Bommade veteran-VM-medalj – med en placering (och här gjorde Filip Dahlgren smygcomeback)

93 löpare kom till start i D45-klassen i långdistans i veteran-VM i orientering på Nya Zeeland i helgen. Då var Karlskogalöparen (och min klubbkompis, ska jag skriva för transparensens skull) Charlotte Flansbjer bara en enda placering från att knipa en medalj. Hon hade 89 löpare bakom sig – det hade krävts 90 för att få ett brons runt halsen, och upp till tredjeplatsen skiljde bara en minut och 22 sekunder (och då ska man veta att Flansbjer tappade över två minuter på en tidig bom). I sprinten tidigare i veckan blev Flansbjer åtta, 1.24 från bronset, och hennes klubbkompis (i OK Djerf) Åsa Zetterberg-Eriksson (som är mer känd som EM-medaljör i skidorientering) blev sexa i långdistansen och åtta i sprinten i D40-klassen.

Men Tiomila var förstås söndagens stora orienteringsbegivenhet, och Martin Regborn visade återigen att han är grymt stark även utan formtoppning (i år måste han ju bara få springa långdistansen på VM!) när han kutade ifrån övriga lag på förstasträckan med över fyra minuter. Jag pratade både Tiomila och VM och Filip Dahlgrens smygcomeback med Regborn i den här pluslåsta artikeln på na.se.

Annars ägnade jag en stor del av arbetsdagen åt Svampenmaran, som ni kan se bildextra från här, segerintervju från här, och highlightsklipp från här (ett tips är att spola till början). André Rangelind och Victoria Borg vann som förväntat (och André gick under både banrekord och tretimmarsgräns), men mest imponerad var jag nog ändå av Hasse Byrén som efter att ha kutat Munkastigen trailruns 44 kilometer under fyra timmar på lördagen följde upp med att göra Svampenmarans 42 på under 3.50. Vilken dubbel!

På tal om Munkastigen trailrun, stigloppet mellan Olshammar och Laxå som ingår i Peppes trailruncup (den svenska cupen för traillopp), så sprangs det alltså i går. Uppsalalöparna Thomas Stevens (åtta sekunder från att gå under tre timmar!) och Johan Arnqvist (drygt tre minuter bakom) blev etta och tvåa med stockholmaren Peter Nilsson distanserad med över 21 minuter på tredjeplatsen. Sarts Per Arvidsson blev bäste länslöpare på femteplasen på 3.38, hans klubbkompis Johan Ingjald blev tia i ultradebuten på 3.48 och Byrén slutade på 17:e plats på 3.55. På damsidan blev Karlskogalöparen Jennie Grahn bästa länslöpare på femte plats, före Starts Maria Engström, på 5.04 respektive 5.11, långt över timmen bakom segrande Sofie Strömberg, från Norrköping, som vann över en timmes marginal till tvåan Katarina Hildingsdotter, Stockholm.

Från lördagen har jag nu också lyckats få tag i resultatlistorna från Klippingracet, premiären i Sverigecupen i mountainbike, där Matthias Wengelin alltså blev trea men också Fredrik Berg slutade på 13:e plats. Och Linda Meijer ställde upp (och vann förstås!) i D30.

Till sist ett litet instagramsvep från Kumla stadslopp i går:

Inte alls i fas eller form men upplevde ändå genuin löpglädje idag! 🙏🙌 För att bli snabb måste man träna en hel del kvalitet men min kropp svarar inte alls som den brukar utan jag blir istället upprepat sjuk eller sänkt på ett sätt som jag inte är van vid. Jag har fått lyssna på signalerna, backa och "skynda långsamt". Försöker intala mig att det är långt till juni och Stockholm marathon. Det är då jag ska vara i form! 👊💥Men det är tufft att motivera sig när det är motigt. Värdesätter att träffa alla härliga löpare och blir inspirerad och peppad av det. Även av att delta i ett fint arrangerat lopp med bra publik peppar, tack Kumla Stadslopp! Även tack till IF Start för härlig bild!

A post shared by Mikaela Kemppi (@mickan0473) on

Kemppi tog fjärde – och 19:e – raka i Kumla (och så lite annat som hände på lördagen …)

Mikaela Kemppi har ju varit löparen att slå i länet de senaste åren (även om Josefin Gerdevåg hade ett visst övertag inbördes 2015), och den här våren kanske mer än någonsin: När klassiska tiokilometerstävlingen Kumla stadslopp avgjordes på lördagen tog Kemppi fjärde fullpoängaren på fyra tävling i långloppscupen i vår efter Startmilen (då hon var tvåa men bästa länslöpare), korta terräng-DM och halvmaraton-DM (Örebro AIK halvmaraton, alltså). Ja, räknar man alla lopp Kemppi ställt upp i så var det här 19:e raka i långloppscupen där hon tog full poäng, en svit som håller sedan Åstadslopppet 2015. Loppet i Kumla är knixigt och bjuder sällan på några jättetider, och Kemppi bärgade segern på 38.12, 1.26 före Gerdevåg som smyger vidare med sin comeback efter vinterns barnafödande. Liduina van Sitteren tog tredjeplatsen, ytterligare ett par minuter bakom.
På herrsidan anförde en viss Erik Anfält en Örebro AIK-trippel i Kumla, med ett lopp på 33.45 (Jakob Nilsson tvåa på 34.35, Ludvig Börjesson trea på 34.42), och klättrade därmed förbi Tiomilalöpande Per Sjögren och upp i topp i långloppscupen.

