Regborn om stafettkänslan: ”Aldrig väggat så hårt i hela mitt liv”

Well, efter fyra dagar i Madrid (inklusive nödlandning på vägen ned, 36 timmar som åskådare på crossfit regionals, fyrverkerifest efter Reals champions league-seger och ohälsosamt mycket paella) och en rätt seg hemresa är det lite svårt att samla sig och summera smulorna från helgen.

EM-bronsmedaljören Martin Regborns nya fjärdeplats i EM-stafetten i lördags var förstås det överlägset största som hände, men istället för att jag ska orda för mycket om det här tycker jag istället att ni ska gå in och läsa på hans egen blogg, där han beskriver känslan under avslutningen i ordalag som ”aldrig väggat så hårt i hela mitt liv”, ”knapp styrfart in i mål” och ”otroligt besviken att inte kunna förvalta det utgångsläget” (Sveriges andralag, med Regborn som ankare, var i ledning ut på sistasträckan). Klart den känslan kan hänga kvar ett tag med tanke på det, och med tanke på att en fjärdeplats är den tråkigaste placeringen. Men herregud vilket EM han gjorde ändå, Regborn. Fyra i sprint, trea i långdistans och fyra i stafett, av en EM-debutant som tidigare (så sent som i april) hade en niondeplats i världscupen som karriärens bästa resultat. Man får lyfta på hatten.
Även Lilian Forsgren fick till slut springa stafett, efter ett återbud i det svenska andralaget. Hon förde in Sverige två till en inofficiell elfteplats på förstasträckan, vilket också blev slutplaceringen.
Resultaten gör att Regborn nu är femma i världscupen (Forsgren 37:a, Josefin Tjernlund 68:a) och sexa på sprintvärldsrankningen (Forsgren 23:a).

I orientering med mountainbike visade Garphyttans Marcus Jansson ännu en gång, och med stort eftertyck, hur överlägsen han är inom sporten i Sverige just nu. Vann lördagens medeldistans och söndagens långdistans i svenska cupen med nästan fem respektive långt över tio minuter, vilket gör att han står på maxpoäng efter fyra av tio deltävlingar.
Karlskogas Erica Olsson fick däremot stryk för första gången i år när hon ”bara” blev tvåa i D20-klassen, 36 sekunder efter, i lördagens deltävling. Revanscherade sig på söndagen och leder stort i totalen, förstås.

I säsongspremiären i swimrun, Utö swimrun, tog dubbla världsmästarna (och regerande VM-bronsmedaljörerna) Lotta Nilsson och Bibben Nordblom (mor och dotter från Nora/Gyttorp) en tredjeplats, 13 minuter bakom segrande Annika Ericsson och Elisabet Pärsdotter Westman. Örebroaren och konditionsbloggsprofilen Danny Hallmén fick nöja sig med en 33:e-plats i herrklassen, i par med Jacob Holst.

KFUM Örebro Friidrotts P17-grabbar tog SM-brons i 3×800 meter när stafett-SM avgjordes på Stockholms stadion. Olle Tyrsmo, Tobias Tranderyd och Jonatan Gustafsson sprang in på 6.13,52, 13,5 sekunder bakom segrande Huddinge. Örebroaren Tim Sundström, som tävlar för Tureberg, gjorde riktig säsongsdebut på bana efter förra helgens joggingpass i Gävle och fick med sig ett SM-silver på 4×800 meter med sig hem (som kunde varit ett guld, om inte avslutaren – Sverigeettan Andreas Almgren, fått ont i en fot och inte kunnat spurta). Sundström skar även mållinjen som trea över 4×1 500 meter,  men där diskades laget på grund av någon typ av växelstrul mellan Erik Widing och Amanuel Gergis.

I Långa Lugnet, andra deltävlingen i mountainbikecyklisternas långloppscup, byggde Almbys Matthias Wengelin på sin numera rätt långa segersvit genom att gå i från och vinna med betryggande 35 sekunder ned till tvåan Fredrik Edin. Klubbkompisen Axel Lindh femma, Grythyttans Fredrik Berg sexa.

Och så genomfördes ju motionstävlingarna (utan tävlingsmoment) Vänern runt och Vulkanloppet.

