Axelsson tog tre SM-brons: ”I morgon vill jag ha en finare medalj” (och Röjler kan än!)

Adam Axelsson, 20, från Kumla har ju haft en besvärlig vinter med långa sjukdomsperioder utan att läkarna kunnat hitta något fel. Men lagom till SM har kroppen börjat svara upp hyggligt, och redan när de första SM-medaljerna delades ut efter fredagskvällens 1 000-meterslopp fick Axelsson kliva upp på prispallen för att ta emot bronspengen. På lördagen följde han upp med ytterligare två tredjeplatser, på 500 meter (sammanlagt efter två lopp, med start på inner- respektive ytterbana) och i sprintkombination (sammanlagd poäng efter två 500- och två 1 000-meterslopp). Västgöten David Andersson, som för tredje vintern är lagkamrat med Axelsson i Örebroklubben SK Winner, tog guld på alla tre distanserna (SM-guld nummer 19, 20 och 21 i karriären, och därmed bara 30 kvar upp till rekordhållaren Johan Röjler) och följde sedan upp med ett silver bakom Trollhättans Nils van der Poel, som dominerar svensk långdistans just nu, i lördagseftermiddagens 5 000-meterslopp (som Axelsson stod över). Men det mest anmärkningsvärda där var nog ändå att Johan Röjler, 35, som la ned sin elitsatsning för flera år sedan, gjorde sitt tredje och sista OS för sju år sedan och numera bara tränar skridsko sporadiskt, tog bronset bakom van der Poel och Andersson där. Ett resultat som gör att ligger mycket bra till för att knipa ännu ett brons, i allround (och varför inte ett på 10 000 meter också?!) när SM avslutas på söndagen (då står, förutom 10 000, även 1 500 meter på programmet). Jag ringde naturligtvis upp Axelsson för en kommentar om de tre tredjeplatserna som på mindre än 24 timmar fördubblade hans total samling individuella senior-SM-medaljer (se alla Röjlers, Axelssons och Anderssons SM-medaljer nedan).

– Jag är riktigt nöjd. Nu svarar kroppen som den ska, och det är lovande inför resten av säsongen. Det har varit jämna och hårda tävlingar i väldigt bra förhållanden trots att det är utomhus i Stockholm, fin is och nästan ingen vind. Och väldigt roligt just att det är så jämnt, då pressar vi varandra till bra tider istället för att någon sticker iväg och vinner med två sekunder. På 1 000 meter i går var jag bara sex tiondelar bakom David, säger Axelsson till Konditionsbloggen.
– Sedan är jag riktigt nöjd med att jag slog Nils, det hade jag aldrig trott. I dag gick jag andra 500-metersloppet på 38,45 och var sju hundradelar snabbare än Kevin Mercanton, men han var tre tiondelar snabbare än mig i går, så det räckte inte för att ta silvret. 38,20 som jag gjorde i går är inte så långt från mitt Sverigebästa – och jag öppnade med 10,3 sekunder på första hundringen vilket är vad jag gjort som snabbast, och 17,7 på första 200-ingen är lika bra som i säsongsbästat i Inzell – och på 1 000 meter satte jag Sverigepers i går med 1.16,47.
Men du stod ändå över 5 000 meter. Varför?
– Tja, kanske hade jag kunnat knipa ett brons där också, men det känns inte som om 5 000 och 10 000 meter skulle ge mig så mycket just nu. Det vore bara dumt med tanke på att jag har viktiga tävlingar framöver. Jag laddar om för 1 500 meter i morgon i stället och hoppas på en ny medalj där. Och förhoppningsvis en finare än brons. David är så klart favorit där också, men där bakom kan det bli hård kamp. Jag och David kommer gå i näst sista par, och så kommer Nils och Kevin i sista. Det betyder att de har mina tider att gå på vilket kan vara en liten fördel, men jag hoppas jag kan ta dem ändå.
Vad säger du om Johan, då?
– Han var riktigt stark på 5 000 meter. Han sa att han siktade på 8.00–8.05, och så gick han i mål på 7.31. Hans sämsta varv var på 37 sekunder, men han avslutade med en 33-runda … Riktigt bra gjort, och jag tror han tar bronset totalt också, han har ju varit med topp fem på alla distanser.

Johan Röjlers alla individuella SM-medaljer:
51 guld: Allround (1999, 2000, 2003, 2004, 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012), sprintkombination (2003, 2010, 2012, 2013), 500 meter (2003, 2010, 2012, 2013), 1 000 meter (2003, 2010, 2012), 1 500 meter (2000, 2003, 2004, 2009, 2011, 2012, 2013, 2014), 5 000 meter (1999, 2000, 2004, 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012), 10 000 meter (1999, 2000, 2003, 2004, 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012).
Elva silver: Sprintkombination (2006, 2009), 500 meter (2006, 2011), 1 000 meter (2006, 2007, 2009, 2013), 1 500 meter (2006, 2007, 2010),
Nio brons: Allround (2013), sprintkombination (2007, 2011), 500 meter (2007, 2009), 1 000 meter (2011), 5 000 meter (2013, 2017), 10 000 meter (2013).

Adam Axelssons alla individuella SM-medaljer:
Ett silver: 1 000 meter (2016).
Fem brons: Sprintkombination (2017), 500 meter (2017), 1 000 meter (2017), 1 500 meter (2012, 2016).

David Anderssons alla SM-medaljer:
21 guld: Allround (2013, 2014, 2015, 2016), sprintkombination (2014, 2015, 2016, 2017), 500 meter (2014, 2015, 2016, 2017), 1 000 meter (2013, 2014, 2015, 2016, 2017), 1 500 meter (2015, 2016), 5 000 meter (2015), 10 000 meter (2015).
Elva silver: Sprintkombination (2013), 500 meter (2013), 1 500 meter (2013, 2014), 5 000 meter (2013, 2014, 2016, 2017), 10 000 meter (2011, 2013, 2016).
Ett brons: 10 000 meter (2014).

