Tjernlund trea i Sydafrikas femdagars – slog A-landslagskollega

Det var förvisso inget landslagsuppdrag – men i varje fall den första större tävlingen som Pulsklockekandidaten Josefin Tjernlund gjort sedan hon kom med i det svenska A-landslaget. Då slog orienteraren, som tävlar för Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren, till med en tredjeplats i sammandraget i Sydafrikas motsvarighet till O-ringen – femdagarsorienteringen Big 5 o-weekt. Tjernlund inledde veckan med en andraplats på medeldistansen som avgjordes den 29 december, knappt tre minuter bakom segrande Lina Strand (Göteborg-Majorna regerande världsmästare, och även hon med i svenska A-landslaget), men minuten före tidigare världsmästare Sabine Hauswirth på tredjeplatsen. Sedan följde en fjärdeplats i en långdistans, en sjätteplats i en ny medeldistans på nyårsafton och en tredjeplats i en tredje medeldistans i går (två minuter bakom Strand som vann igen) innan Tjernlund avslutade det sydafrikanske äventyret med en ny tredjeplats i dagens sprint, där hon bara var 50 sekunder bakom Hauswirth som tog sin tredje seger under veckan och därmed drygade ut sin ledning i sammandraget till en rätt överlägsen totalseger, drygt 100 poäng före Strand och ytterligare 154 före Tjernlund som knep tredjeplatsen 190 poäng före fyran Karolin Ohlsson, som också tillhör svenska A-landslaget.
Lilian Forsgren, som åkt ur landslagsgrupperna helt och hållet inför 2018, blev sexa i samamndraget efter att bland annat ha varit fyra på två etapper (hon slog Tjernlund med drygt en minut i den där medeldistansen på nyårsafton), och Tisarkompisarna Ellinor Tjernlund, Johan Aronsson och Lovisa Persson blev tia, elva (i herrklassen) och 14:e.

Långpass på savannen 🐾🇿🇦

A post shared by Lilian Forsgren (@lilianforsgren) on

Markus Johansson utslagen av Northug i seniordebuten (men fel Northug …)

Zinkgruvans sprintraket Markus Johansson gjorde seniorpremiär och tog en topp tio-placering direkt. I fristilssprinten som på söndagen avslutade Bruksvallspremiären tog Johansson en 13:e-plats i kvalet, och slog sedan ut en lucky loser-plats som fyra i den sista, överlägset snabbaste, kvartsfinalen (hans åktid som fyra var snabbare än vinnartiderna i samtliga fyra andra kvartsfinaler) innan det tog stopp i semifinalen (som det ofta gör när man får åka i kvartsfinal fem och sedan gå på direkt i första semifinalen, återhämtningen blir väldigt mycket kortare än för de som kört i tidigare kvartsfinaler). Men det var heller inget dussinmotstånd som Johanson ställdes mot. Han var femma i mål i semifinalen (vilket gav honom en tiondeplats totalt i tävlingen), bakom bland annat tre norrmän där Petter Northugs lillebor Even var den allra mest namnkunniga. Even som dessförinnan hade hunnit slå ut Vedevågssonen Filip Danielsson i sin kvartsfinal – Danielsson som var klart bästa länsåkare i lördagens distanslopp över 15 kilometer i fri stil med en sjundeplats totalt, som tredje bästa svensk bakom Åsarnas Simon Lageson och Anton Lindblad (1.25 bakom segrande Chris Andre Jespersen men bara 32 sekunder från pallen). Ingen av de övriga länsåkarna tog topp 50-placeringar där. I sprinten placerades Danielsson som 17:e åkare i resultatlistan, Garphyttans Marcus Lennartsson, som också åkte ut i kvartsfinalen, som 22:a.
Petter Northug? Näe, han strök sig från start både på lördagen och söndagen.
Pål Trøan Aune och Moa Olsson vann sprinttävlingarna i Bruksvallarna, Emma Wikén damernas distanstävling.