Ja, lite så var helgen, i alla fall. Givetvis har jag säkert missat en hel del, men räknar med att ni hör av er!

Filip uttagen – i ”fel” landslag

Nu är det officiellt bekräftat. Degerforsaren Filip Jacobsson, 18, får inte springa junior-VM i Schweiz i helgen, efter att ha misslyckats med att nå topplaceringar i helgens JVM-tester i Huskvarna. Hans klubbkompis i OK Tisaren, Andrea Svensson – som efter två JVM, med guldet i stafett i fjol som största framgången, siktade mot att knipa ett individuellt guld som sistaårsjunior i år – finns förstås inte heller med efter att hon tvingats ställa in hela vårens tävlande, och i sista stund också helgens JVM-tester, på grund av en inflammation i ena knäet.
Filip kan dock trösta sig med en, förvisso helt solklart given, plats i landslagstruppen i skidorientering även kommande vinter, meddelar Svenska orienteringsförbundet.

Det blir för övrigt inga länslöpare till start i morgondagens medeldistanskval vid orienterings-EM i Jesenik. Återstår därmed bara lördagens stafetter, där Martin Regborn förstås lära vara självskriven i svenska förstalaget och där Josefin Tjernlund och (först och främst) Lilian Forsgren kan vara påtänkta för ett andralag. Lagen tas ut först på fredag kväll.

Ett mycket sent påpekande är att jag missade tredje deltävlingen i Närkeserien i mountainbike, som avgjordes i Nora (andra deltävling av tre utanför Närke …) förra torsdagen med Fredrik Berg och Maria Nilsson som vinnare. Känns ändå skönt att det fanns kollegor som höll koll.

Bloggen tar nu minisemester och är tillbaka först på tisdag. Men missa för allt i världen inte lördagens stafetter i orienterings-EM, mountainbikelångloppet Långa Lugnet på lördag, Utö swimrun på söndag, stafett-SM med KFUM Örebro-lag på 3×800 meter i P17-klassen och Tim Sundström i Turebergs herrlag på 4×1 500 meter, eller Rallarrundan i Hallsberg på måndag. Eller något annat av allt spännande som händer heller, förstås. Vi hörs!

Hemligheten bakom bronset – Google maps: ”Försöker genomskåda banläggaren”

Han sa själv att han hade varit nöjd med en topp 20-placering. Det blev så mycket bättre. Martin Regborn hade tårar i ögonen när det stod klart att han direkt i mästerskapsdebuten på skogsdistans slagit världseliten med häpnad och bärgat en bronsmedalj. När jag pratade med honom några timmar senare verkade Örebroorienteraren själv fortfarande inte riktigt förstå att det var sant. Men i ett försök att analysera framgångsfaktorerna framhöll såväl Regborn själv som förbundskapten Håkan Carlsson måndagskvällens långa sittning, där löpare och ledare i svenska laget analyserade vad som väntade in i minsta detalj. Mästerskapskartor är ju hemliga fram till start i orientering, och områdena där tävlingarna går avlysta (alltså förbjudna för orienterarna att bevista) flera år i förväg, men nu för tiden finns hjälpmedel som gör att tävlingarna startar långt innan det är dags att ge sig ut i skogen.
– Med Google maps får man en ganska klar bild av vad som väntar, framför allt på en rejäl långdistans som den här, säger Carlsson till Konditionsbloggen och fortsätter:
– Efter kvalet i måndags satt vi länge och analyserade vad som väntade. Man kan se ganska klart på en Googlekarta vilka stora raviner man ska undvika, var de stora höjderna är, och man kan spekulera i hur man kan springa mellan olika sänkor. Det finns väldigt mycket att göra på förhand, väldigt många potentiella vägval att tänka igenom. Att vi förberedde oss så väl är absolut en av nycklarna till framgången.
– Jag kände att jag hade ganska bra koll på banan från analysen i går. Vi prickade ganska bra när vi funderade kring potentiella sträckor och hur man skulle springa. Det har ju blivit ett nytt steg i orienteringen att försöka genomskåda banläggaren på förhand, och det lyckades vi bra med den här gången, säger Regborn.