I det uppsnackade 3 000-metersloppet i Örebro indoor games i Tybblelundshallen på lördagskvällen blev det en högst väntad pall med Eskilstunas flerfaldige SM-medaljör Nasir Dawuod närmaste före Örebros VM-orienterare Martin Regborn och allkonstnären Per Sjögren, om än i något lusigare tempo än vad man trott. Dawoud och Regborn hängde ihop länge, men den tidigare terräng-VM-tolvan gled iväg på det 15:e och sista varvet och vann komfortabelt på 8.36,48, drygt tre sekunder före Regborn (8.39,57; nästan 24 sekunder över hans egna, knappt årsgamla, distriktsrekord på distansen – men då var det förstås ett helt annat lopp i ett helt annat sällskap i inomus-SM) och ytterligare nästan åtta före Sjögren (8.47,29). ”Ingen av oss var sugna på att dra så det blev ganska behagligt tempo i 2 800 meter för att sedan se mig omspurtad sista varvet. Två på tiden 8.39. Nya möjligheter till snabbare tider blir det redan imorgon då det vankas 1 500 meter”, skriver Regborn på Instagram. ”Något för bekvämt genomfört. Led inte tillräckligt”, twittrar Sjögren. Även KFUM Örebros franske nyförvärv Tomas Chaillou gick under nio minuter och blev fyra på 8.54,39.
På 800 meter fortsatte 17-årige Jonathan Gustavsson att visa klass och vann herrseniorernas lopp på 1.58,96. Ett år äldre William Wickholm var näst bäste länslöpare där med en fjärdeplats på 2.01,93. IF Starts långloppscupsfyra Maria Eriksson var enda kvinna till start på 3 000 meter, och fick löpa med herrarna. I mål på 11.53,01.

Någon förklaring till varför (sjukdom, sviter efter Kinaresan?) har jag inte fått, men det verkar som om Bob Impola aldrig kom till start i Kaiser Maximilian lauf i Österrike i morse (i varje fall kom han inte i mål, eller; i varje fall saknas hans namn i resultatlistan). Däremot slet sig brorsan Bill Impola till en 29:e-plats, 2.45 bakom segrande Andreas Nygaard, och Bobs lagkompis Oskar Kardin blev bäste svensk på sjätte plats och säkrade viktiga poäng åt Team Serneke i lagtävlingen (vilket i ännu högre grad gällde Sara Lindborg, som blev fyra på damsidan). Loppet var annars en stor besvikelse rent tv-mässigt eftersom väderförhållandena gjorde att helikoptern som förmedlar signalen från tv-kamerorna på skotern inte kunde lyfta, varför det mest bara blev grafik och gps-tracking i rutan. Hoppas på bättre väder till La diagonela på lördag!

Helgens höjdare

1) Örebro indoor games
När en av Sveriges bästa löpare, Nasir Dawuod, kommer till Örebro – och Martin Regborn och Per Sjögren båda kommer till start – är det förstås givet vilken tävling som toppar listan. Jag skrev ju en hel del inför tävlingen häromdagen, och nu är dessutom tidsprogrammen spikade. 3 000-metersloppet, som är hela tävlingens kulmen, kommer att avgöras 19.30 på lördagskvällen. 800 meter löps vid 14-tiden på lördagen och 1 500-metersloppen spring på söndag eftermiddag mellan 15.15 och 16.00. Allt i Tybblelundshallen, förstås. För att få lite bättre koll på vad man kan förvänta sig av de lokala långlöparna, och då specifikt de som tävlar för arrangörsklubben KFUM Örebro, så hörde jag av mig till tränaren Mikael Kroon häromdagen.
Kroon meddelade bland annat att Tobias Tranderyd bara kommer springa 400 meter och att Jack Karlsson avvaktar med årsdebuten på grund av känningar i höften, men han tror att Regborn ”kommer kunna löpa snabbt”, att Tomas Chaillous tider på tränign ”indikerar en bra bit under nio minuter på 3 000 meter”, att William Wickholm och Jonathan Gustavsson ”ser väldigt starka ut” och ”kommer trilla in på nya fina pb:n om de är beredda att betala priset”, att det ”kommer gå undan” för Melker FOrsberg, Olle Tyrsmo och Alexander Larsson samt att man ska ”hålla ett öga” på William Wickholm. Jamen, då gör vi så!

2) Skridsko-SM
Skrev ju det mesta av intresse inför mästerskapet, som avgörs i Stockholm med start redan i kväll, i går. Vill man fördjupa sig i tävlingsprogrammet eller rankningslistan inför mästerskapet kan man kolla här. Klart är att David Andersson, som tävlar för Örebroklubben SK Winner, är favorit till de fyra SM-gulden upp till 1 500 meter (500, 1 000, 1 500 och sprintkombination) medan Trollhättans Nils van der Poel är favorit på 5 000 och 10 000 meter. Allroundkombinationen? Tja, där lär det bli tuff fajt. Adam Axelsson lär få göra upp om silver och brons på de kortare distanserna med van der Poel och Sundsvalls Kevin Mercanton, som gått bra under inledningen av säsongen samtidigt som Axelsson haft sjukdomsbekymmer.

3) Kaiser Maximilian lauf
9.45 på lördag morgon (herrarna startar 15 minuter senare) går starten för det österrikiska långloppet, och därmed också för den intensiva, kontinentaleuropeiska delen av långloppsvärldscupen med fem tävlingar på sex helger. Tävlingen kommer att avgöras på den krävande originalbanan, på runt 1 200 meters höjd, och med ett konstant motlut på totalt över 300 meter mellan kilometermarkeringarna 32 och 50. Det är väl där någonstans det kan spricka upp, även om huvudtipset är att det blir en rätt stor klunga som gör upp om förstaplatsen på upploppet i Seefeld. Bill Impola är tillbaka på startlinjen, lillebror Bob fortsätter jaga den rosa U26-tröjan, och SVT sänder. Bara att ställa klockan och koka kaffe, med andra ord!

Bubblare: På söndag avgörs årets DM i längdskidor, 15 kilometer i klassisk stil på konstsnöspåret i Ånnaboda. Och i Långberget körs andra deltävlingen i svenska långloppscupen i längdskidor, Skistart.com ski marathon, med bland andra Karlslunds Kalle Gräfnings på startlinjen.