Även i Orsa-Grönklitt kördes det skidor på lördagen, en tre mil lång långloppspremiär benämnd Grönklittspremiären där Karlslunds Maria Gräfnings slutade tvåa efter att ha förlorat en spurtduell mot erfarna norska Laila Kveli om andraplatsen bakom överlägsna Britta Johansson Norgren efter tre mils åkning (Britta vann med drygt 2,5 minuter bak till Kveli som var sekunden fören Gräfnings i mål). ”Trots allt glad över att bli trea i premiären”, skriver Gräfnings på Instagram.
På herrsidan gick fem Lager 157-åkare loss tillsammans med Rikard Tynell, men där bakom tog Karlslunds nysatsande Linus Larsson en finfin tiondeplats, bara 1.43 bakom segrande Anton Karlsson. ”Pigg i kroppen men saknade lite toppfart”, skriver Linus.

I samband med orienteringsgalan i Kolmården, där Marcus Jansson inte blev utsedd till årets mountainbikeorienterare, sprang landslagslöparna en sprint i två steg inne i själva djurparken, med prolog och jaktstart, där Martin Regborn tog tredjeplatsen på herrsidan och efter att ha tappat andraplatsen han hade från prologen till en tredjeplats i mål, 14 sekunder bakom Emil Svensk (ett tag var han dock nere på femteplatsen under jaktstarten, som innehöll 25 kontroller på 14 minuters löpning, men Regborn kom tillbaka).
Roligast var dock att topp tre i en tävling öppen för allmänheten, på prologbanan, fick möta landslagslöparna i jaktstarten – och där slog sig Tisarens Ellinor Tjernlund, tvillingssyster till landslagslöparen Josefin, in. I ett startfält med 112 löpare vann Tjernlund en sprintprolog med över minutens marginal till tvåan Hanna Öberg – och av landslagslöparna (som alltså sprang separat klass där) var det bara fyra som var snabbare. I jaktstarten spurtade Josefin (som var bakom i kvalet) dock förbi och tog en sjundeplats, åtta sekunder före Ellinor (men 2.14 bakom segrande Karolin Ohlsson).

När det i helgen var uppehåll från långloppscupen och andra större löparrangemang passade en snabblubbare som Ludvig Börjesson på att använda Örebro parkrun för att testa formen sex dagar före Valencia marathon. Börjesson har förvisso sprungit tre sekunder snabbare tidigare (i trevligare förhållanden i maj), men visade ändå tydligt var skåpet ska stå när han avverkade femkilometersbanan på 16.54. ”Nollgradigt, blött och blåsigt. Det är bara att gilla läget ibland. En hård femma ville jag ha och det var precis vad Parkrun i Örebro hade att erbjuda i dag”, skriver Börjesson på instagram.
Bella Lagrange tog fjärde segern på tre månader i damklassen, om än något långsammaste löpning hittills i tävlingen, 23.19. Även Eric Segelbergs 17.58 måste förstås nämnas.

Efter succéhösten: Josefin Tjernlund klar för A-landslaget (men Lilian Forsgren åker ur utvecklingslandslaget)

