (som Cecilia Jessens VM-guld) gentemot Erik Anfälts monsterhöst? Och hur värderar man extremprestationer som Frank Kierecks superklassiker eller Krister Jönssons 123-milslopp på under 47,5 timmar i förhållande till Tim Sundströms trippla distriktsrekord på 1 500 meter (som tog mindre än fyra minuter att genomföra)? Det låter sig helt enkelt inte göras utifrån objektiva grunder.
De sex som nu nominerats har sannolikt inte svarat för de sex vassaste prestationerna, eller kan visa upp 2015 års sex hetaste cv:n i konditionsidrottslänet, men de representerar ett tvärsnitt av allt det som gör det här länet så förbaskat bra – och spännande att bevaka – i den här typen av idrotter. De är utvalda för att representera ett brett perspektiv av konditionsidrott ur tids-, ålders-, köns- och prestationsperspektiv. Nu är det helt enkelt upp till er bloggläsare att bestämma vem som är mest värdiga att ta hem priset. Och tycker ni någon är helt ovärdig att ens vara nominerad? Tja, låt då bli att rösta på den. Tycker ni tvärtemot att det är skandal att någon saknas? Tja, då får ni skriva en insändare eller skicka ett hat-sms (numret finns till höger).
Med det sagt: Låt omröstningen starta!

 

Örebroprofilen fick fint stipendium

Bo-Gunnar Bogges, 75, är en legendarisk idrottsledare från Örebro som förutom att han plockat fram massor av friidrottstalanger i KFUM Örebro bland annat också varit fystränare i ÖSK (och skrivit artiklar i Runner’s world). nu tilldelas han (tillsammans med IFK Lidingö-tränaren Leif Robertson som bland annat tränar KFUM:s EM-brons-längdhoppare Andreas Otterling) årets Bo Ekelund-stipendium, skriver Svenska friidorttsförbundet på sin hemsida. Stipendiet är på 5 000 kronor och har genom åren tillfallit namn som Karin Torneklint och Johnny Holm.

Adam Axelsson slutade sjua både på 500 och 1 500 meter i norska cupen i dag. Noterade 38 blankt på 500 och 1.55,70 på 1 500.

I lördagens som vanligt profiltäta rarajiparitävling vann ”lag ett” enligt hemsidan, oklart dock vilka som ingick i det.

Kidane: "Vill springa junior-EM 2016"

Martin Regborn vann 1 000-metersloppet i Triumfglasspelen i Tybblelundshallen med över en sekunds marignal, gick i mål på 2.41,82 (”helt ok tid så här mitt i grundträning”, twittrar VM-orienteraren), men även bakom honom svarades det för en hel del fina prestationer.
Östansjös Patrik Johansson, 50, som för två veckor sedan raderade ut det 22 år gamla distriktsrekordet över 3 000 meter i H50-klassen (och som tidigare i år hunnit med att slå distriktsrekord på 800 meter och ta fyra veteran-DM-titlar), krossade distriktsrekordet på 1 000 meter med 21 sekunder (!) när han blev fyra bakom Regborn.
Och Haben Kidane, 17, Hälleforskillen som numera tävlar för Eskilstuna, blev tvåa bakom Regborn på 2.43 blankt, och berättade efteråt för NA:s Therese Strömberg att han drömmer om att få köra terräng-EM för juniorer 2016.
– Min vilja är att få springa junior-EM 2016. Det enda som stoppar mig är att jag inte är svensk medborgare. Men det är det jag vill. Annars finns det jättemånga andra tävlingar som jag också ser fram emot 2016, säger Kidane.
Läs intervjuer både med Kidane och Esther Sandén Ahlin, 15, som tog hem damernas 1 000-meterslopp på 3.16,17, i söndagens pappers-NA (som går att köpa som e-tidning på na.se i morgon bitti).

Adam Axelsson blev sexa på 1 000 meter i Norgecupen i Hamar på 1.14,86 (1,5 sekunder över perset), men blev diskad från 500-metersloppet av oklar anledning (har inte hunnit snacka med Adam i dag). Tävlingen fortsätter i morgon.