Tiomila, ja. Herrloppet startar nu vid 21, och hur det gick för Tisaren i damloppet kan ni läsa mer om i den här pluslåsta artikeln. Eller ja, resultatet vet ni förstås: Tisaren, som siktade på topp fem, fick nöja sig med en femteplats sedan Josefin Tjernlund inte lyckats komma med i tätklungan på den raka tredjesträckan och avståndet framåt då istället växte rejält, men alla kommenterar finns att läsa i den där artikeln. Näst bästa länslag? Milan, på 103:e plats, tätt före Tisarens andralag på 107:e och Hagabys förstalag på 109:e.

I Örebro actionrun höll mina två favorittippade löpare (inflyttade örebroarna Martin Bäckström och Sara Forsström), och segerintervjuer och en hel del annat kan ni se här.

Emilia Fahlin och hennes Wiggle-High5 fick ett par framgångar i Tour de Yorkshire: Tyskan Claudia Lichtenberg var först uppför Côte de Lofthouse och vann därmed bergspristävlingen, och italienskan Giorgia Bronzini blev tvåa i klungspurten om andraplatsen bakom utbrytaren Elizabeth Deignan, trea totalt alltså. Fahlin rullade i mål som 47:a, åtta minuter bakom (i en stor grupp med cyklisterna från 18:e plats och nedåt).

Från premiären i Sverigecupen i mountainbike, Klippingracet i Säter, har jag inte sett mer än en pallbild med Emil Lindgren före Emil Linde och med Örebrocyklisten Matthias Wengelin på tredje plats. Vi får väl se när det dyker upp en resultatlista (och när det gör det från Närkeserien i MTB, som visst körde igång i tordags och som har sju deltävlingar planerade den här säsongen, närmast i Kilsmo den 11 maj):

Och själv då? Jo, jag sprang för första gången Örebro parkrun i förmiddags. Det var trevligt, men kämpigt. Formen saknas fortfarande helt (jag kan väl skylla på blodbrist, sömnbrist, att jag varken hann värma upp eller gå på toa, men det är bara undanflykter), och jag hade blodsmak i munnen när jag korsade mållinjen ganska exakt fyra minuter över mitt femkilometerspers. En 60-taggare seglade förbi mig halvvägs och drygade sedan ifrån med nästan en minut, och när jag korsade mållinjen stannade klockan på 23.46. Förbättringspotential saknas ju i varje fall inte. VM-triathleten Morgan Pätsi sprang tävlingen som en fartökning på sitt långpass och vann på 18.21. Annica Sjölund tog tredje segern på damsidan av tre möjliga, nu på 24.17.

Helgens höjdare – en galet intensiv löparhelg, Tiomila och cykel …

1) Löparfest och två gånger direktsändningar på na.se
Om tekniken är med oss (koncernen Mittmedia, som NA ingår i, har ju haft ett enormt teknikhaveri senaste två dygnen) så blir det som jag tidigare skrivit om dubbla direktsändningar i helgen: Örebro actionrun på lördagen och Svampenmaran på söndagen. I hinderbaneloppet actionrun ska jag försöka bilda mig en uppfattning om vilka löpare som kan tänkas vara snabba senare i dag (fjolårets segrare Per Sjögren kommer ju inte till start, och av namnen i elitstartlistan känner jag inte till särskilt många), men i Svampenmaran går 100-kilometers-VM-löparen André Rangelind för nytt banrekord och under tre timmar, och händer inget extremt oförutsett så kommer han förstås att vinna tävlingen (hela startlistan hittar ni här). Jag snackade med André redan förra veckan, och texten kommer, om tekniken är med oss, ut på na.se under dagen.
Vid sidan om dess båda tävlingar är det på lördagen både Kumla stadslopp (med Erik Anfält!), Munkastigen trailrun (med Hasse Byrén och Roland Eriksson som dubblerar de 44 kilometerna med söndagens 42,2 i Svampenmaran!) och tredje upplagan av Örebro parkrun (som kan få svårt att locka något jättestartfält i konkurrens med alla andra tävlingar).

2) Tiomila
Helgens största tävling är ju dock otvetydigt orienteringsstafetten Tiomila, som i år avgörs i Göteborg. Jag har redan skrivit en hel del om Tisarens lag inför tävlingen, och nu står det också klart att vi kan se fram emot att få se både Martin Regborn (Hagaby) och Per Sjögren (KFUM Örebro) på förstasträckan i år igen. Damstafetten startar 13.15 på lördagen med beräknad målgång för segrarlaget vid 17.45 medan herrstafetten startar 21.00 med beräknad målgång vid 7.00.