Lilian Forsgren, den Hallsbergsbördiga orienteraren som fortfarande tävlar för moderklubben OK Tisaren fast hon sedan 2013 bor i Göteborg, gjorde flera säsonger i det svenska A-landslaget fram till och med 2015 (2014 tog hon EM-silver i stafett, 2015 en världscupseger i mixedsprintstafett, och på VM fick hon springa både medeldistans och mixedsprintestafetten det året). Men senaste åren har hon inte presterat på samma nivå – eller om det är de andra löparna som höjt sig. För efter att de två senaste säsongerna fått nöja sig med en plats i utvecklingslandslaget åkte den nu 27-åriga löparen, när 2018 års trupper presenterades, på onsdagen helt ur landslaget. Detsamma hände, inte lika dramatiskt, med Andrea Svensson som haft ett tungt förstaår som senior.
Forsgren fick chansen i världscupen i Finland i våras, men var bara topp 20 i sprinten. Sedan blev det inga fler landslagsuppdrag förrän Euromeeting, B-VM i Norge i september, där hon förvisso tog en femteplats men uppenbarligen inte presterade nog för att få förtjäna en fortsatt plats i landslagstruppen. Nu får hon i stället börja om utanför landslaget 2018, vilket inte alls behöver betyda att dörren är stängd till EM i Schweiz i maj, om hon presterar i vårtävlingarna.
– Vi vet att många duktiga löpare har bra stöd och möjligheter i sina hemmaklubbar och elitmiljöer, och en landslagsplats nu är inte alls synonymt med en biljett till EM. Till våren är det upp till bevis, för alla. EM-testerna sker i samband med Swedish League-tävlingar i Skåne i mitten av april, säger förbundskapten Håkan Carlsson, som ju är örebroare, till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Desto roligare nyheter att länet, vid sidan om givne världscupfyran Martin Regborn (örebroaren som tävlar för Hagaby), fick ytterligare en orienterare i A-landslaget på onsdagen: Höstens succélöpare Josefin Tjernlund, som tävlar för Kumla- och Hallsbergsklubben Tisaren, tar plats som en av endast sju damer i A-landslaget (tillsammans med namn som Tove Alexandersson och Helena Bergman …).
– Enkelt uttryckt kan man säga att alla i den spännande trion har slagit genom internationellt i år. De har bevisat att de nu kan vara med och konkurrera på allvar i den yttersta eliten, och alla tre har hög potential i internationella mästerskap, säger Carlsson till hemsidan.
På damsidan har en rejäl bantning skett av landslaget: Från 18 till elva löpare (Emma Johansson lägger ned sin satsning och lämnar A-landslaget, Anna Bachman, Amilia Björklund, Elin Carlsson, Forsgren, Tilda Johansson, Elin Månsson, Lisa Risby och Svensson åker ur utvecklingslandslaget, Linnéa Golsäter kommer in där, medan Tjernlund, Sara Hagström och Lisa Risby flyttas upp från utvecklingslandslaget till A-landslaget). På herrsidan är A-landslaget helt intakt (elva löpare), medan utvecklingslandslaget krympts med en löpare (Simon Hector in, Johan Högstrand och Ola Martner ut).
– Landslagsgrupperna baseras dels på resultat under 2017; vilka löpare visar potential att nå världstoppen i orientering? Sedan har vi också tittat på löparnas utvecklingskurva de senaste åren. Vi väljer att ta ut lite färre löpare i utvecklingslandslaget i år. Ekonomiskt vill vi under 2018 lägga mer resurser på att höja kvaliteten ytterligare på de tekniska förberedelserna och träningarna på vinterns landslagsläger, säger Carlsson till förbundets hemsida.
Förutom EM i Schweiz vankas det också VM i Lettland och världscup nästa säsong. I vinter väntar landslagsläger i Kolmården, Alicante, Madrid, Barecelona och Göteborg.

Alla orienteringsstjärnorna klara för 25-manna – Tisaren har sex landslagslöpare i uppställningen

Martin Regborn, Josefin Tjernlund, Lilian Forsgren, Ellinor Tjernlund, Ellinor Eriksson, Andrea Svensson, Daniel Attås … Ja, alla sju länsorienterare som sprungit i blågult den här säsongen (plus tidigare stjärnor som Filip Dahlgren och Beata Falk) finns med i de preliminära listorna (Tisarens finns här, Hagabys här) inför helgens 25-manna även om de definitiva laguppställningarna inte behöver vara inlämnade förrän 21.00 på fredag (starten går 9.00 på lördagsmorgonen). Tävlingen, som berömmer sig för att utse världens bästa klubb (till skillnad från de stora klubblagsstafetterna Tiomila och Jukola som utser världens bästa lag), avgörs med start och mål vid Ensta gård i Botkyrka, och det här året är det herrarna som startar och damernas som avslutar (tävlingen har ju ett lite speciellt format och inleds med två vanliga stafettsträckor innan sträcka tre–sju består av fyra skilda ”spår” där alla fyra löparna på sträcka sju måste in innan den ensamme löparen på sträcka 23 [som kommer närmast efter sträcka sju …] skickas ut; de tre sista sträckorna fungerar liksom de första två som en vanlig stafett – därtill finns regler för vilka sträckor som måste springas av ungdoms-/junior-/veteranlöpare och vilka där det måste vara damer).
Regborn står uppsatt på förstasträckan för Hagaby, en position han är van vid sedan Tiomila (Hagaby har ju svårt att få ihop lag som kan konkurrera i absoluta toppen hela vägen, och brukar därför lägga krutet i början), medan Filip Dahlgren springer en av sjundesträckorna.
Tisaren har inte offentliggjort så mycket av sin indelning ännu, men klart är i varje fall att höstens succélöpare Josefin Tjernlund blir ankare i laget och får spurta mot de allra största namnen på sistasträckan.
Både Tisaren och Hagaby har anmält två lag var, KFUM Örebro har slagit till med tre, Djerf två och Milan ett (plus ett kombinationslag med Lindebygden och Järnbärarna).
Tisaren slutade femma förra året, men hade då spetsat laget med ett gäng schweizare som världscupsegraren Matthias Kyburz (som dock tappade en tredjeplats vid sista växlingen till en femteplats i mål) och Simone Niggli, världens bästa orienterare någonsin.