Röjler ställer upp i rubbet i ”nya” skridsko-SM: ”Om jag orkar …”

Skridsko-SM har en helt ny utformning i år. I stället för separata sprint- och allroundmästerskap avgörs alltihop (utom lagtempo, stafett och masstart) under tre fullspäckade dagar där det delas ska delas ut SM-medaljer på 500, 1 000, 1 500, 5 000 och 10 000 meter samt i sprint- och allroundkombinationerna (och därtill en utmärkelse, men ingen medalj, som grand champion till den som presterar bäst sett över alla loppen). För den som ska köra allt blir det därmed sju lopp på tre dagar (500 och 1 000 meter körs dubbelt, där fredagens 500-meterslopp räknas både mot SM-medaljer på 500 meter [sammanlagd tid efter båda loppen, inner-/ytterbana, gäller], sprintkombinationen och allroundkombinationen, och fredagens 1 000-meterslopp både är om medaljerna på distansen och en del av sprintkombinationen medan lördagens 1 000-meterslopp bara är en del av sprintkombinationen).
Bland herrseniorerna (det är där länsintresset finns) är tio åkare anmälda, varav fyra anmält sig till rubbet och därmed har chansen att göra upp om titeln som grand champion. Och tre av de fyra tävlar faktiskt för Örebroklubben SK Winner: Johan Röjler, den trefaldige olympiern (2002, 2006, 2010) som också är skridsko-Sveriges mest mästare genom tiderna (51 individuella SM-tecken, plus ett gäng i lagtempo och stafett), David Andersson, som dominerat de senaste åren, åkte OS i Sotji 2014 och slog Europapers i EM så sent som i helgen, och Adam Axelsson, Kumlakillen som haft så mycket problem i inledningen av säsongen. Axelsson flaggade dock för att det är högst osannolikt att han kör varken 5 000 eller 10 000 meter när jag talade med honom i söndags, så förmodligen blir det bara Röjler, Andersson och Trollhättans Nils van der Poel (långdistansaren som också körde EM i helgen) som kommer att göra upp om titeln som grand champion på Östermalms IP på söndag eftermiddag.
– Jag kommer köra allt om jag orkar, men det blir nog tufft. Börjar, och sedan får vi se vad som händer, säger Röjler till Konditionsbloggen.
– Jag tror att både Nils och David ska köra allt, så jag ska inte ha en chans. Jag har inte tränat så mycket skridsko, så det blir mest en kul grej, men lite nervös börjar jag bli och jag kommer så klart göra mitt bästa när starten går.
Winner har ytterligare tre skrinnare anmälda: David Hjalmarsson kommer köra allroundkombinationens fyra lopp och Markus Hjalmarsson och Karl-Göran Vahlström kör i veteranklassen.
Tävlingarna inleds 18.00 på fredagskvällen, och 20.37 koras den förste svenske mästaren på herrsidan då 1 000-metersloppen avgjorts. På lördag delas medaljerna ut för distanserna 500 meter och 5 000 meter samt i sprintkombination, och på söndag avgörs 1 500 och 10 000 meter samt allroundkombination.

En liten miss från gårdagens skidrapportering var att jag skrev att Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson fått nobben av förbundskaptenen inför junior-VM. Det stämde inte helt och fullt eftersom han tilldelats en reservplats i det svenska laget, vilket Markus själv berättar om på sin blogg: ”Jag ska göra en uppladdning som om jag skulle åka dit. Det kan ju faktiskt inträffa att någon av de ordinarie blir sjuka. Det är viktigt att vara förberedd även om jag troligtvis inte kommer bli kallad. Om jag får åka kan jag senast få reda på den 18 januari, så fram tills dess ska jag träna på enligt plan. Blir det ingen resa till USA blir det i stället en sväng till Söderhamn för att köra senior-SM.”

Och så till sist resultaten från gårdagskvällens deltävling i Tour de Kif: Karlslunds Elin Winblad vann damklassen på 33.51 (över tio kilometer i fristil) medan sambon (och klubbkamraten) Tobias Karlsson fick nöja sig med en tredjeplats i herrklassen bakom Garphyttans Gustav Sundström, som gått på skidgymnasiet i Mora, som vann på 31.09, 7,5 sekunder före Karlslunds Erik Svensson i mål. Näste deltävling är DM på söndag.

Röjlers 10 000-metersrekord slaget: ”Hade pratat om att göra ett försök”

Fram till i kväll hade örebroaren Johan Röjler, skridskoåkaren som gjort tre OS, svenskt rekord på 10 000 meter, och var därtill den ende svensk någonsin som hade åkt snabbare än den gamle trefaldige OS-guldmedaljören Tomas Gustafson gjorde på 80-talet. Men inget av det där gäller längre, för vid världscupen i Heerenveen (samma tävling där David Andersson i går slog till med sin historiska pallplats) slog blot 20-åriga, före detta juniorvärldsmästaren, Nils van der Poel från Trollhättan till med 13.04,79, drygt 3,5 sekunder bättre än Röjlers svenska rekord som slogs på samma bana, i motsvarande världscupdeltävling, 2005 (13.08.42). ”Inför loppet hade vi pratat om att göra ett försök att slå Johan Röjlers svenska rekord på distansen, men det är alltid svårt att säga om man kommer klara det då 10 000 eter är en distans som man inte kör så ofta”, skriver förbundskapten Mattias Hadders på Svenska skridskoförbundets hemsida, och fortsätter: ”När väl Nils åkte iväg på sitt millopp så startade han mycket kontrollerat och åkte bra tekniskt på skridskorna. Vi hade pratat om att vara noggrann vid ingångarna och hålla en lagom distans till plopparna så att det inte skulle bli en diskning, vilket skedde i samband med 5 000 meter i Nagano. Nils höll varvtiderna stabilt mellan 31,2–31,6 till en början, och efter halva loppet pratade vi om att vara mer bestämd och våga släppa på bromsen. De sista tre varven gick Nils ner mot 30,7, 30,2 och han avslutade med ett sistavarv på 29,7.”
Även David Andersson gjorde ett nytt, bra lopp när han avslutade världscupdeltävlingen med säsongsbästat 1.10,55 på 1 000 meter för en sammanlagd 28:e-plats (nia i B-divisionen, bara 43 hundradelar från en ny pallplats där): ”David genomförde loppet på ett mycket bra sätt och visade igen att formen var på plats. Davids helg var fantastiskt bra”, skriver Hadders.
Nästa världscupdeltävling körs i Berlin i slutet av januari.

I Björnjakten i Älvdalen körde Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson upp sig från fjärde till andra plats i söndagens jaktstart över tio kilometer i klassisk stil. Karlslunds Kalle Gräfnings slutade sjua.
I skandinaviska cupen i Lillehammer slutade Kalles syster Maria Gräfnings på 30:e plats i masstartsloppet över 15 kilometer i klassisk stil, slagen med knappt 3,5 minuter av Charlotte Kalla som var starkast för andra dagen i rad. Filip Danielsson var 70:e i herrloppet över dubbla distansen, knappt 7,5 minuter bakom segrande Niklas Dyrhaug (i dag 18 norrmän i topp) medan Bill Impola bröt. Danielsson bloggar nöjt: ”Under dagens 30 kilometer klassiskt så hade jag en helt annan känsla i kroppen. Det kändes från start ganska bra och jag öppnade lugnt och kontrollerat för att orka hålla i hela vägen och plocka placeringar mot slutet. Med de grymma skidorna jag hade så orkade jag hela vägen. Är riktigt nöjd med känslan i dagens lopp och jag tar med mig att det var ett riktigt lyft mot lördagens distanslopp.