Haben Kidane (blått linne) och Martin Regborn (som startar pulsklockan) i startögonblicket på 1 000-metersloppet i Tybblelundshallen. Foto: Lennart Lundkvist
Haben Kidane (blått linne) och Martin Regborn (som startar pulsklockan) i startögonblicket på 1 000-metersloppet i Tybblelundshallen. Foto: Lennart Lundkvist

Helgens höjdare – får rekordplaketten 29 år för sent: "Räknades inte då"

1. Triumfglasspelen
Det är inte varje vecka en friidrottstävling riktad mot ungdomar under uppstarten av inomhussäsongen är det hetaste som händer i konditionsidrottsväg i länet (gudskelov!), men just den här helgen är det tunt med tävlingar. Och visst finns det en fin liten duell att se fram emot mellan Haben Kidane och Martin Regborn på 1 000-metersloppet. Vid 15-tiden på lördagen, i Tybblelundshallen. Jag skrev lite mer om det redan i måndags. En annan höjdpunkt äger rum halvtimmen före, vid 14.30, då Mikael Abrahamsson, då 24 nu 53, får motta en distriktsrekordsplakett 29 år efter sitt livs lopp på halvmaraton, i Karlskoga den 18 oktober 1986 (var det Sme’loppet, månntro?). ”Då räknades inte halvmara som rekord, men det gör det nu”, förklarar Abrahamssons klubbkompis i Åsbro Goif, Triumfglasspelens tävlingsledare Börje Nordin, i ett mail till NA. Abrahamssons tid, 1.06.10, har för övrigt ingen varit i närheten av sedan då, 1986. Fram till i våras, då Linus Rosdal gjorde 1.08.52 i Haag var Johan Hagerlunds 1.09.07 från 1993 bästa tiden i distriktet efter Abrahamsson lopp (tidigare har dock Åsbroms Patrik Johansson, orienteringsvärldsmästaren Jörgen Mårtensson när han tävlade för Almbyu och KFUM Örebros Lars Hagberg gjort tider på 1.08 blankt eller bättre), och i Åstadsloppet i höst följde ju Erik Anfält upp med 1.08.49. Och då saknas alltså ändå 2,5 minuter ned till Abrahamsson som får en välförtjänt hyllning så här 29 år för sent.

2. Världscuppremiären i Kuusamo
Nej, det blev ju ingen Axel Ekström i den svenska truppen, men visst kommer det ändå bli härligt med världscuppremiär. Kommer Johaug dominera i Björgens frånvaro eller kan Kalla vara med och hugga om kungatiteln? Är Northug helt överlägsen i år och vem blir bäste svensk när Richardsson mest värmer för La Sgambeda och både Hellner och Halfvarsson står över – kommer någon ens bli topp 20? Ja, årets säsong är ett oskrivet kort, och det är bara att glida ned i soffan och zappa in Vinterstudion.

3. Axelsson i Hamar
Adam Axelsson har presterat riktigt fina tider på de kortare distanserna (som han främst fokuserar på i år) i uppstarten av säsongen, och i helgen är det dags för säsongens tredje deltävling i norska cupen, i Hamar. Sedan är det bara tre veckor kvar till allround-SM, där Axelsson mycket väl kan kamma hem en hel radda medaljer bakom favoriten David Andersson.

I morgon flyger Impola till Italien – premiären bekräftad

Snöbristen är total i stora delar av Europa. Men lugn alla långloppsälskare. Premiärloppet La Sgambeda, och lagtempot dagen före, blir av i Livigno nästa helg, som planerat. Det bekräftade Ski classics, som långloppsvärldscupen officiellt heter, i pressmeddelande och på sin hemsida under torsdagen.
Redan dagen före skickade Team Exspirit, med Kopparbergs Bill Impola i laget, ut sin pressrelease inför premiären. Där berättade de bland annat att de redan i morgon, fredag, flyger ned till Italien för att ha en hel vecka på sig att träna på banan och, framför allt, acklimatisera sig till den höga höjden.
– Tävlingsbanan startar på 1 800 meter över havet och är som högst uppe och vänder på 2 200 meter över havet, så anpassning till höjden är viktigt. Nu får åkarna åtta dagar på rätt höjd och det blir en bra uppladdning, säger sportchefen Christer Skog i pressmeddelandet.
Det är ännu inte bekräftat vilka åkare från Örebrobaserade laget Team Skistart.com som kommer att köra La Sgambeda.
Förra året vann Team Exspirit, då Team Coop, lagtempot och stallets schweiziska stjärna Seraina Boner tog hem det individuella loppet. På herrsidan vann Anders Aukland, Team Santander,

Det närmar sig Ekström, banne mig!