3) Fahlin i England och svensk mountainbikepremiär
Tanken var ju att Emilia Fahlin skulle ha fått en träningsperiod inför etapploppet Tour of California 11–14 maj, men nu är hon plötsligt på plats i England och kommer att köra Tour de Yorkshire (som namnet till trots är ett endagarslopp) på lördagen. Ett race som inte är med på världstouren, men som är på nivån precis under och som lockar ett starkt startfält med Boels-Dolmans nederländska OS-segrare Anna van der Breggen (som svarade för en ”omöjlig” trippel när hon på en vecka vann Amstel gold race, Vallonska pilen och Liège-Bastogne-Liège) i spetsen. Fahlin kör tillsammans med Giorgia Bronzini, Jolien d’Hoore, Claudia Lichtenberg, Audrey Cordon och Lucy Garner för sitt Wiggle-High5 som blivit flitiga på att uppdatera på twitter. Själva tävlingen är 122,5 kilometer lång och har en rejäl backe (nästan 200 höjdmeter ska tas på 1,7 kilometer) mitt på men är i övrigt rätt flack och ser ut att kunna passa Fahlin bra.
Dessutom drar Sverigecupen i mountainbike igång i Säter (barndomsmarker för inflyttade Örebrocyklisten Matthias Wengelin) och Klippingracet. Räkna med att både Wengelin och Almbys Axel Lindh och Fredrik Berg är på plats, plus säkerligen ett stort gäng veteraner, juniorer och ungdomar.

Här är laget som ska ta Tisaren tillbaka till toppen i Tiomila: ”Med bra lopp är jag övertygad om att vi är där uppe och krigar”

Ett dygn av teknikstrul senare har na.se fortfarande inte hoppat igång igen, så här får ni den tänkta pluslåsta texten om Tisaren inför Tiomila, som skulle ha gått ut redan på ondagskvällen, ett dygn försenad och helt gratis. Håll tillgodo!

14:e 2015, 18:e 2016.
Men nu är Tisarens damlag redo att utmana om topplaceringarna i Tiomila igen – med ett helt annat upplägg än senast laget stod på pallen.
– Simone Niggli var en superstar som kunde göra väldigt mycket på slutet, och den sitsen har vi inte riktigt nu, säger Anders Holm som tagit ut laget och tvingats tänka nytt utan den 23-faldiga världsmästaren.

2012, 2013 och 2014 var Tisaren på pallen i damernas Tiomila tre år i rad.
Sedan dess? 14:e i Skepptuna 2015 och 18:e i Falun 2016. Båda gångerna efter att laget tappat nästan sex minuter på förstasträckan när först Andrea Svensson och året därpå Lovisa Persson hade det jobbigt. Men i år har laget satt en intern målsättning om att ta sig tillbaka till den absoluta toppen.
– Löparna har bestämt att de ska vara med och slåss om topp fem. Det är ett ambitiöst mål, men med bra lopp rätt igenom är jag övertygad om att vi är där uppe och krigar, säger Anders Holm som tillsammans med Martin Sand och Emil Nylin tagit ut laget.
Och just själva laguttagningen har i år varit knepigare än på länge. Tisaren har sju–åtta riktigt starka damlöpare, men bara fem får plats i Tiomilalaget eftersom damerna alltjämt bara har hälften så många sträckor som herrarna. Därför har Lovisa Persson och Marion Aebi, som i fjol sprang i förstalaget, i år petats till andralaget där Rebecka Nylin är kvar.
I förstalaget kommer i stället landslagslöparen Andrea Svensson, som var knäskadad förra våren, och nyförvärvet och nyblivna natt-SM-fyran Ellinor Eriksson in. Kvar är landslagslöparna Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund, samt Ellinor Tjernlund som var vass på fjärdesträckan i fjol och som vann Kolmårdsdubbelns medeldistans i skarp konkurrens för drygt en vecka sedan.
– Det är klart att det varit svårt att ta ut laget. Det finns några löpare som är väldigt jämnbra, och framför allt Lovisa har varit väldigt nära laget, men även Rebecka innan hon blev förkyld förra veckan. Det som blev avgörande är att Ellinor Eriksson sprungit så tryggt och bra på alla förstasträckor i vår (i Måsenstafetten, Kolmårdskavlen och Stigtomtakavlen) och har sprungit till sig den platsen, och Ellinor Tjernlund är en väldigt bra stafettlöpare, hon har en trygghet och sprang riktigt bra på just den här sträckan förra året. Det känns överlag som vi hittat väldigt tydliga roller i laget, även med Lilian som avslutare och Josefin på den långa, raka sträckan, säger Holm.

Gemensamt för de tre åren då Tisaren stod på pallen i Tiomila var att de hade en viss Simon Niggli på sistasträckan. Schweiziskan, som med sina 23 VM-guld räknas som världens bästa orienterare genom alla tider, tillhör alltjämt Tisaren, men tävlar allt mer sporadiskt, avstår Tiomila för andra året i rad och kommer springa finska Jukolakavlen med ett schweiziskt lag. När Tisaren nu åter siktar mot topp fem krävs därför ett annat upplägg, det går inte att lita till ett ankare som springer in flera minuter och en handfull placeringar som Niggli gjorde tre år i rad.
– Simone var en superstar som kunde göra väldigt mycket på slutet, och den sitsen har vi inte riktigt nu. Men Lilian visade förra helgen att formen börjar komma. Hon har inte velat vara i form för tidigt på året eftersom det är nu hennes viktigaste tävlingar börjar komma, och jag tror att hon kan göra jättebra på sistasträckan. Men för att vi ska lyckas nå en riktigt bra placering måste alla göra topplopp, säger Holm.