Gräfnings vann nya niomilsloppet – och Sjögren kopplade grepp om långloppscupen

Både det tråkigast – sjukdomen som gjorde att Martin Regborn inte fick chansen att utmana om världscuppallen i sammandraget – och roligaste – att han kvicknade till och tog karriärens andra världscupsegern (plus att Josefin Tjernlund förstås tog sin bästa placering någonsin på en skogsdistans i världscup) – som hände i den konditionsidrottsmässigt i länet i helgen har jag skrivit texter om på na.se. Men vad har hänt annars i länet, då?

Jo, Karlslunds Maria Gräfnings visade att försäsongsformen är fortsatt god när hon tog hem premiärupplagan av niomilsloppet Klarälvsloppet. Hon var nästan 1,5 minuter före rutinerade långloppsåkaren Emilia Lindstedt i mål. Kifs Olivia Hansson tog fjärdeplatsen efter att ha varit med och krigat om pallplatserna tills 15 kilometer återstod. Till slut fick hon dock ge sig med drygt två minuter mot Evelina Bångman. I herrklassen var Kifs Bob Impola med i en nio man stor tätklunga, och spurtade in på sjätte plats, fyra sekunder bakom segraren Jens Eriksson (John Kristian Dahl blev tvåa och Markus Ottosson trea). Robert Brundin, Moto tour-kungen, slutade på 25:e plats, 24 minuter bakom täten.

Photo: @tom.william.media @klaralvsloppet

A post shared by Maria Gräfnings (@m_grafnings) on

Per Sjögren tog en favoritseger i Annaloppet i Nora, vann med betryggande 30 sekunders marginal före klubbkompisen (i KFUM Örebro) Thomas Chaillou efter att ha avverkat 5,2 kilometer terräng på 16.14 (Michael Welday, Stocksäter, var trea på 1.07). Därmed tog Sjögren ett bastant grepp om långloppscupens sammandrag, där han redan hade ledningen. Sjögren har nu 52 poäng på kontot med, med 32 kvar att springa om (för att kunna ta sig förbi måste en löpare ha 20 poäng fördelat på max fem tävlingar på kontot, och det har bara tre löpare; Heshlu Andemariam, Per Arvidsson och Erik Anfält). Numera 20-årige Abdiqani Khadar, som för några år sedan var en av KFUM Örebros största långloppstalanger men som inte sprungit så mycket senaste åren, blev sexa bakom två respektive ett år yngre klubbkompisarna Jack Karlsson och William Wickholm.
På damsidan tog Liduina van Sitteren säsongens femte segern i cupen, och därmed är hon nu bara en poäng bakom Mikaela Kemppi, som är igång med sin rehabträning men inte tävlar än (Kemppi behöver en fjärdeplats i någon av de kvarvarande tävlingarna för att säkra cupsegern), i sammandraget. Annika Larsson och Anna Pettersson tog pallplatserna bakom van Sitteren, 1.41 respektive 2.01 bakom.

I 25:e upplagan av Örebro parkrun, som arrangerades i samarbete med IF Start på lördagen, var Maria Eriksson (som blev fyra i Annaloppet på söndagen) och Jakob Nilsson snabbast på 21.50 respektive 16.39.

I europeiska juniorcupen i orientering, inofficiella junior-EM, blev Filip Jacobssons lag 19:e i stafetten i fredags, och individuellt blev OK Tisaren-löparen, som avslutade juniorkarriären i och med den här tävlingen, 29:a i lördagens långdistans och 20:e i söndagens sprint.

Lovisa Persson och Oskar Eklöf vann Dubbelfajtens individuella seniorklasser, men först och främst är Garphyttans orienteringstävling, som i år avgjordes på nya stafett-SM-kartan uppe i Ånnaboda en patrulltävling för ungdomar, och där vann Emil och Johan Alpberg den äldsta klassen.