I dag kom nästa återbud till världscuppremiären i Kuusamo fredag–söndag: Oskar Svensson, Falun-Borlänge, kommer inte till start och ersätts av Jens Burman, Åsarna. Därmed kan det inte längre finnas särskilt många åkare mellan Garphyttans Axel Ekström och en världscupplats. Tittar man på de båda åkarnas resultat i premiärhelgen i Bruksvallarna så var Burman nia i det klassiska loppet, knappt 50 sekunder före Ekström, och delad 15:e i fristilsloppet, 3,4 sekunder före Ekström. Ingen av dem ställde upp i sprinten.
Av åtta svenskar som var före Ekström i fristilsloppet finns nu bara en som inte blivit uttagen till världscupen, Piteås Mikael Norberg som var halvsekunden snabbare efter en vassare avslutning (Ekström var sexa efter tre kilometer, tia efter åtta men 19:e i mål).
Ekström lär ju knappast få chansen i helgen, även om ytterligare ett par svenskar börjar hosta (några för många var före i det klassiska loppet i fredags), men fortsätter han göra starka resultat på hemmaplan lär chansen komma, vad det lider.
Nästa tävling för åkarna utanför världscupen blir premären i svenska seniorcupen (Intersport cup) i Idre 4–5 december och premiären i skandinaviska cupen i finska Vuokatti helgen därpå (där man, om man inte blir uttagen i det svenska femmannalaget, kan köpa en plats för 20 euro per tävling plus boende för 80 euro per natt och vallahjälp för 600 kronor per tävling).
Ekström gjorde ju världscupdebut i Östersund förra säsongen, efter succén i junior-VM.

Pass på: 9.00 i morgon öppnar skidspåren (och här är Örebros nya löparserie!)

Alla längtar inte efter vintern, men rätt många skidekvilebrister, inför-Vasaloppet-miljagande motionärer och sådana vanliga dödliga, men rätt medelmåttiga, skidälskare som undertecknat har stått och hoppat i spiltorna sedan kylan slog till natten mot torsdag. Och nu äntligen, vid 22-tiden på tisdagskvällen, kom beskedet: I morgon bitti, onsdag 9.00, öppnar Ånnaboda en första konstsnöslinga på 800 meter.
Själv vaknar jag onsdag morgon upp i Växjö, efter att ha sett Örebro Hockey bli utspelat av hemmalaget i två perioder men sedan gjort en riktigt fin uppryckning i tredje (utan att det räckte till poäng), så för min del får skidåkningen anstå till fredag. Men ni andra: Passa på. det ska ju bli sex grader på fredag och plusgrader hela nästa vecka enligt yr.no, så man vet aldrig hur länge snön ligger.
Även från Zinkgruvan rapporteras att snöproduktion är i full gång, så snart kanske det är åkbart även i södra länsdelen, om det vill sig väl.

Zinkgruvan rapporterar för övrigt på sin hemsida att det inte alls var något strul eller någon diskning som låg bakom Markus Johanssons finalplats i sprinten i Bruksvallarna. Han åkte till sig den, rätt och slätt, på en bättre tid än Filip Danielsson. Det var helt enkelt livetajmingen från Härjedalen det var fel på.

Åsbro Goif släppte för övrigt en riktigt rolig nyhet på tisdagen, en ny tävlingsserie i Tybblelundshallen, kallad Bauhaus inneserie (i framtiden här på bloggen endast benämnd som Inneserien). Under ledning av Börje Nordin ordnar klubben, för 30 kronor i föranmälan eller 50 kronor på plats, tävlingar över 1 000, 2 000 (!) respektive 3 000 meter under tre vardagskvällar i vinter (16 december, 28 januari respektive 16 februari). ”Pris efter alla tre genomförda inneloppet, tiderna jämförs med hjälp av WMA:s omräkningstabell som jämför olika åldrar och män/kvinnor”, skriver Åsbro i pm:et. Ett fint inomhuskomplement till långloppscupen, får man ändå säg.

I kväll avgjordes för övrigt Trapploppet (i regi av Svampenmaraton- och VM-löparen Frida Södermark) i Norrköping, en sådan där tävling man bara skulle älska att springa. Läs ett reportage om den här (och hojta om ni ser någon resultatlista med eventuella deltagare från länet!).

"Det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå"

På lördag avgörs säsongens andra inomhustävling i Tybblelundshallen (eller tredje, om vi räknar in Oktobermarathon); Triumfglasspelen. En tävling som lockat en hel del stora namn genom åren, bland annat Irene Ekelund. Än så länge gapar startlistan rätt tom på seniorer, juniorer och äldre ungdomar, men en VM-löpare kommer i varje fall att vara på plats: Martin Regborn, örebroaren som två år i rad gått till VM-final i sprintorientering. Han kommer att kuta 1 000 meter, vilket är den enda medel- eller långdistans som erbjuds seniorerna i tävlingen. Och eftersom Regborn aldrig sprungit den ganska udda distansen på tävlingen kan han utlova personligt rekord … ”Kommer givetvis inte vara toppad så det kan gå hur som helst fast pb blir det ändå”, skriver han på sin blogg.
Mot sig får han bland annat Hälleforstalangen Haben Kidane (en returmatch för det tio gånger längre Karlslundsloppet, där Regborn spurtade ned Kidane).