Jag pratade naturligtvis mycket mer med Regborn och Carlsson, men för att ta del av det får ni köpa dagens pappers-NA (eller e-tidningsvarianten på na.se). Missa förresten inte heller Regborns vilda spurt (det var den som avgjorde att det blev brons, han var två sekunder före fyran i mål) 50 sekunder in i det här klippet som även innehåller bilder från blomsterceremonin (medaljerna delas ut på onsdagen).

Almbys Per Egeryd mailade för övrigt en längre rapport från helgens Borlänge tour, som jag nämnde i förbifarten i söndags. Egeryd berättar att Matthias Wengelin, förutom segrar på alla tre etapperna som var det jag fokuserade på, även slog banrekord i fredagens tempolopp över sju kilometer med tiden 16.28, och att hans vapendragare och klubbkompis Axel Lindh blev totaltvåa i det som var hans bästa tävling den här säsongen (och så får man inte glömma Grythyttans Fredrik Berg på tionde plats i elitklassen).
Totalt hade Almby 31 cyklister till start i Borlänge, varav 19 ungdomar. Bland dem utmärkte sig Amanda Johansson med en niondeplats i F14 och Anton Birath med en tolfteplats i P14. I juniorklassen slutade Ludvig Egeryd på en 13:e och Alexander Ehrlin på 15:e plats.
Bland veteranerna blev Linnea Angerman totaltvåa i D30, Katarina Rönnbacka tvåa i D40 och Pernilla Egeryd tvåa i damernas sportklass.

Matthias Wengelin och Axel Lindh slutade etta respektive tvåa i Borlänge tour.  Foto: Per Egeryd
Matthias Wengelin och Axel Lindh slutade etta respektive tvåa i Borlänge tour. Foto: Per Egeryd

 

Regborns kvaltrea – 17 timmar efter sprintsuccén: ”Har inte hunnit smälta det”

Eftersom jag själv varit ute och kutat ganska långt i dag, och känner mig lagom sliten, får ni inte något specialskrivet blogginlägg i dag. I stället en text om orienterings-EM direkt hämtad ur morgondagens pappers-NA. Håll till godo!

”Ett internationellt genombrott med dunder och brak”, jublade förbundskapten Håkan Carlsson efter att Örebroorienteraren Martin Regborn, 24, slagit till med en fjärdeplats i EM-debuten på söndagseftermiddagen.
Regborn själv hann däremot inte njuta särskilt mycket av den mäktiga framgången. Redan 10.42 på måndagsmorgonen, mindre än 17,5 timmar efter målgången i sprinten, stack han nämligen ut på långdistanskval i de tjeckiska skogarna.
– Nej, jag har inte hunnit smälta det. Precis när jag kom i mål som fyra, och var så nära (14 sekunder) från medalj så var jag lite besviken, men nu är jag jättenöjd. Det är ändå det största jag gjort. Så nu är känslan jättebra, men analysen sparar jag tills jag kommer hem. Det var bara att ladda om för långdistansen i stället, säger Regborn.
Regborn tog sig enkelt till dagens final. Från vart och ett av de tre kvalheaten tog sig 17 löpare vidare, och Regborn var trea i sitt heat, med över elva minuters marginal ned till 18:e-platsen.
– Skönt att få ett långdistanslopp i kroppen inför finalen eftersom skillnaden är väldigt stor mot sprint. 
I sprint sker besluten på bråkdelen av en sekund, 
i långdistans har man en helt annan tid på sig att planera hur man ska springa. Dessutom var det skönt att få känna på terrängen, och få ett hyfsat lugnt lopp i kroppen efter de två intensiva sprintracen, säger Regborn.
Regborn har tidigare gjort två VM, men aldrig fått springa något annat än sprint i internationella mästerkap. Därför har han svårt att spika någon placeringsmässig målsättning med tisdagens tävling.
– Jag hoppas på en bra placering, men det återstår att se vad ”bra” betyder eftersom jag aldrig sprungit en skogsdistans på ett internationellt mästerskap tidigare. Konkurrensen är otroligt tuff, så klart, och mitt mål är bara att göra så bra som möjligt utifrån mina förutsättningar, säger han.
Samtliga tolv svenskar gick vidare från måndagens kval, däribland OK Tisarens Josefin Tjernlund, som i mästerskapsdebuten i söndags slutade på 29:e plats. I långdistanskvalet blev hon 14:e, och tog sig vidare med sex minuters marginal.
Hennes klubbkompis, Hallsbergslöparen Lilian Forsgren som har ett EM-silver på meritlistan från 2014 och var 26:a i sprinten, står däremot över långdistansen och springer i stället medeldistansen senare i veckan.
Även Schweiz trefaldige världsmästare Matthias Kyburz representerar Hallsbergs- och Kumlaklubben. Han följde upp söndagens EM-guld – hans första individuella – med att enkelt ta sig vidare till långdistansfinalen.