Julserien i Arboga, då? Näe, den andra deltävlingen bjöd inte alls på samma uppslutning som den första. Martin Regborn, som valde träningsdag med Örebro läns orienteirngsförbunds elitgrupp i Ånnaboda istället, var bara ett av alla namn som saknades, och faktum är att inte en enda löpare tog sig i mål i herrklassen (!). Därmed behåller Regborn totalledningen på herrsidan medan Josefin Erlandsson, som också dissade dagens mönstring, numera delar den med klubbkompisen (i OK Milan) Lisa Westerberg som var enda löpare i mål i damklassen i dag.

Wengelin VM-femma – och för tre år sedan hade Sundström varit i Finnkampen

Matthias Wengelin, den nyinflyttade örebroaren som tävlar för Almby, blev VM-femma i sprint i kväll. Text kommer på na.se inom kort och i morgondagens papperstidning. Det var blandade känslor när jag pratade med Wengelin, på telefon från Tjeckien, eftersom han aldrig tidigare varit bättre än runt 20:e på VM, men samtidigt kände att han mycket väl kunde ha tagit en VM-medalj om han inte fått en tryckare när han var på väg att runda fältet efter en dålig start i semifinalen, och därför hamnade på tvären nedför ett dropp och knäckte bakfälgen. Annars vann han åttondelsfinal, kvartsfinal och B-final, efter en femteplats i kvalet. Redan i morgon tvingas han flyga hem från Tjeckien, trots att han är på plats får han inte köra crosscountryloppet, OS-disciplinen, eftersom förbundet inte anser att hans rankning och därmed startposition räcker för att göra ett bra resultat. I stället blir det, om kroppen känns bra, Ränneslättsturen i Eksjö samtidigt som VM-crosscountryn körs på söndag.

Redan i går kväll svarade Tim Sundström (lite i skymundan av, men i samma lopp som, Johan Rogestedt supertid) sitt livs lopp i Sollentuna GP. Trots blodproppen som förstörde en hel del av träningen i vintras och hela inomhussäsongen sprang medeldistansaren från Örebro nästan 1,5 sekunder snabbare än han någonsin gjort tidigare, lika mycket snabbare än hans årsgamla distriktsrekord (något nytt blir det ju inte, eftersom han sedan i november tävlar för Stockholmsklubben Tureberg). Tiden? 3.45.16. 2013 hade den gett honom hade den tiden gjort honom till Sverigefyra (Sverigetrea om man räknar bort Nacereddine Hallil som inte var ”landslagssvensk” då) och hade med råge räckt till en finnkampsplats (den tredje gick till just Rogestedt, som hade ett årsbästa på 3.46,34 den säsongen). Men sedan dess har bredden på svensk medeldistanstopp vuxit explosionsartat, och 2016 räcker tiden, trots att vi fortfarande är i början av utomhussäsongen och inte hunnit halvvägs genom kalenderåret, bara till en åttondeplats på svenska årsbästalistan. Det kommer bli tuff kubbning om finnkampsplatserna i år …

Tisarens Daniel Attås är trea totalt efter två dagar i Idre tredagars, tappade en placering totalt genom en åttondeplats i onsdagens medeldistans, som var betydligt jämnare än tisdagens utspridda långdistans. Lovisa Persson, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund fixade en tisartrippel på positionerna åtta, nio och tio i damloppet, sju-åtta minuter bakom Domnarvets Emma Johansson som vann stort. Lilian Forsgren tog sig i mål för första gången under Idreveckan, på 15:e plats (hon, liksom de flesta andra orienterare efter den tävlingstunga våren, är ju i träningsfas just nu). I sammandraget ligger Josefin bäst till inför torsdagens avslutande långdistans, med en sjätteplats.

Redan i går återupptogs, helt utan att jag märkte det, Milans poängtävlingar med deltävling åtta, i skogarna nordväst om Striberg. Eftersom Martin Regborn var i Idre blev det ohotad seger för … Filip Dahlgren. Garphyttelöparen 2.42 till tvåan Oskar Arlebo, hela 10.31 till trean Albin Arlebo, båda KFUM Örebro. Ellinor Eriksson bästa dam på åttonde plats. Oskar tog även över ledningen totalt, men det beror mest på att varken Regborn (fyra) eller Dahlgren (tre) hunnit upp i de fem deltävlingar som får räknas än.

Röjler och Knoblach? Jodå, de klarade även dagens sträcka på Bergslagsleden. Passerade platsen där de bröt i fjol med gott humör, men drabbades sedan av problem med oroväckande meddelanden i direktrapporten (innan det förlösande glädjebeskedet kom):
14.06: Johan har problem med knät och var tvungen att tejpa upp det … På grund av det går det lite långsammare nu eftersom de inte kan springa.
15.51: Elva kilometer kvar av dagen. Johan har det riktigt tufft just nu med ett ömmande knä och låg på energi.
17.35: SVARTÅ HERRGÅRD! Riktigt stark insats i dag och framförallt sista halvan av dagen!
21.00: 
Vad ska man säga om dagen egentligen? Vi har haft svårt att uppbringa energi och motivation nog för att överkompensera för tröttheten och smärtorna. Både Johan och jag har problem med vår vänstra sida av underkroppen. Båda har framförallt ont i knät och därmed svårigheter med att springa. Därför har dagen mest bestått av snabbmarsch och etappen har känts väldigt kuperad och jobbig. Tillslut nådde vi ändå målet och imorgon fortsätter äventyret. /Peter
I morgon kväll är det tänkt att målflaggan ska tas i Stenkällegården. Med en enda, om än drygt sex mil lång, dag kvar tror jag att pannbenskillarna biter ihop och grejar det.