Regborn tog för övrigt en favoritseger i premiären av Löpex vinterserie i söndags när han tog hem tävlingarna i skogarna runt Sutarboda med nästan nio minuters marginal före tvåa, landslagskollegan (från Euromeeting i höstas) Daniel Attås, Tisaren.
”Hade bra fart men lite slarvigt tekniskt bitvis, delvis på grund av lite ovana att springa i snö skulle jag tro också. Det låg cirka fem-tio centimeter i skogen, så det går ju ändå ok att springa än så länge. Vann ändå ganska klart före Daniel Attås men antar att jag får det lite tuffare på nästa deltävling som är en natt …”, bloggar Regborn.
Gustav Hindér blev trea och Tomas Hallmén fyra. Rebecka Nylin vann damtävlingen på mellanbanan före Jossefin Erlandsson. Nästa deltävling avgörs i Nora den 2 december.

30:e i kvalet – men sprintesset från Zinkgruvan tog sig till A-final

Han är inte världens bästa på att kvala, Zinkgruvans Markus Johansson. Men jösses som han kan åka sprintheat.
Förra vintern smög han in som 18:e man i yngre juniorklassen, H18, på SM – och lurade skjortan av konkurrenterna på vägen till guldet.
I Sverigepremiären i Bruksvallarna i dag var han bara 0,28 sekunder från att åka ut i kvalet (i sprinten som avgjordes i fri stil) när han krånglade sig vidare som 30:e och sista man (av 112 startande) – men tog sig likafullt hela vägen till final och en sjätteplats där.
Exakt hur det gick till har jag ingen aning om (mer än att Johansson blev tvåa i sin kvartsfinal), för enligt livetajmingen slutade Johansson sist i sin semifinal, men ändå gick han vidare till final (vilket inte tvåan Elias Dahl gjorde, så vi får väl förutsätta att det handlade om någon form av uteslutningsärende; en uteslutning som även lär ha drabbat Filip Danielsson eftersom den satte lucky loser-systemet ur spel och gjorde att han i sin tur tappade sin finalplats på näst bästa semitid av de som inte var etta eller tvåa).
Hur som helst, i finalen fick Johansson, som i år klivit upp i den äldsta juniorklassen H20, nöja sig med en sjätteplats. Ändå blev han näst bästa svenska 97:a i tävlingen.
Filip Danielsson (sistaårsjunior och en av Garphyttans JVM-femmor från förra säsongen), då? Tja, han följde alltså upp lördagens tredjeplats över tio kilometer i fri stil med en ny topp tio-placering i söndagens sprint (sprint har ju aldrig varit hans allra starkaste sida, så det är ett riktigt bra resultat). Han blev åtta i prologen, vilket innebar att han fick starta i den femte kvartsfinalen (vilket man inte alls vill, om man ska vidare hela vägen till final eftersom man då får betydligt mindre vila än de som går i de tidiga heaten, men nu kom ju Filip inte så långt i dag; hade han varit fyra hundradelar snabbare hade han fått starta i heat två och hade han varit 0,75 sekunder långsammare hade han fått starta i heat ett …).
Väl där hade Danielsson fin kontroll, och tog sig vidare som tvåa bakom Marcus Fredriksson, Lycksele. I semin tog det alltså abrupt stopp när lucky loser-platsen från finalen försvann, och Danielsson slutade därför åtta totalt i tävlingen.
”Prologen kändes inte så bra, kändes lite stappliga och som att jag inte fick till tekniken som jag ville. […] [Kvartsfinalen] kändes betydligt bättre än prologen. […] I semin tog tyvärr min resa slut, men jag är fortfarande nöjd med dagens insats”, bloggar Danielsson.
Täfteås Marcus Grate vann finalen halvsekunden före gårdagsvinnaren Viktor Thorn, som är Sveriges hetaste herrjunior just nu.
Garphyttans Marcus Lennartsson tog plats 29 i kvalet, just före Johansson, men åkte ur i kvarten. Garphyttans Adam Gillman åkte dock ut, som 43:a i kvalet. Precis som Zinkgruvans Oscar Johansson (57:a), Tom Forsberg (79:a) och Daniela Bjärmark (45:a av damjuniorerna).
På seniorsidan var det inga lokala åkare till start i dag. Tidigare i veckan hade dock Örebrobaserade laget Team Skistart.com några långloppsladdande åkare på plats, så här två veckor före premiären i Livigno.