Regborns chockresultat – fyra i EM-debuten: ”Fortfarande svårt att ta in”

Örebroorienteraren Martin Regborn infriade med råge de högt ställda förväntningarna han själv byggde upp här i bloggen härom dagen när han på söndagen sprang in på fjärde plats i sin EM-debut (tidigare har han ju gjort två VM, men inget Europamästerskap). Ett sjukt imponerande resultat, och även om jag ännu inte sett några splittider noterar jag att Regborn var trea vid en mellantid halvvägs och i mål bara 14 sekunder från medalj och 17 från guld (som gick till Tisarenschweizaren Matthias Kyburz, den trefaldige världsmästarens första individuella EM-triumf).
Kollegorna skriver lite om bragden här (själv har jag varit ledig i dag och bland annat sprungit, och vunnit, en träningstävling med mitt gym som förutom nästan hela Lunedsleden innehöll lite styrkeövningar), men jag noterar att Regborn själv twittrar om sina känslor: ”Fyra på EM. Fortfarande svårt att ta in. Så grymt häftigt!”
Hallsbergslöparen Lilian Forsgren slutade 26:a i damernas final, där mästerskapsdebuterande Tisarenlöparen Josefin Tjernlund blev 29:a.

I JVM-testet i Huskvarna blev det aldrig någon start för Tisarens regerande juniorvärldsmästare Andrea Svensson, på grund av knäproblemen, och klubbkompisen Filip Jacobsson fick aldrig till det. På söndagen diskades han efter felstämpling på sjunde kontrollen, men då var han redan nere på 40:e plats.

KFUM Örebro Friidrott herrlag var däremot nära en jätteskräll i division 1 Svealand, och var bara sex poäng från att knipa förstaplatsen och avancemanget till nästa års lag-SM-kval före jättefavoriten Tureberg. Tyvärr kan man väl säga att det var på medel- och långdistans som det sprack för KFUM, som mönstrade ett mycket ungt lag på de distanserna och tappade sex poäng gentemot Tureberg – vilket alltså var hela skillnaden i slutändan – på just de sträckorna. 21-årige Abshir Aweys ersatte förvisso 18-årige William Wickholm på 2 000 meter hinder och blev tvåa där, före Turebergs löpare, men Tobias Tranderyd och Jonatan Gustafsson slutade fyra på 800 respektive 1 500 meter och WIlliam Wickholm blev trea på 3 000. I Turebergs lag joggade örebroaren Tim Sundström runt 1 500-metersloppet över 34 sekunder över sitt distriktsrekord men såg till att vinna spurten och ta hem fulla poäng åt sitt lag.

I Borlänge tour ställde Almby upp med långt över 30 mountainbikecyklister i alla åldrar, och allra bäst gick det som vanligt för VM-meriterade Matthias Wengelin, som vann alla tre etapperna (och givetvis också sammanlagt).

Fick ändra uppladdningen – efter sena beskedet om extra EM-distans: ”Lagt extra fokus”

Mitt tips om hur länslöparna i Göteborgsvarvets SM-klass skulle sköta sig placeringsmässigt (Louise Wiker, Josefin Gerdevåg, Mikaela Kemppi, Linus Rosdal, Erika Bergentz, Ingrid Ziegler och Lukas Molander) var väl ungefär så fel som det någonsin kunde bli. Kemppi visade sig vara överlägset starkast av alla och krigade ned Wiker med över minuten, tia i SM-klassen på 1.20.11 respektive tolva på 1.21.24, och där bakom blev Bergentz länstrea (och 15:e totalt) på 1.23.47 och Gerdevåg ”bara” femma (20:e totalt) på 1.25.51 (vet inte om hon haft skade-/sjukdomsproblem in i helgen eller om något hände under loppet, men hon har ju betydligt större potential än så). Rosdal blev SM-25:a bland herrarna på 1.12.03 och Ziegler 27:a. Molander verkar inte ha kommit till start.