 

Galna slutet efter dubbla rekord i Österrike – möttes i sjukvårdstältet: ”Spydde på röda mattan”

Både Lotta Nilsson och Bibben Nordblom, mor och dotter från Nora som mot alla odds tagit två VM-guld och nu senast ett VM-brons i swimrun tillsammans, började ju karriären som triathleter, och är kanske i grunden fortfarande just det. Båda har kvalat in och tävlat framgångsrikt i ironman-VM på Hawaii. Ja, Lotta tog ju till och med hem en träskål i höstas när hon tog en femteplats i D50-klassen.
Jag skrev ju en kort notering om att båda slog personliga rekord i Ironman Österrike i helgen, men nu har jag dessutom fått ta del av en helt unik inblick i deras resa mot persen, genom en racerapport skriven av Lotta. Bland annat berättar Lotta om att hon först spurtade till sig segern i D50-klassen (vilket hade gett en plats till ironman-VM som hon ändå inte hade tänkt utnyttja) men att det sedan visade sig att hon ändå var slagen med sju minuter eftersom det var valfri starttid och motståndaren, hemmahoppet Gabriele Pauer, hade valt att starta just sju minuter senare. Och därefter kollapsade Lotta, kräktes på målmattan och fördes till sjukvårdstältet där hon, när hon kvicknade till, fick se dottern ligga med dropp på en bår bredvid, efter att ha gjort samma sak som mamman: Spurtat ned en motståndare i slutet av det avgörande maratonloppet men sedan ändå blivit av med placeringen (en tredjeplats) på grund av den fria starttiden. Men, allt det där får Lotta själv berätta om nedan (och allra längst ned bjuder hon dessutom på lite bilder från Klagenfurt!).

”Förväntansfulla och lite trötta anlände vi i husbil till campingen i Klagenfurt am Wörther see redan på tisdagen i tävlingsveckan. På torsdagen var det dags för registreringen och att ta en titt på ironmanmässan. Fredag kväll var det pastaparty. Under lördagen märktes nervositeten av alltmer, och alla prylar skulle kollas en extra gång och sedan checkas in. Tropisk värme har det varit nu sedan vi anlände, och frågan var: ’Vad blir det för väder i morgon?’
Efter en regnig och lite kallare natt än tidigare ringer klockan 4.45 och då ska vi bort till växlingsområdet som ligger knappt en kilometer bort. Det som ska göras är att sätta dryckesflaskor på cykeln och kolla däckens lufttryck. Efter det går vi tillbaka och äter lätt frukost och besöker toaletten, som alla som blir nervösa av att tävla känner till. Nu ska våtdräkt krängas på och vi går mot starten som är vid Strandbad (ett stort utomhusbad). Denna tävling har så kallad rolling start, vilket betyder att man startar på den tid man tror att man ska simma på. Vi ställer oss i kön för simning under en timme, och släpper före ett lagom stort gäng av övertaggade simmare. Det är inte kul att bli översimmad i triathlon, men inte heller kul att fastna bakom långsamma simmare. 3,8 kilometer skulle avverkas, och sista delen av simningen simmas i en kanal som inte är så bred.’
Jag är nöjd med simningen! Det gäller att inte göra av med för mycket energi här, man vill ha en bra start på den långa dagen. Väl uppe ur vattnet ska man springa ett par hundra meter till växlingsområdet och transition (T1), byte till cykel.
Cykelbanan här är känd som en av de finaste och två varv skulle cyklas här, alltså 2×90=180 kilometer. Vi håller verkligen med om att den här banan borde få cyklas av alla (även av icketriathleter). Banan innehåller cirka 1 600 höjdmeter, så det blir aldrig tråkigt, det händer något hela tiden.
När vi har cirka 60-70 kilometer kvar börjar det regna, vilket inte är positivt: Det går långsammare, man måste ta det försiktigare, man blir blöt och till slut kall. Man ska fortsätta att dricka lika ofta som tidigare vilket vi kom fram till att båda hade missat. Klantigt? Svar: Ja, men lätt att missa! Rullar in mot T2 och börjar mentalt förbereda sig för den sista, men jobbigaste, delen i ett ironman: Maratonloppet.
Kliver av cykeln på förvånansvärt pigga ben. Hänger tillbaka den på sin plats och springer mot min påse: Av med hjälmen och på med löparskorna. Funktionärerna här är väldigt hjälpsamma och vill stoppa ner sakerna i påsen och hänga upp den på sin krok. Tack för det!
Första kilometern kändes prima för mig. Men de positiva tankarna grusades snart av ett alltmer tilltagande illamående. Men att börja gå är inte att tänka på då man ska ta sig igenom 42 kilometer, så jag försöker slå bort de tankarna och inser fakta: Jag måste tvinga i mig något på varje station för att komma i energibalans.
Under löpningen tittar solen fram och värmen tilltar. Det gäller att kyla ner sig också, får inte bli överhettad! Finns bara en väg – och den är framåt! Efter cirka tio kilometer får jag bukt med de värsta illamåendekänslorna, men får kämpa resten av loppet för att försöka hålla energibalansen. Och inte nog med det. Vid de sista två kilometerna dyker en i min åldersklass upp, och det hela slutar med en långspurt, där det hela avslutas med en idiotspurt på upploppet, på ”röda mattan”. Jag kan tala om att jag vann den spurten, men eftersom det var rolling start och jag hade startat tidigare än min rival så vann hon med nästan sju minuter över mig. Jag kom tvåa alltså. Direkt efter målgång spydde jag på röda mattan och allt snurrade. Sjukvårdpersonal tog mig till sjukvårdstältet för snabbare återhämtning och koll. Inte så allvarligt som det låter, det kan bara bli så ibland om man tar i lite mycket och lite länge, men det är ju frivilligt!
När jag hade legat i sjukvårdstältet en stund började jag titta mig omkring och såg Bibben liggandes på en bår med dropp. Hon hade också gjort slut på alla sina krafter. Hon kämpade om tredjeplatsen i sin åldersklass, D25-29. Hon sprang om tjejen som låg på tredjeplatsen, men då det var rolling start kom hon i alla fall på fjärde plats med tre min till trean.
Jag hade redan bestämt före loppet att även om jag skulle kvalificera mig för Ironman Hawaii (ironman-VM) så skulle jag inte ta platsen.
Denna tävling kan verkligen rekommenderas till alla som vill köra en ironman. Vi träffade många trevliga människor här i Klagenfurt, svenskar och även andra nationaliteter. Bibbens nästa kraftprov blir Kalmar Ironman den 20 augusti. För mig är det dags att börja fundera på nya utmaningar (inget bestämt i dagsläget), men först vila och njuta av vår sjätte genomförda ironman med nya personliga rekord!”