På herrsidan har Tisaren blivit av med två tunga namn i fyrfaldige världsmästaren Matthias Kyburz, som gått till norska IL Tyrving, och hans schweiziske landsman Jonas Merz, som gått till Göteborgs-Majorna.
– Det var många som kände i vintras att det där var två tunga tapp, nu kan vi inte vara med där framme. Men när vi väl fick ned tio namn på pappret så tycker jag att det började se intressant ut. Det är klart att vi inte kan ersätta Kyburz, men vi har bra löpare, säger Holm.
Förra året slutade i kaos för Tisaren herrlag. Kyburz, Matthias Merz och Jonas Mathys saknades på förhand, och Gustav Hindér och Daniel Attås tvingades kasta in handduken på grund av sjukdom bara timmarna före start. Det hela slutade med en 42:a-plats.
– I år har vi, precis som förra året, startat med starka namn, Filip Jacobsson på första och Gustav Hindér på andra, för att ge Oskar Andrén en bra position inför långa natten. Oskar har vetat om länge att han är tänkt att springa just den sträckan, han har laddat lite extra för det här och ger vi honom ett bra läge, att han kommer med i en bra klunga och slipper göra allt jobb själv, så kan det bli avgörande för oss. Det spricker ofta upp på långa natten, och är man med långt framme kan det bli stora tidsdifferenser bakåt, men är man å andra sidan inte med inför sträckan kan det bli långt fram i stället, säger Holm.
– Sedan har vi Attås på sista, och eftersom många lag satsar på starka avslutare, så kommer Daniel få bekänna färg om vi har sprungit bra så långt. Målsättningen är att slåss om en topp 30-plats och är vi med så långt fram kommer han bara möta starka löpare.

Av övriga länslag är det ännu bara KFUM Örebro som ännu släppt sin laguppställning. De startar precis som i fjol herrstafetten med Per Sjögren, som då tog en sensationell tolfteplats bara drygt en minut bakom täten. Även Hagabys EM-bronsmedaljör Martin Regborn, som i fjol var tvåa på förstasträckan, lär springa den i år igen.

Tisarens damlag: 1) Ellinor Eriksson (6,1 kilometer), 2) Andrea Svensson (7,1 kilometer), 3) Josefin Tjernlund (11,3 kilometer), 4) Ellinor Tjernlund (5,0 kilometer), 5) Lilian Forsgren (8,8 kilometer). Andralaget: 1) Lovisa Persson, 2) Marion Aebi, 3) Rebecka Nylin, 4) Helena Andersson, 5) Line Sølberg.
Tisarens herrlag: 1) Filip Jacobsson (10,6 kilometer), 2) Gustav Hindér (11,9 kilometer), 3) Mathias Drage (7,0 kilometer), 4) Oskar Andrén (16,8 kilometer), 5) Olle Josarp (7,1 kilometer), 6) Ivan Forsgren (7,1 kilometer), 7) Matthias Merz (11,6 kilometer), 8) Erik Fernlund (9,8 kilometer), 9) Anton Hallor (7,8 kilometer), 10) Daniel Attås (16,1 kilometer).

Här är Tisarens Tiomilalag – Ellinor Eriksson in som startlöpare

Ellinor Eriksson (som gått upp i totalledningen i U23-elitserien)–Andrea Svensson–Josefin Tjernlund–Ellinor Tjernlund–Lilian Forsgren.
Där har ni Tisarens damlag i Tiomila, laget som ska försvara hela länets färger i den så prestigefyllda och traditionstyngda stafetten i Göteborg i helgen. Jag fick laget av Anders Holm, som tillsammans med Martin Sand och Emil Nylin tagit ut det, tidigare i kväll, och jag gjorde en längre intervju med honom om uttagningen (det har ju varit rätt klurigt i år, och jämfört med fjolårets lag petas Lovisa Persson och Marion Aebi ned till andralaget) som skulle ha gått ut på na.se under kvällen. Men tekniska problem gör att texten än så länge bara finns i ett worddokument på min dator, så ni får hålla till godo tills i morgon bitti. Hur som helst kan jag avslöja att målet för laget är en topp fem-placering vilket enligt Holm är ”ambitiöst” men ”inte omöjligt”.
På herrsidan har Tisaren nu bara kvar en enda schweizare, och får i stället förlita sig på påläggskalvar som Filip Jacobsson (förstasträckan), Gustav Hindér (andrasträckan), Oskar Andrén (långa natten), Olle Josarp (femte) och Anton Hallor (näst sista), plus förre landslagsmannen Daniel Attås som avslutare, nyförvärven Mathias Drage (på tredje) och Erik Fernlund (på nionde) och rutinerade Ivan Forsgren (sjätte) och Matthias Merz (sjunde).
Från fjolåret kaosartade Tiomilahelg i Falun har förstalagslöpare har Johan Aronsson, Sebastian Agerhäll, Martin Särnbrink och Albin Pettersson åkt ned i andralaget medan Jonas Merz bytt klubb till Göteborgs-Majorna och Tomas Hallmén bestämt sig för att nöja sig med ett ledaruppdrag.
Men mycket mer om Tisarens laguttagning på na.se i morgon, alltså.
Även KFUM Örebro har offentliggjort sina lag inför tävlingen, med eventuellt fotskadade Per Sjögren på en preliminär förstasträcka precis som i fjol. Och även om Hagaby inte lämnat ut sin uppställning än får man väl anta att även Martin Regborn kör försatsträckan igen.