Hälleforslöparen Haben Kidane blev trea i Cityvarvets P19-klass, efter att ha avverkat de 4,3 kilometerna på 12.59, åtta sekunder långsammare än hemmalöparen Kriger Ahmed.
Kollar man på åldersklasserna i stora Göteborgsvarvet så visade Sören Forsberg som vanligt att han är fruktansvärt snabb i förhållande till sin ålder, löpte på 1.19.51 och blev tvåa i H50.
De där EM-kvalplatserna vi snackade om på förhand var till slut en bra bit bort för länslöparna. 1.16.30 var kravet, 3.41 fortare än Kemppi kutade, alltså.

I dagens EM-premiär i orientering slutade det ju med svensk diskning i mixedsprintstafetten, men man får väl skylla på att de tre länslöparna på plats hade ställts över. I morgon är det sprint på programmet, och den på förhand förväntat stora chansen till en riktig topplacering för en formtoppat Martin Regborn. Dessutom gör Tisarens nyförvärv Josefin Tjernlund mästerskapsdebut, och i en intervju på förbundets hemsida berättar hon att det krävt en viss omställning de senaste dagarna efter att hon fick beskedet att hon fått ta över Tove Alexandersson sprintplats och därmed inte bara får springa långdistansen i EM.
– Jag har lagt extra fokus på långdistansen under den senaste månaden efter att jag fick besked om att jag var uttagen där. Men jag tycker att jag har hunnit med de förberedelser som jag önskat inför sprinten i morgon, säger Tjernlund till Svenska orienteringsförbundet. Sprintfinalerna går att se i webb-tv (men det kostar, vilket är konstigt med tanke på att det internationella orienteringsförbundet borde vilja sprida sin sport så mycket det någonsin är möjligt), men liveresultat från både kval och final går förstås att följa gratis här.

Filip Jacobsson verkar inte ha fått till det på medeldistansen i helgens JVM-test, och fick nöja sig med en 19:e-plats i dag. Andrea Svensson tog det säkra före det osäkra med sitt knä, och startade inte.
Och i 5-Manna i Lindesberg tog KFUM Örebro en något överraskande seger före två rätt starka Tisarenlag.

Helgens höjdare – Regborn: ”Aldrig varit så här bra”

1. Orienterings-EM
I morgon sätter det igång, orienterings-EM. Efter Filip Dahlgrens återbud förvisso ”bara” med tre länslöpare, och utan lokala inslag i lördagens mixedsprintstafett. Men väl med Martin Regborn och Josefin Tjernlund i söndagens sprint och långdistansen på måndag/tisdag, och med Lilian Forsgren i medeldistansen på torsdag/fredag (plus att alla tre lär ligga bra till för en stafettsträcka på lördag). Kvällen innan mästerskapet drar igång ringde jag upp Regborn för att kolla läget, och det var en ovanligt positiv Örebrolöpare jag fick tag på.

– Formen är riktigt bra. Jag har nog aldrig varit så här bra som jag känner mig nu. Det handlar både om känslan och om hur det gått på de senaste passen inför EM, säger Regborn till Konditionsbloggen.
Ja, det var ju en imponerande förstasträcka du gjorde i Tiomila …
– Det var jäkligt häftigt, en upplevelse, men samtidigt var det inget maxlopp på något sätt. Det var mer att springa igenom det.
Nu ska du springa sprint på söndag och långdistans måndag/tisdag, hur blir den omställningen?
– Det är inga konstigheter, egentligen. Jag tror inte att det kommer vara några problem. Och jag är van vid att träna väldigt varierat, jag kör ju allt från ren banlöpning till pass uppe i Kilsbergen, så jag är van vid att byta mellan olika underlag och själva tekniken sitter. Men när jag pratade med Håkan (Carlsson, förbundskapten) sa jag att jag gärna springer sprintstafett om det behövs, men jag bad om att inte vara förstaalternativ. Hade jag sprungit den också hade nog schemat blivit väl tufft med fem lopp på fyra dagar, jag vill ju ge långdistansen en rimlig chans. Det hade varit kul att springa sprintstafett också, men som schemat såg ut var jag inte riktigt sugen på den i det här mästerskapet.
När du blev uttagen pratade du om topp tio som en rimlig målsättning, är det så du tänker nu också?
– I sprinten var jag ju nia i världscuppremiären, och det vore kul att kunna toppa det här. I och med att jag aldrig sprungit någon annan distans än sprint på ett stort mästerskap så ser jag mest fram emot långdistansen, att få se hur jag står mig där. Och så har jag lite förhoppning om att få springa en sträcka i skogsstafetten.