Både Lotta Nilsson och Bibben Nordblom slog personliga rekord på ironmandistans i Österrike - trots 1 600 meters stigning i cyklingen. Foto: Privat
Både Lotta Nilsson och Bibben Nordblom slog personliga rekord på ironmandistans i Österrike – trots 1 600 meters stigning i cyklingen. Foto: Privat
Bibben cyklar. Foto: privat
Bibben cyklar. Foto: privat
Lotta Nilsson på prispallen (till vänster). Foto: Privat.
Lotta Nilsson på prispallen (till vänster). Foto: Privat.
Bibben Nordblom vid simstarten.
Bibben Nordblom vid simstarten.
Lotta Nilssons pris för andraplatsen i D50-klassen. Foto: Privat
Lotta Nilssons pris för andraplatsen i D50-klassen. Foto: Privat

Johan Röjler och Peter Knoblach verkar ha haft ännu en finfin dag på leden (även om det i direktrapporten rapporterades om en liten svacka för Johan vid lunchtid). De gick i mål vid Ånnaboda precis som beräknat vid 18-tiden, och har nu klarat av mer än halva 28-milasträckan. ”Vilken härlig dag! I fjol löpte vi dag två på runt 14 timmar och 30 mininuter. I år, med fräschare kroppar efter målgång, på strax över tolv timmar. Vilken skillnad! Grym känsla! Detta bådar gott”, skrev grabbarna i direktrapporten en stund senare. I morgon börjar nedförsbacken, både bokstavligt (ned från Kilsbergen) och bildligt (andra halvan) på Bergslagsleden. Målet snart i sikte!

Idre tredagars startade i dag en finfin andraplats för Tisarens Daniel Attås i herrklassen (bara tolv sekunder bakom Göteborgs Johan Runesson, en kille med fyra VM på meritlistan och med bara två löpare inom fyra minuter bakom sig över 11,8 kilometer långdistans) och en nästan lika fin tredjeplats för klubbkompisen Josefin Tjernlund i damklassen (11.47 bakom Tove Alexandersson, världens förmodligen bästa orienterare just nu, men före en hel radda tunga namn). Martin Regborn, örebroaren som tog EM-brons i långdistans i våras och är klar för sitt tredje VM, har nu också anlänt till Idre och sprang en öppen bana i någon typ av träningsfart, slutade fyra, 6.49 bakom KFUM Örebros Michael Reinhart. I morgon avgörs en medeldistans i Idre.

Men framför allt är det i morgon förstås dags för örebroaren och Almbycyklisten Matthias Wengelins VM-start i mountainbikens sprintdisciplin i Nove Mesto. Kvalet startar 16.30, finalheaten 18.00. Banan ser ut så här.

18.11: ”Nu är de i mål!” (Röjler och Knoblach klarade första dagen)

Första dagen var den längsta – men gick ändå nio minuter snabbare än schemat. Johan Röjler och Peter Knoblach har klarat av den första av de fyra dagar de företagit sig att klara hela Bergslagsleden och dess 280 för det mesta rätt kuperade kilometer på. 80 kilometer mellan Kloten och Uskavi bjöd både på Bergslagsledens högsta punkt (403 meter över havet strax före Gillersklack) och flera tuffa stigningar upp mot Nyberget, och allt följdes förstås in i minsta detalj i direktrapporten (18.11 kom glädjerapporten: ”Nu är de i mål”!). I morgon blir det sovmorgon, inte avlöpning från Uskavi förrän 6.00 och beräknad målgång i Ånnaboda exakt tolv timmar senare (där allmänheten inbjuds att gå sista fyra kilometerna med kämparna och där det anordnas en hel del andra aktiviteter, missa inte det!). Sedan är det bara två dagars löpande kvar!

I Idre stod Tisarens Lilian Forsgren och Tjernlundsystrarna över dagens Fjällsprinten, men alla tre är anmälda till Idre tredagars, som startar i morgon och avslutar Idreveckan tisdag-torsdag. Klubbkompisen Daniel Attås kutade däremot dagens sprint, och vann den 1.16 före Olof Sandgren, OK Orion. Gustav Hindér fyra, Tomas Hallmén sjua, Nina Hallor åtta.

Så följer ni Röjler och Knoblach på Bergslagsleden

Hela Bergslagsleden på mindre än 91 timmar, är det möjligt? I morgon bitti, 5.00, gör i varje fall Johan Röjler, trefaldig OS-skrinnare, ultralöpare och allmänt konditionsfenomen, och Peter Knoblach, urstark elitmotionär, för andra året ut för att göra ett försök. I fjol kom de till Leken, drygt halvvägs, innan de tvingades bryta på grund av skadekänningar, hällregn och allmän utmattning, men i år är supportorganisationen betydligt bättre, väderutsikterna mer gynnsamma och insatserna högre då det pågår en stor insamling till fördel för funktionsnedsatta i Tadzjikistan och flyktingar i Iran via organisationen Operation Mercy och då en hel del kringaktiviteter ordnas runt löpningen och insamlingen. Den här gången ska Johan och Peter bara lyckas.
5.00 på måndag morgon sticker de alltså iväg från Kloten, men redan nu är liverapporten igång om den sista delen av uppladdning. Det är också där ni som inte har möjlighet att ta er ut på leden och heja och springa med följer evenemanget bäst. Själv tänker jag följa en bit av den sista sträckan på torsdag. Midnatt mot fredag måste Röjler och Knoblack vara i mål vid Stenkällegården för att klara de 91 timmarna och därmed med bred marginal sätta FKT, fastest known time, på Bergslagsleden.