Regborn uttagen till världscuppremiären – och sedan sprang han hem Milans … (och Ekström till A-landslagets träningsgrupp)

Tidigare i dag kom det mycket väntade beskedet att Martin Regborn är en av de första uttagna till världscuppremiären tillika minitouren i Estland i maj (däremot, och ungefär lika väntat, fanns ingen av Tisarens starka damer med bland de förhandsuttagna, de får fortsätta visa resultat för att få chansen). Inte bara baseras ju uttagningen delvis på resultat från förra året (där få kan matcha Regborn med tre topp fyra-placeringar på EM och en sjundeplats i det enda lopp han blev uttagen till på VM, plus sex topp tio-placeringar på sju lopp i världscupen vilket gav en åttondeplats i sammandraget), utan han slog ju dessutom till med en seger i den första och hittills enda uttagningstävlingen (de två följande avgörs om drygt två veckor). Lite senare på kvällen ”joggade” (enligt egen utsago i ”behaglig fart, cirka 80–85 procent”) Regborn hem den tredje deltävlingen i Milans poängtävlingsserie. Regborn tog sin andra seger för året med nästan 7,5 minuters marginal till tvåan Simon Hedlund, och trean Jakob Wallenhammar var den ende löparen i övrigt som klämde sig inom inom elva minuters marginal över sju kilometers orientering (han drygar därmed förstås ut ledningen i sammandraget rejält, även om det inte uppdaterats än). Regborns klubbkompis Elin Winblad (som också redan toppade i sammandraget) var åter bästa dam, också drygt sju minuter före tvåan, Evelina Ericsson från Söders-Tyresö. Att döma av uppdateringarna i sociala medier var Regborn också nöjd med själva orienteringen:

Desto tråkigare besked från Per Sjögren (mannen som är konditionsidrottens svar på en schweizisk armékniv; möjligen inte ifråga om att kunna vika ihop sig själv men vad gäller mångsidighet) som ju bestämt sig för att skippa Örebro actionrun, där han är regerande mästare, för att springa Tiomila med sitt KFUM Örebro på lördag (där han gjorde en bejublad insats på den prestigefyllda förstasträckan i fjol, bara 1.12 bakom täten). Sjögren berättar nämligen på twitter att han trampade snett på Milans tiomilaträning (som avgjordes i samband med poängtävlingen och där Tisarens Daniel Attås, som efter mitt bloggomnämnande av honom i söndags berättade för mig att han stod över elitseriedeltävlingen i Huskvarna på grund av sviterna efter att ha varit banläggare i natt-SM och därmed uppe hela natten mellan fredag och lördag, var snabbast) i kväll och tvingades bryta, och att det därför är oklart om han alls kan springa i helgen:

Dagens stora nyhet var ju annars att Klockhammarsonen Axel Ekström, som ju fick ett magiskt genombrott i senioreliten i november–december–januari, flyttas upp i längdlandslagets högsta träningsgrupp inför den stundande OS-säsongen. Tio man ingår i gruppen, och om man räknar bort gamla rävar med comebackmöjligheter och möjliga genombrottsmän som lämnats utanför slåss alltså Ekström om i praktiken en plats i distanslaget till Pyongyang bakom givna kvartetten Marcus Hellner, Calle Halfvarsson, Jens Burman och Daniel Richardsson (om han hittar tillbaka) om en plats med Viktor Thorn (som liksom Ekström tog sina första världscuppoäng i vinter, men som Ekström hade bakom sig i Tour de ski-totalen och på alla distansloppen i U23-VM), om man räknar med att Emil Jönsson, Teodor Peterson, Oskar Svensson och Karl-Johan Westberg främst konkurrerar om sprintplatserna. Det kan med andra ord bli en riktigt spännande vinter … För Ekström är, tillsammans med Westberg, för övrigt de enda av de åtta åkarna i vinters ”utvecklingslandslag” som nu får ta klivet upp i ”träningsgrupp ett” (övriga var redan i högsta gruppen; och man kan notera att det ändras lite i benämningar och upplägg inför den nya säsongen).
Spännande blir för övrigt att se vad skidförbundet menar med den avslutande meningen i sitt pressmeddelande: ”För att ytterligare bemöta generationsväxlingen och få ett mer långsiktigt arbete med att etablera nya talanger kommer inom kort ytterligare en nyhet att presenteras vad gäller laguppsättningarna.”