2. Göteborgsvarvet
1 317 löpare är anmälda (men då är vissa dubbelnoterade, alla lopp är inräknade och några har redan lämnat återbud) till det som är inte bara är en av världens största halvmaraton utan också SM och svensk EM-uttagning. Louise Wiker, Josefin Gerdevåg, Mikaela Kemppi, Linus Rosdal, Erika Bergentz, Ingrid Ziegler och Lukas Molander är länslöparna som springer i SM-klassen (rankade efter hur jag tror de hamnar placeringsmässigt; lite skillnad om man jämför med fjolårets obefintliga lokala elitfält i Göteborg) sedan Erik Anfält tvingats lämna återbud. Isabellah Andersson och Mikael Ekvall (med Abraham Adhanom som främste utmanare) är guldfavoriter.

3. Junior-VM-tester
Samtidigt som seniorlandslaget inleder jakten på de sex EM-medaljerna, som är det officiella målet i Tjeckien, jagar juniorerna JVM-platser på hemmaplan. JVM avgörs i vackra Engadindalen, i Schweiz, 9–15 juli, men de svenska platserna ska fördelas redan efter den här helgen, i Huskvarna. Regerande juniorvärldsmästaren Andrea Svensson ska enligt uppgift göra ett försök att starta, och jaga en JVM-plats, efter den inflammation i ena knäet som hämmat henne hela våren. Jag pratade med en ledare i Tisaren tidigare i veckan som tyckte det var ”jättedumt” att Andrea tänkte chansa på att försöka springa med knäet, ”men man kan ju inte stoppa någon”. Andrea har ju redan sprungit två JVM, sommarens skulle bli hennes sista (hon blir senior vid nyår), och fjolårets guld kom i stafett. ”Jag tror inte hon hade gjort det om hon hade haft en individuell JVM-titel, men nu vill hon jaga sista chansen att få en sådan”, sa Tisarenledaren. JVM-testerna inleddes med sprint i dag, och därifrån strök sig i varje fall Andrea, medan Filip Jacobsson, som jagar sitt första JVM, slutade först på delad tolfteplats trots att han var mindre än minuten bakom segrande Isac von Krusenstierna, OK Kåre. På lördagen löps det medeldistans, på söndagen långdistans.

Bubblare: I Lindesberg avgörs orienteringsstafetten 5-mannastafetten, med 34 anmälda lag. Och Örebrocyklisterna trampar 40 mil. Och så är det dags för herrarna i KFUM Örebro Friidrott att köra sin årliga seriematch. De håller, precis som damerna efter förra helgens degradering, till i division 1 Svealand och åker till Gävle för att göra upp med fem andra lag på Gunder Hägg-stadion (vinnaren får vara med i lag-SM-kvalet nästa år, femman och sexan åker ned i division 2). Medel- och långdistansgrabbarna har en medelålder strax under 17 år (!), med Tobias Tranderyd, 17, på 800 meter, Jonatan Gustafsson, 16, på 1 500, Olle Tyrsmo, 16, på 3 000 och åldermannen William Wickholm, 18, på 2 000 meter hinder.

För övrigt har jag helt missat att rapportera från världscuppremiäen i mountainbikeorientering, där Garphyttans Marcus Jansson varit sjua på långdistansen och tia i mixedstafetten (och 56:a och sist på medeldistansen efter att ha lagt bort sådär 16 av 18 minuter han var efter täten på en enda kontroll, förmodligen på grund av något tekniskt fel typ punktering).