Dags för Regborn att jaga världscuppallen – här är alla förutsättningar: ”Blir så brutalt att det inte är sant”

Jag skrev ju en del om förutsättningarna för Martin Regborn inför världscupfinalen i Schweiz, som förutom den avslutande mixedsprintstafetten som inte har något med den individuella världscupen att göra, avgörs med en tuff och härligt hårt kuperad långdistans på fredagen och en medeldistans på lördagen, efter senaste världscupomgången i Lettland, men nu när det äntligen är dags för avgörandet tänkte jag friska upp minnet:
Eftersom 200 poäng står på spel kan, rent teoretiskt, fortfarande elva olika löpare ta hem världscupen. Men i praktiken har fyra löpare realistisk chans på totalsegern (och är det ingen där bakom som tar en dubbelseger eller liknande så lär det bara finnas fem som gör upp om pallplatser). Vi snackar:
1) Schweizaren Matthias Kyburz, som är regerande världscupsegrare och som till och med förra säsongen representerade Hallsbergs- och Kumlaklubben OK Tisaren (och som har fyra VM-titlar på meritlistan). Han har 388 poäng, och för att säkra en ny totalseger räcker en seger och en femteplats i de två finaltävlingarna oavsett vad alla andra gör (däremot räcker det inte med två andraplatser om Regborn vinner båda tävlingarna).
2) Örebroaren Martin Regborn, som tävlar för Örebroklubben Hagaby och som kommer med fina formbesked från SM (medeldistanssilver) i ryggen. Han har varit jämnheten själv den här säsongen, är den enda herrlöparen som varit topp tio i alla världsscuplopp han sprungit i år, men har å andra sidan bara tagit en pallplats. Han har 355 poäng, och för att säkra totalsegern, utan att behöva bry sig om vad de andra gör, krävs två segrar i helgen. För att säkra en pallplats krävs, oavsett allt, krävs en andra- och en tredjeplats (vid två tredjeplatser kan han tappa till fjärde plats i sammandraget med riktig oflyt med de andra resultaten), men troligt är att något lägre placeringar räcker (allt är dock beroende av vad de andra löparna gör.
3) Schweizaren Daniel Hubmann, är världscupkungen nummer ett med sex sammanlagda titlar (20008–2011, 2014–2015) och pallplatser i sammandraget elva av de tolv senaste säsongerna (plus sex VM-guld). Han har 338 poäng, och är alltså 50 bakom Kyburz och 17 bakom Regborn. Är Hubmann etta eller två på fredagen är han förbi Regborn om han har honom bakom sig, en dubbelseger i helgen räcker till totalsegern i världscupen om Kyburz är tvåa och trea (men inte om Kyburz är tvåa i båda tävlingarna).
3) Olav Lundanes, Norge, har varit trea i sammanlagda världscupen de två senaste säsongerna (men gjort ännu starkare resultat på VM, där han tagit sju guld varav fyra de två senaste åren) och är den ende som vunnit två deltävlingar den här säsongen. Han har precis som Hubmann 338 poäng, och alltså exakt samma förutsättningar inför finalen.
5) Vojtech Kral, Tjeckien, vann senaste världscuptävlingen, sprinten i Cesis, men utmanar främst om pallplatserna och inte om segern i totala världscupen om inte Kyburz klappar igenom i finalen. Han har 295 poäng, och är alltså 43 bakom de dubbla treorna Hubmann och Lundanes. Behöver sannolikt två pallplatser för att ta sig upp på topp tre i sammandraget.
Poängen som ges i världscupdeltävlingarna är 100 för seger, och därefter en sluttande skala med 80–60–50–45–40–37–35–33 poäng ned till niondeplatsen, och därefter skiljer en poäng per placering, från 31 ned till 1, för placering 10–40.
Regborn går ut som 80:e man i långdistansen, startar 14.54. Hubmann, Kyburz och Lundanes rundar av fältet och startar 15.06, 15.08 respektive 15.10.
– Det blir så brutalt att det inte är sant. Vi ska upp 760 höjdmeter på 11 kilometer. Jag springer i slalombacken hemma, och den är ganska brant och när jag springer 11 kilometer där så blir det motsvarande hur det kommer att vara i Schweiz, sa Regborn för ett par veckor sedan om just den här långdistanstävlingen, i en intervju med Svenska orienteringsförbundet (läs också mitt förhandssnack inför förra helgens medeldistans-SM, där Regborn alltså blev tvåa, där det även talas en del om världscupfinalen).
Även Josefin Tjernlund, Tisarens SM-bronsmedaljör i långdistans, är ju på plats i Schweiz. Hon har sprungit fem världscupdeltävlingar i år, har placeringsraden 25–41–27–39–9 (sprinten i Cesis), och ligger på 39:e plats i sammandraget, med stor möjlighet att klättra rejält om hon gör bra resultat. Tjernlund går ut med startnummer 41, 13.51 i morgon.