Tove Alexandersson klar för ultralång-SM i Kilsbergen: ”Hardcore orientering från start till mål”

Vi går ju mot en mäktig superhelg av konditionsidrott i länet: Kumla stadslopp, Munkastigen trailrun och Örebro actionrun (NA sänder!) på lördagen följt av Svampenmaran (NA sänder den också!) på söndagen, och därtill avgörs ju Tiomila. Men jag tänkte redan nu passa på att blicka fram emot helgen därefter, när del två av sju i orienterings-SM avgörs i länet: Den ultralånga distansen, med beräknade segrartider på 2.15–2.20, avgörs på förmiddagen den 6 maj uppe i Kilsbergen, med Klunkhyttan som start- och målplats. Och om det saknades riktigt tunga namn i natt-SM (vid sidan om Thierry Gueorgiou, som ju inte konkurrerade om SM-guldet utan bara om elitseriepoäng när han vann natt-SM eftersom fransmannen trots att han är folkbokförd i Sverige [ett av två krav för att springa i SM] inte representerar en svensk klubb [det andra kravet]) så har det redan nu, med drygt sex dygn kvar innan anmälan stänger, ramlat in ett par riktigt tunga namn till ultralång-SM. Ja, framför allt ett som slår alla andra, svensk orienterings egen superstar Tove Alexandersson (ja, hela orienteringsvärldens största stjärna just nu). Trots att hon bara är 24 år har Borlängelöparen redan tagit tio VM-guld (två till fots, åtta i skidorientering), åtta EM-guld (två plus sex), 42 VM- och EM-medaljer (15+27), 15 SM-guld till fots (jag hittar ingen uppgift om skidorienterings-SM-guld), fyra totala världscuptitlar (tre+en), 30 världscupsegrar (15+15) och fyra totalsegrar i O-ringens elitklass. Och då har hon precis alltså bara inlett sin femte säsong som senior.
Alexandersson är en av än så länge bara 21 anmälda damer, men det finns alltså gott om tid innan anmälningstiden löper ut. De KFUM Örebro-fostrade löparna Maria Magnusson (numera Sävedalen) och Ellinor Eriksson (numera Tisaren), som gick en sekundstrid om bronset i natt-SM, tillhör båda skaran som anmält sig tidigt liksom Hagabys Josefine Wallenhammar (syster till Jakob Wallenhammar som lagt banorna tillsammans med Love Sintring).
– Det blir hardcore orientering från start till mål. Vi siktar på att ge löparna en riktig utmaning där det blir orientering från första metern tills det att sista kontrollen har passerats, säger Sintring och Wallenhammar i ett pressmeddelande.
På herrsidan finns OK Ravinens och herrlandslagets Gustav Bergman, som tog både VM- och EM-guld i stafett 2014 och som därtill har totalt sju VM- och EM-medaljer på meritlistan, bland totalt 37 anmälda liksom natt-SM-segraren Jens Rönnols. Av länslöpare är Tisarens Oskar Andrén, Anton Hallor och Jonathan Karlsson samt Milans veteran Per Eklöf, Hagabys Viktor Larsson (femma på natt-SM!) och KFUM Örebros Erik Lindgren anmälda. JVM-jagande Filip Jacobsson i äldsta juniorklassen måste ju också nämnas.
Det är masstart med gaffling (löparna har vid vissa tillfällen olika kontroller, vilket gör att det inte bara går att ”följa John” för löpstarka orienterare) som gäller i ultralånga SM. Och nästa måndag, när anmälningstiden gått ut, tar vi en uppdatering av läget. Men tills vidare fokuserar vi om mot den kommande superhelgen. Häng med!

Regborn vann första uttagningstävlingen: ”Drömmer om att springa långdistans på VM”