Lite kort om helgen som gick:
** Emilia Fahlin slutade trea i linjeloppet i cykel-SM efter att världsrankningsettan Emma Johansson lyckats komma iväg från huvudkunglan, som sedan inte hade mycket till motivation att sätta fart förrän det var dags för spurten, där Fahlin drog igång först men fick ge sig mot tredje svenska OS-cyklisten, Sara Mustonen-Lichan.
** Martin Regborn anförde Sverige (ja, Sveriges löpare var snabbast på alla sträckor, men Regborn stod för 22 av de 40 sekunderna Sverige var före i mål) till seger över regerande världsmästarna Danmark (med tre av fyra löpare från VM-guldlaget) i landskampen i Örebro mixsprintstafett (KFUM Örebro, med en inlånad Filip Jacobsson i laget, blev trea, bara 6.52 bakom svenska landslaget – Ellinor Eriksson tappade bara 44 sekunder på Karolin Ohlsson och Cecilie Friberg Klysner som växlade samtidigt!). Och det efter att bara två timmar tidigare ha slagit alla danskar i den individuella sprinten (Örebro city sprint), som räknas mot världsrankningen. Enda problemet? Regborn hade något tjall på stämplingsbrickan, som saknade registreringar från tio kontroller i mål. Därmed förvandlades en andraplats, sex sekunder bakom Emil Svensk, till en diskning för ”felstämpling”. ”Saknade tio (!) stämplingar i min bricka (har stämplat vid alla)”, skriver Regborn på twitter. I stället blev Jonathan Karlsson och Ellinor Eriksson bästa länslöpare på sjunde respektive sjätte plats. Filip Jakobsson och Elin Vinblad vann de ”nationella” seniorklasserna.
** Diskad blev också Hallsbergs student-VM-laddande orienterare Lilian Forsgren (eller om hon bröt, det är lite svårt att avgöra av sträcktiderna) i Idre fjällorientering, den första av fem tävlingar under Idreveckan. Daniel Attås tog en tredjeplats på herrsidan, drygt fem minuter bakom överlägsne Ludwig Ljungqvist. Ellinor Tjernlund var bästa lokala damlöpare med en åttondeplats, tre placeringar och nästan två minuter före tvillingsystern och EM-löparen Josefin Tjernlund, som snott alla rubriker under våren.
** Anders Ekhlom inte bara klarade Celtman, utan blev dessutom 28:a totalt (tolfte herrveteran!) på tiden 14.25.51 (55.24 i simningen, 6.01.16 i cyklingen, 7.13.08 i löpningen, 12.03 i växlingarna). Jag hoppas kunna återkomma med en intervju med Anders om upplevelserna av en av världens tuffaste ironmantävlingar senare i veckan.
** Detsamma gäller Lotta Nilsson, femma i D50-klassen i ironman-VM på Hawaii i fjol, som kvalade in till årets VM genom en andraplats i D50-klassen i Ironman Österrike i dag. Stålkvinnan från Nora var trea av alla damer upp ur vattnet (59.02 på 3 800 meter), höll ledningen i klassen och var fortfarande 13:e totalt efter cyklingen (5.26.21) men tappade till en andraplats i D50 och en 40:e-plats totalt efter 4.22.01 på det avslutande maratonloppet. Inklusive växlingar på 7.40 blev sluttiden 10.55.04, pers med 1.14. Lottas dotter Bibben Nordblom var sjua upp ur vattnet av damerna i 25-29-årsklassen, men cyklade sedan upp sig till en fjärdeplats och höll den hela vägen in i mål för ett nytt pers med över fyra minuter, nu 11.14.04.

Sveriges snabbaste kommunalråd är tillbaka (och allt [?] annat som hänt)

2013 och 2014 gick örebraoren Sara Richert, 42, från klarhet till klarhet inom svensk ultralöpning. 2013 var hon SM-tia på 100 kilometer, och 2014 var hon snabbaste dam i 55-kilometersloppet Tjejmarathon och topp fem både i 75 kilometer långa nattloppet Ursvik ultra, 46-kilometer långa Bergslagsleden Ultra, och i 68-kilometerstävlingen Jättelångt, och en av endast 16 damer som gick under tio timmar i premiärupplagan av Ultravasan. Sedan blev hon kommunalråd för Miljöpartiet i Örebro kommun och skaffade egen gård och löpningen hamnade längre ned i prioriteringslistan.
Men i helgen slog Richert till med en finfin tredjeplats (well, bara tre kom i mål, men tiden var grym, och herrar inräknat var hon 26:a av 59 startande) i årets upplaga av Ursvik ultra. De 75 kilometerna klarades av på nio timmar, två minuter och nio sekunder i pannlampsskenet, ett personligt banrekord med 13 minuter. Hon twittrade om att det var ”fantastiskt” och ”asjobbigt”, och facebookade att ”det är fantastiskt jobbigt men faktiskt ännu roligare”. Orsaken till framgången, trots den minskade träningsdosen? ”Färre mil men tjockare pannben”.
Tävlingen var den första av nio i årets upplaga av Peppes trailruncup, som precis som i fjol innehåller två deltävlingar i Örebro län: Munkastigen trairlun den 23 april och Bergslagsleden ultra den 4 september.

Har ju varit på semester, fem dagar i underbara Funäsdalen med en hel del fantastisk (och en del rätt trög och slitig) längdskidåkning, och sällan har det väl hunnit hända så mycket under ett fem dagar långt blogguppehåll. Vi tar en snabbresumé av vad ni förhoppningsvis ändå inte missat från veckan som gått:
** Garphyttans grabbar avslutade junior-SM med att som första klubb genom alla tider ta ett tredje guld i rad, och Filip Danielsson avslutade därmed juniorkarriären (eller ja, finalen i svenska juniorcupen återstår ju ännu) på allra bästa sätt (han är dessutom den ende som varit med i laget alla tre gångerna). I distansloppet dagen före blev det tre topp 20-placeringar för länet, alla i H20-klassen där Danielsosn blev fyra (nio sekunder från medalj), Marcus Lennartsson femma (tio sekunder bakom klubbkompisen) och Zinkgruvanduon Markus Johansson, silvermedaljör i sprint, och Oscar Johansson blev 18:e respektive 20:e. Med Kevin Henrikssons 65:e-palts inräknad slutade Garphyttan dessutom på tredje plats i lagtävlingen, bara 59 sekunder bakom segrande Sundbyberg trots att Henriksson var nästan fem minuter bakom klubbkompisarna. I sista deltävlingen i svenska seniorcupen, Intersport cup, slutade Kopparbergs långloppskung Bill Impola på åttonde plas över den för hans del ovana distansen 15 kilometer fri stil med individuell start. Garphyttans Axel Ekström och Lucas Lennartsson 16:e respektive 19:e, knappt 2,5 respektive tre minuter bakom segrande Anders Svanebo. Resultat gör att Axel Ekström kan summera cupsäsongen med en tiondeplats. Axel och Lucas bildar för övrigt Garphyttans lag i sprintstafett-SM i Gällivare nästa fredag, och kör SM-femmilen två dagar senare.
** Impolas insats på hemmabanorna i Torsby var ju för övrigt än mer imponerande då han kom dit med Birkebeinnerrennet i kroppen. Till skillnad mot i Vasaloppet sprack det av rejält i den norska klassikern, som är den näst sista deltävlingen i långloppsvärldscupen, och Impola var nästan 4,5 minuter bakom återigen segrande John Kristian Dahl på sin 22:a-plats. Karlslunds Kristina Roberto 20:e i sin debut i loppet, 21,5 minuter bakom segrande Seraina Boner.
** Två riktig snabba löpare gjorde upp när första ordinarie upplagan av Nora marathon löptes. Fredirkshofs Thomas Chaillou och Mariestads Andreas Magnusson följdes åt större delen av loppet, men Thomas spurtade hem segern med tre sekunders marginal, på finfina tiden 2.33.51 på en inte helt snäll bana. Peter Welanader bäste länslöpare på femte plats, på mer mänskliga 3.17.05. På damsidan sprang Västerås Åsa Bergman hem segern på 3.26.29, före Noras egen ironman och swimrun-VM-guldmedaljör Lotta Nilsson, 50, på 3.55.17.
** Med orienteringslandslaget på läger på västkusten hade Södermanlands stora orienteringspremiär i helgen inte riktigt samma lyskraft som en del andra år, men det gör ju inte Lovisa Perssons andraplats i damklassen sämre. Hon var bara slagen av OK Linnés Riina Kuuselo, och hade över 1,5 minuter bak till trean. Daniel Attås, som kutade Euromeeting för landslaget i höstas, var trea i herrklassen medan Filip Jacobsson bröt i H20-klassen. I Måsenstafetten dagen därpå slutade Tisarens herrlag först på elfte plats sedan Johan Aronsson bara blivit 31:a på andra sträckan. Damerna blev sexa efter nytt bra lopp av Persson.
** Lindesbergscyklisten Daniel Tegin, och hans kollega Lars Pedersen från Växjö, tog sig i mål i Cape-Epic, världens kanske tuffaste etapplopp i mounatinbike, i Sydafrika. Duon var 18,5 timmar bakom segerduon Karl Platt, Tyskland, och Urs Huber, Schweiz, på sin 388:e plats.
** Hemma i Behrn arena fick Johan Röjler från första parkett se Nils van der Poel slå hans svenska rekord över 10 000 meter på svensk is med nästan fyra sekunders marginal. Röjler gick i par mot Nils, och blev varvad fyra gånger på 250-metersbanan när förre juniorvärldsmästaren van der Poel avverkade de 40 varven på 14.18,05 (Röjler var för all del trea på 10 000 meter och tvåa totalt i tävlingen, men en bit efter …). Hopräknat vann van der Poel SK Winners avlsutningstävling på 84,69 poäng, medan Ann-Marie Lindqvist vann damklassen på 106,66.
** Några damseniorer kom inte till start, och inte de vassaste herrarna heller (läs: Filip Jacobsson) när skidorienterings-DM avgjordes i Ånnaboda. Så Stefan Aronsson tog hem guldet 14 sekunder före Fredrik Eliasson.
** Några resultat från finalen i Tour de Kif, som lär ha körts i går, har jag ännu inte sett, men rykten säger att totalledaren Patrik Karlsson inte kom till start.