Här börjar Bibbens väg mot nya VM-titeln

På eftermiddagen den 5 september är tanken att lågstadieläraren Bibben Nordblom, 24, från Gyttorp ska springa uppför backen mot värdshuset på Utö som världsmästare. För tredje gången.
Vägen dit började förstås för väldigt länge sedan, men årets tävlingssäsong börjar nästa helg, när swimrunstjärnan (ja, hon är ju triathlonstjärna också, har kvalat in till ironman-VM på Hawaii tre gånger!) kör Utö swimrun, den första i en rad uppladdningstävlignar inför the real deal; Ö till ö, VM i swimrun.
I dag gick organisationen bakom tävlingen, som egentligen varit upphov till en hel sport där det simmas i öppet vatten och löps (ofta i oländig terräng) om vartannat och där egenskaper som seghet och pannben är lika viktigt som snabbhet och teknik, och där det dessutom finns ett nästan triathlonartat prylfokus vad gäller flytetyg, våtdräkter och skodon.
Bibben har de senaste tre åren tävlat i Ö till ö med sin mamma, Norabon Lotta Nilsson, men efter två VM-guld och ett avslutande -brons beslutade Lotta i höstas att hon var färdig med det som CNN rankar som en av världens tuffaste tävlingar. Så i höst kommer Bibben i stället att tävla tillsammans med fjolårsvärldsmästaren, en av endast fyra personer (två par) som besegrat henne och Lotta i Ö till ö: Utöbon Maja Tesch.
Men i nästa helgs Utö swimrun är det ändå gamla dreamteam Lotta/Bibben som står på startlinjen, medan Tesch tävlar med Lisa Jansson.
I startlistan till Utö swimrun finns också konditionsbloggsprofilen och pulsklocketvåan Danny Hallmén, som tävlar i par med Jacob Holst. Hallmén tjuvstartade säsongen med seger i individuella tävlingen Borensberg Swimrun förra helgen och har, efter att förra året ha tävlat i så vitt skilda saker som inomhuspaddling, quadrathlon, kanot och multisport, nu gjort en seriösare swimrunsatsning och kommer köra som vill följa under året så kommer tillsammans med Holst förutom Utö också att köra Stockholm swimrun 11 juni, Borås swimrun 18 juni, Höga Kusten swimrun 16 juli, Lofthammar endurance day 6 augusti och Ten Island swimrun 20 augusti, plus att han inte givit upp hoppet om en plats i Ö till ö (de är svåra att få) och Koster swimrun 1 oktober.
Mycket att se fram emot, med andra ord!

Mittemellan Spartacus och varvet – klart Kemppi rusade hem våren

Well, liksom klubbkompisen Erik Anfält har ju Mikaela Kemppi aldrig varit rätt för att tävla tätt. Därför var det väl inte helt överraskande att hon stod där på startlinjen vid Gustavsvik i kväll, trots att det bara gått tre dagar sedan hon var med och satte nytt banrekord i Spartacusstafetten och lika få dagar kvar tills hon faktiskt har en liten chans att jaga en friidrotts-EM-biljett i Göteborgsvarvet, som i år dessutom dubblerar som halvmaraton-SM och alltså även EM-uttagning på distansen. Men i kväll var det alltså Vårruset i Örebro som gäller, och utan eviga konkurrenten Josefin Gerdevåg blev det ingen match för Kemppi som vann elva sekunder före Mariestadslöparen Hanna Thorold och ytterligare 20 före klubbkompisen Erica Lech, Örebro AIK., trots att segertiden (18.06) är den långsammaste tiden Kemppi sprungit på under de fyra vårrus jag hittat resultatlistor från (tvåa på 18.00 2013, seger på 18.02 2014, tvåa på 17.54 i fjol).

Ingen löpare gick således under 18 minuter i Vårruset i år (jämfört med två, Gerdevåg och Kemppi, i fjol), men tre gick under 19 och sju under 20, 17 under 21 och 37 under 22 minuter.