(UPPDATERAD) Snacka om att vara bäst när det gäller. Långdistansen i elitserien i orientering, swedish league, i Huskvarna i dag var kanske säsongens viktigaste tävling för de orienterare som har landslagsambitioner i sommar. Visst, även sprinten och medeldistansen i Bollnäs 12–13 maj (liksom ”internationella meriter 2015–2016”) ligger till grund för uttagningen till världscuppremiären i Finland 23–28 maj, men dagens långdistans var säsongens första, största och viktigaste test – och Martin Regborn stod pall. EM-bronsmedaljören från i fjol, som snuvades på en VM-plats på långdistansen då, visade att han ska ha den i år när han ledde från start till mål i den något förkortade långdistansen (löptider på just under 1,5 timmar). Regborn hade över minutens ledning redan vid första mellantiden, knappt halvvägs, och höll undan till seger med 41 sekunder före Johan Runesson, som i år representerar finska storklubben Tampereen Pyrintö.
– Ett bra lopp, och jag hade bra ork hela vägen så jag är nöjd. Det här är en fin avstämning, att vinterträningen funkat bra, säger Regborn till Svenska orienteringsförbundets hemsida, och på sitt eget instagramkonto tillägger han:
”Tuff terräng och rejäla långsträckor – som det ska vara! Kände mig riktigt stark och höll ihop det bra hela vägen. Skönt att få ett kvitto på att vinterträningen fungerat bra! Nu ligger allt fokus på VM-testerna i slutet av maj. Drömmer om att springa långdistans på VM!”
Av de tre svenska löparna som valdes före Regborn till långdistansen på VM i fjol slutade William Lind trea, slagen med nästan två minuter, medan Fredrik Bakkman blev sexa, nästan 3,5 minuter bakom, och Gustav Bergman blev åtta, över 4,5 minuter efter. Därmed kan Regborn förstås med säkerhet redan nu räkna in sin plats till världscuppremiären i Finland 24–28 maj, där det avgörs sprintstafett, sprint, medeldistans och långdistans (där de tre sista tävlingarna ingår i en minitour, och eftersom upplägget är sådant och varje land får starta med åtta löpare, plus regerande världsmästare, kan man räkna med att det blir just åtta herrar och åtta damer som tas ut vid sidan om Jerker Lysell och Tove Alexandersson som alltså har friplatser).
Världscupen blir dessutom den viktigaste tävlingen inför uttagningarna till årets VM, i Estland i början av juli. Just för långdistansen kommer förbundskapten Håkan Carlsson vid sidan om dagesn tävling även titta på ett VM-testlopp i Estland den 19 maj samt loppet i världscuppremiären den 28 maj. Så ingenting är säkert ännu, men Regborn har i varje fall satt sig i pole position för att ta en av de tre svenska VM-platserna (han har gjort tre raka VM, men hittills ”bara” fått springa sprint).
Tisarens urstarka damlöpare, då? Nä, det blev inga superprestationer på söndagen. Lilian Forsgren behöll förvisso sina redan goda chanser, som den väldigt allrounda orienterare hon är, att få springa hela touren i världscuppremiären genom en sjundeplats i dagens tävling (även om avståndet upp till Helena Jansson, som för en gångs skull snuvade Tove Alexandersson på segern, var över nio minuter stort), men Josefin Tjernlund blev bara 26:a, slagen med nästan 19 minuter, och sedan radade Lovisa Persson, Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Ellinor Eriksson upp sig på 29:e, 31:a, 35:e respektive 37:e plats. De två sistnämnda, som löpte natt-SM i fredags, var slagna med 24 respektive 29 minuter, vilket väl ger en hint om att alla landslagslöpare som valde att avstå den tuffa natten i Östansjöskogarna gjorde rätt. Nu får det annars så starka laget försöka ladda om till Tiomila nästa helg, laguppställningen verkar släppas på tisdag.
Tisarens sistaårsjunior Filip Jacobsson, som var fyra på natt-SM, klarade av dubbleringen bättre och blev femma nu. KFUM Örebros Jonatan GUstafsson blev åtta i H18.

I mina hemmaskogar, strax söder om Degerfors, vann Hagabys Jakob Wallenhammar på lördagen Letälvsträffen (i övrigt blev det inga segrar för länet i huvudklasserna varken där eller i söndagens Boforsloppet; men Elin Winblad var bara 17 sekunder ifrån på andraplatsen i dag).
Att löpare som inte riktigt tillhör toppskiktet valde bort tävlingarna i Huskvarna är ju inte så konstigt, däremot överraskande att en sådan som Daniel Attås gjorde det. Han sprang i stället långdistanstävlingen Urban Hjärne-kampen i Motala på söndagen och toppade en ren Tisarenpall före Oskar Andrén och nyförvärvet Erik Fernlund.

Hagabys Jakob Wallenhammar vann Letälvsträffen på lördagen. Foto: Gunnar Nyman

Maria Gräfnings, som den här säsongen tävlat för Karlslund men i långloppsvärldscupen Fis marathon cup där hon till slut blev tvåa efter en rad urstarka resultat representerat Team SAS TG Hütten, avslutade säsongen med en sjätteplats i riktigt vass konkurrens i norska Skarverennet (Ingvild Flugstad Östberg slog faktiskt martin Björgen, och bakom dem fanns Krista Pärmäkoski, Martine Ek Hagen och Ragnhild Haga; plus Gräfnings, som slog skidlöpare som Silje Öyre Slind och Seraina Boner; Martin Johnsrud Sundby vann herrklassen före Toni Livers och SJur Röthe.

Matthias Wengelin gjorde landslagspremiär för den här säsongen, men VM-femman från i fjol hade ingen rolig dag i det världsrankningsgivande loppet vid Ötztalers mountainbikefestival i Österrike. Örebrocyklisten fastnade, som så många gånger själv (han berättade själv om det i ett stort reportage jag gjorde på na.se tidigare i våras) bakom en stor startkrasch och hade sedan svårt att göra något vettigt av tävlingen. Den här gången åkte han dessutom på en punktering som tvingade honom att bryta (men han blev av någon anledning ändå klassificerad som 45:a i resultatlistan).
Jacob Ahlsson tog en 32:a-plats i sin debut i elitklassen i Sverigecupen i landsvägscykel, Kinnekulle Cyclassic. Och Almbys Axel Lindh och Fredrik Berg blev 26:a i premiären av danska mountainbikecupen Flammenliga respektive sexa i Kolmårdsbiken (för Bergs del någon form av genrep inför premiären av svenska långloppscupen i mountainbike den 13 maj).