Sjukdom bakom Axelssons säsongsslut – och han vill sno Röjlers rekord i Örebro

Kumlasonen och skridskotalangen Adam Axelsson visade finfin form över sprint-SM (silver på 1 000 meter, en tjuvstart hindrade honom från att som sämst ta ytterligare två silver) och Vikingaloppet (tre hallrekord) i januari. Men sedan tog säsongen abrupt slut. Orsaken? Tja, den har varit okänd även för Konditionsbloggen fram till i dag, när jag sprang på Adam på Örebro slott, där landshövding Maria Larsson hade bjudit in alla Örebro läns svenska och nordiska mästare samt internationella medaljörer från 2015 (totalt 59 stycken, Axelsson var inbjuden för stafett- och lagtempogulden förra säsongen). Svaret var att han var däckad i influensa i två veckor, och därefter åkte på en magåkomma som gjorde att han tappade fem kilo i vikt. Därför tvingades Axelsson ställa in de båda tävlingshelgerna i Inzell som han planerat (”väldigt trist, för det var kanonförhållanden och alla som var där gjorde riktigt bra tider, dessutom kände jag mig i riktig toppform precis innan sjukdomen slog till, jag har nog aldrig varit bättre”), och han valde även att avstå den säsongsavslutande resan till Calgary han funderat på (”det är ingen idé att åka dit om man känner att man ändå inte kan prestera på topp”). Om han ändå ställer upp i SK Winners avslutningstävling i Behrn arena hade han inte bestämt, men annars ställer Axelsson nu om till cykelsäsongen. Multitalangen Axelsson har ju tidigare cyklat junior-EM och skrivit (men brutit) proffskontrakt, och siktar nu på att försvara titeln i seniorcupen från i fjol.
Apropå SK Winners avslutningstävling kommer Nils van der Poel – Trollhättekillen som tog junior-VM-guld förra säsongen men inför årets säsong låg lågt med satsningen eftersom han skulle göra lumpen men sent omsider kommit igång igen – till Behrn arena för att försöka slå Johan Röjlers rekordnotering på svensk is över 10 000 meter, 14.24,97 från Göteborg 2003. Nils var mindre än en halv sekund från den tiden vid en tävling i Trollähttan för en månad sedan, och tänker nu göra ett nytt, seriöst försök just på Röjlers hemmaplan. Röjlers rekord är dock satt på 400-metersbana medan det i Behrn arena bjuds 250-metersoval. Alltså 40 varv och 80 kurvor i stället för 25 varv och 50 kurvor (”det gör ingen jättestor skillnad i tider, man bygger fart i kurvorna men å andra sidan har man ingenstans att vila på en 250-metersbana”, säger Axelsson). Det verkar för övrigt bli en hel del åkare som ställer upp i tävlingen som traditionsenligt avgörs med 300- och 10 000-meterslopp där resultatet räknas ihop på poäng.
Röjler var för övrigt också på plats på slottet (han var ju med i både lagtempo- och stafettlagen i fjol) och verkade fundera på att ställa upp i Örebro backyard ultra i sommar. Vore skoj!

Helgens avslutning i Löpex vinterserie undrar ni? Jo, Tisarens Gustav Hindér tog ju en fin skalp när han spöade äldre och betydligt mer erfarne klubbkompisen Daniel Attås med över två minuter i Askersundsskogarna, men Attås tog ändå hem totalsegern (det hade ju räckt med en 15:e-plats för att gå om Martin Regborn som är på landslagsläger). För Hindér gjorde segern dock att ha npasserade Anton Hallor i sammandraget och knep en delad tredjeplats med Tomas Hallmén bakom Attås och Regborn. Rebecka Nylin, som redan hade säkrat segern i damklassen, valde den här gången att i stället springa i herrklassen och gick i mål knappt 20 minuter bakom Hindér (och 4,5 minuter bakom Anna Hallmén, bästa dam i herrklassen). I hennes frånvaro knep Milans Josefin Erlandsson segern i damklassen och blev därmed tvåa i sammandraget.

Adam Axelsson och Johan Röjler (och sonen Herman) fick alkoholfritt bubbel vid hyllningen på Örebro slott.
Adam Axelsson och Johan Röjler (och sonen Herman) fick alkoholfritt bubbel vid hyllningen på Örebro slott.