I Salt Lake City blev SK Winner-skrinnaren David Andersson diskad efter lördagens 1 000-meterslopp (”I andra kurvan och på innerbanan tappade David kontrollen över åkningen då han lade ner sina ena sko i isen och slant. Därmed for David ut i banan och på växlingsrakan råkade han därför komma ut precis framför sin parkamrat Jonathan Garcia, USA. Därmed blev Garcia hindrad och David blev diskfalificerad. Tyvärr kunde David göra något åt situationen då farten var väldigt hög”, skriver förbundstränaren Mattias Hadders på Svenska skridskoförbundets hemsida). Något start på 500 meter blev det inte, och Andersson flyger nu hem (efter personliga rekord på 500, 1 000 och 1 500 meter under loppet av en vecka) för att ladda om för världscuptävlingen i Heerenveen om tre veckor (han står över den i Inzell två veckor före).
Adam Axelsson verkar inte ha kommit till start i Hamar i helgen, oklart varför.

Ekström slog till – nionde svensk i Bruksvallarna

Axel Ekström tog flera tunga skalper när svenska längdskidpremiären, Bruksvallsloppet, på lördagen fortsatte med distanslopp i fri stil (15 kilometer för seniorherrarna). Den 20-årige förstaårssenioren från Garphyttan blev nionde bästa svensk, 19:e man totalt, och hade gubbar som Jörgen Brink och Anders Södergren på behörigt avstånd bakom sig (liksom Bill Impola, som slutade på 26:e plats). Dessutom var Ekström överlägset bäst av de 25 förstaårsseniorerna som kom till start (norske Thomas Hetland var näst bäst, nästan minuten bakom). Den ende världscupaktuelle svensk åkaren inför Kuusamo som inte är på plats i Bruksvallarna är Marcus Hellner, och Daniel Rickardsson, som var före Ekström på lördagen, ska inte åka världscup i år. Plus en, minus en, alltså, och sett till dagens lopp, och med tanke på att ett världscuplag om åtta åkare ska tas ut efter veckoslutet, ligger Ekström förmodligen någonstans precis utanför just nu. Om det inte inträffar sjukdomar eller förbundsledningen tycker att det vore kul att uppmärksamma en pigg 95:a. Ekström har hur som helst bestämt sig för att stå över morgondagens sprint i fri stil.
Den kommer däremot Filip Danielsson, Vedevågskillen som är klubbkompis med Ekström men ett år yngre och sistaårsjunior, att köra. Han stod över fredagens klassiska lopp, men blev på lördagen trea i juniorherrarnas tävling över tio kilometer. Viktor Thorn vann, norrmannen Jonas Austad var tvåa, 14 sekunder bakom, och Danielsson trea, 35 sekunder efter. Seniorerna och juniorerna hade, trots olika sträckor, ett par gemensamma mellantider. Ekström passerade tre kilometer på 7.14,5 och åtta på 18.39,9, Danielsson var 16,7 respektive 52,2 sekunder bakom. Det går med andra ord undan bland seniorerna …
Marcus Lennartsson blev 36:a, Adam Gillman 46:a, Markus Johansson 49:a, Oscar Johansson 52:a, Rickard Ericsson 95:a och Tom Forsberg 109:a i juniorloppet. Daniela Bjärmark 39:a i damjuniorernas lopp över fem kilometer.

I Salt Lake City dunkade David Andersson mycket riktigt på med ett nytt personligt rekord över 1 500 meter, och inom loppet av en vecka har han därmed förbättrat sina tider på samtliga av skridskoåkningens tre kortaste distanser. 1.45,61 var en förbättring av hans två år gamla pers med över en halv sekund (53 hundradelar!) och gjorde att han klättrade förbi Johan Röjler (1.45,85 som bäst) på den svenska genom tiderna-listan på distansen. Nu är det ”bara” Joel Eriksson och Daniel Friberg som håller ställningarna där framför. Resultatet räckte dessutom till en 20:e-plats i tävlingen, och årets första elva världscuppoäng för Andersson.
Det svenska enmannalandslaget Andersson fortsätter världscupen i USA med 1 000 meter i dag, lördag, och 500 meter i morgon.