En kort natts sömn (och så gick det när Anfält sprang Örebro parkrun)

1.59 stod klockan på när jag rullade ut från parkeringen på natt-SM i orientering. Då skippade jag ändå den oändliga prisceremonin (topp tio i alla sex klasserna skulle upp på scen) efter att 18-åringarnas medaljer var utdelade och att ha lyssnat av, skrivit, gjort bilder publicerat (läs den pluslåsta texten här) och kört hem till Karlskoga var jag i säng strax efter fem. 7.55 ringde klockan – dags att kliva upp för att springa Örebro parkrun. Självpåtaget båda delar – jag bytte in mig på ledig dag för att få bevaka orienteringen och loppet var det ju bara jag själv som ville springa – men visst är man lite sliten så här i efterhand.

Om Frida Johanssons SM-guld, Maria Magnussons brons och Ellinor Erikssons och Filip Jacobssons fjärdeplatser får ni därmed läsa i texten jag länkar till ovan, men om förmiddagens löpning blir det några rader här. Det var ju andra upplagan av Örebro parkrun (den första hölls för två veckor sedan, förra lördagen blev det inställt på grund av snön), och ett par minuter före start dök ett Örebro AIK-gäng upp med Erik Anfält i täten upp. Efter segern i Örebro AIK halvmarathon i onsdags ”joggade” Anfält nu runt de fem bitvis rätt hårt vindpinade kilometerna vid Hjälmarens strand på 17.44. Om han släppte fram klubbkompisen Ludvig Börjesson eller om de båda spurtade om ”segern” vet jag inte, men Börjesson korsade i varje fall mållinjen först på 17.43, nytt banrekord. Även Andreas Ingberg, ironman-VM-triathleten Morgan Pätsi, Sören Forsberg och Anders Larsson tillhörde det där Örebro AIK-gänget och samtliga gick under 20 minuter. Mest imponerade dock 14-årige Wilhelm Bergentz, son till Erika Bergentz (som var med som funktionär), som blev trea på 18.13 och slog nytt banrekord vad gäller den köns- och ålderskorrigerade procentpoängen (77,86 procent). Annica Sjölund var, precis som första gången, snabbaste dam, nu på 24.12 (26 sekunder bättre än senast). Jag, då? Jo, jag joggade runt med Alice, 6, som höll ruskigt bra tempo och blev bästa löpare under elva år med 36.18 (jag var fyra sekunder bakom). Totalt kom 57 löpare till start.

Ludvig Börjesson (i blå tröja) och Erik Anfält blev etta och tvåa i Örebro parkrun. Foto: Petter Segerås
Wilhelm Bergentz var kanske den som imponerade mest under andra upplagan av Örebro parkrun. 14 år gammal var hhan snabbare än rutinerade löpare som Morgan Pätsi och Andreas Ingberg. Dessutom satte han nytt banrekord i ålders-/könkorrigerad procentpoäng Foto: Petter Segerås
Annica Sjölund (jag hoppas att det är rätt person på bilden!) var snabbaste dam andra veckan i rad. Foto: Petter Segerås

 

Helgens höjdare – cykla med Fahlin och Regborn som C-3PO

1) Natt-SM och världscuputtagning i orientering
Med en månad kvar till världscuppremiären i Finland är det dags för första riktigt viktiga observationstävlingen, en förkortad långdistans i Huskvarna på söndag. Det är dit alla ögon, och allt fokus, riktas i orienterings-Sverige även om det redan i kväll är natt-SM i Östansjö. Jag skrev ju en del om det där redan i går. Nu har också startlistorna inför natt-SM lottats (regerande skidorienteringsvärldsmästaren Erik Rost går ut sist av alla seniorer, nio minuter efter midnatt. Väderprognosen för natten? Nedåt nollan och risk för snöblandat regn … Missa förresten inte chansen att se Martin Regborn som C-3PO inför söndagens övningar.

2) Örebro cykelfestival (och en del annan cykel)
Vill du cykla med Emilia Fahlin? På lördag har du chansen. I samband med Örebro cykelfestival, som proffscyklisten valt att flyga hem till och delta på trots att det innebär att hon tvingas avstå söndagens Liège Bastogne Liège. Efter en intervju med Fahlin på Järntorget 10.30 så cyklar hennes klubb, Örebrocyklisterna, ut på ett lätt träningspass där det finns tio lediga platser för nybörjare att följa med (och 13.00 är det sedan autografskrivning med Fahlin). Mer cykel? Jo, det är premiär i de svenska cuperna i landsvägscykel i Kinnekulle Cyclassic (herrelit) på lördagen och Kinnekulleloppet (damelit och juniorer) på söndag. Dyker Jacob Ahlsson och/eller Monica Holler upp? Jag har dålig koll, men omöjligt är det inte.

3) Örebro parkrun
Förra veckan blev det ju inställt, men på lördagen är det äntligen dags för andra upplagan av gratistävlingen Örebro parkrun. Första gången, för två veckor sedan, kom hela 97 löpare till start. Kom så många bara för att det var första gången eller är det början på en stigande trend? Det får vi se i morgon. I övrigt är det rätt tunnsått i helgen, så här mitt emellan onsdagens Örebro AIK halvmarathon och nästa helg då det både är såväl Kumla stadslopp som Munkastigan trailrun och Svampenmaran (plus Örebro actionrun).