1 040 sprang i tidtagningsklass, 86 färre än i fjol (-7,6 procent), men bara något färre än 2014 och nästan 40 procent fler än 2013 (då bara 755 sprang med tidtagning). Och NA sände som vanligt förstås direkt.

Det var premiär för lokala rullskidcupen Moto-Eagle Tour i kväll också, och Robert Brundin och Olivia Hansson visade sedvanlig klass när de avverkade de 14 kilometerna på 30.23 respektive 34.03 och tog hand om segrarna.

Nytt namn – dags för ny kung: Haben Kidane vann Gubbracet

Med sju segrar och två andraplatser var Per Sjögren den obestridlige kungen av Grabbhalvan. Men när herrarnas femkilometerslopp på Vårrusetbanan i år bytte skepnad till Gubbracet fick vi också en ny regent på tronen: Haben Kidane, 18. Hälleforslöparen, som tävlar för Eskilstuna, följde upp lördagens seger i Hälleforsterrängen med en ny viktoria på tisdagen. Redan förra året var Kidane fyra i Grabbhalvan, bara 14 sekunder bakom segrande Sjögren, fem bakom VM-orienteraren Martin Regborn och fyra bakom Oskar Andrén. I kväll stod Regborn bredvid och knäppte mobilbilder när Kidane helt ohotad sprang 20 sekunder snabbare än han själv gjorde i fjol och fem sekunder snabbare än Sjögren gjorde då (15.35 som segrartid i år), vilket den här gången gav en segermarginal på 27 sekunder ned till just Sjögren och ytterligare fem till Andrén som blev trea i år igen. Ett riktigt bra resultat av en 18-årig talang, givetvis, men jag kan inte låta bli att imponeras minst lika mycket av Sjögren som har ett halv decennium av skadestrul bakom sig och i vinter knappt sprungit någonting, men som nu presterat två topplopp på fyra dagar; tolva på Tiomilas förstasträcka och nu femkilometern på just över 16 minuter. Hur är karln funtad?

Deltagarmässigt var årets upplaga av tävlingen att det långsiktiga tappet i antalet löpare i Grabbhalvan/Gubbracet som pågått en lång tid nu fick ny fart. Bara jämfört med förra året försvann över 37 procent, långt mer än två tredjedelar, av deltagarna, och sedan 2009 (min statistik sträcker sig tyvärr bara bak till 2008) har startfältet nu krympt till mindre än hälften:
2008: 1 482.
2009: 1 309 (-11,7 procent).
2010: 1 182 (-9,7 procent).
2011: 1 172 (-0,8 procent).
2012: 1 128 (-3,8 procent).
2013: 1 104 (-2,1 procent).
2014: 1 077 (-2,4 procent).
2015: 1 094 (+1,6 procent).
2016: 681 (Gubbracet; -37,8 procent).

För övrigt gick åtta man (1,3 procent) under 17 minuter, 25 (3,7 procent) under 18, 42 (6,2 procent) under 19 och 84 (12,3 procent) under 20. Vad säger det om folkhälsan i länet? Ja, och så direktsände NA förstås loppet.

Innan Regborn drog till Gustavsviksbadet och plåtade målgångar sprang han sjätte deltävlingen i Milans poängtävling, som i avgjordes vid Kattjärn, mellan Lindesberg och Nora, på eftermiddagen. Regborn, som var tvåa på Tiomilas förstasträcka, bara två sekunder från segern, i lördags och drar igång tävlandet i EM i Polen redan i helgen, nöjde sig, av resultatlistan att döma, med att jogga runt och ta en tredjeplats bakom Simon Hedlund, som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla, och som tog andra raka segern och därmed befäste ledningen i sammandraget (han är ännu ensam om att ha gjort sex tävlingar, maximalt antal man får räkna, på långa banan; men två segrar kan ju ingen ta ifrån honom). Milans egen Lisa Westerberg var bästa dam (hon är bäst även i sammandraget), drygt två minuter före klubbkompisen Josefin Erlandsson.

För övrigt har resultatlistan från Närkeserien i mountainbike, härifrån mina hemtrakter i Karlskoga, förra veckan nu dykt upp. Och visst var det en viss VM-sexa som anmälde sig till träningstävlingsserien och tog hem hela tjottaballongen!