SM-silver till Regborn – och Anfält spurtade ned Johan Olsson: ”Det får vi göra om …”

van Sitteren utmanar Kemppi i långloppscupen

Den som trodde att långloppscupen var helt avgjord på damsidan (alltså undertecknad) får kanske tänka om. För efter att Örebro AIK:s Liduina van Sitteren, som i går sprang Örebro parkrun på 19.17, i dag fick tog hem klassiska Tarstaborgsrundan, nio kilometer terräng på 38.20 (4,5 minuter före tvåan, IFK Noras Christina Ryngevall) så är hon nu bara två poäng bakom klubbkamraten Mikaela Kemppi i sammandraget. Och i och med att Kemppi, som brukar tävla så frenetiskt, dragits med sjukdom på höstkanten finns en liten, teoretisk möjlighet att det blir kamp i cupsammandraget (även om det givetvis är väldigt tråkigt om det ska ske på grund av sjukdom). van Sitteren är nu två poäng bakom, men har sedan länge uppnått maxantalet tävlingar (tio) som får räknas, vilket innebär att hon bara kan förbättra sig en poäng per lopp, och även om hon vinner två lopp till (vilket skulle ta henne till 62–62 med Kemppi) så kommer Kemppi ha 9–7 i förstaplatser, så van Sitteren skulle behöva vinna minst fem av de sex loppen som är kvar för att gå om. Men det fina i kråksången är att det återstår en DM-tävling, med extra poäng i potten, vilket gör van Sitteren har möjligheten att nå 64 poäng. Kommer Kemppi på benen och tar tre poäng till (en fjärdeplats i en vanlig tävling eller en sjätteplats i långa terräng-DM) så är cupen dock definitivt avgjord.
På herrsidan kom ingen från topp fem i långloppscupen (Per Sjögren toppar den) till start i Tarstaborgsrundan, men Stocksäters Michael Welday klättrade till en sjätteplats i cupen genom att vinna loppet på 34.39, elva sekunder före Henrik Eknor.

I samma hörn av länet (i varje fall åt samma håll) avgjordes på lördagen Östansjö–Vretstorp, en lite småskaligare löpartävling över dryga milen, som arrangörsklubbens (Vertstorps IF:s, alltså) Sebastian Macliver och Helena Jerlström vann på 40.05 respektive 1.09.53, 35 sekunder före Örebro AIK:s Andreas Österlund respektive knappt fyra minuter före Östansjös Angela Börjesson.

Söndagens stora begivenhet var förstås långdistans-SM i orientering med start och mål i Klockhammar, där jag var på plats och skrev åt både NA (pluslåsta artiklar här och här), Dalarnas Tidningar (också pluslåst, fungerar med samma inlogg som på NA), Länstidningen och Hela Häslingland. Största grejen var förstås Josefin Tjernlunds SM-brons, Tisarenlöparens första medalj i karriären.

40 nya distriktsmästare (mäktigast var Arne Evertsson) – och i morgon koras några till

Snacka om att det delas ut DM-guld en masse den här helgen. I går korades Josefin Erlandsson (med ynka 26 sekunders marginal efter över 73 minuters löpning i mörkret i skogarna utanför Lindesberg) och Erik Lindgren (med en stabilare marginal på över tre minuter) och 17 andra löpare (i ungdoms-, junior- och veteranklasser) till distriktsmästare i nattorientering i Örebro län. Och i dag följde tre länslöpare (bland annat ex-landslagsåkaren i skidorientering Åsa Zetterberg-Eriksson, som dock fick stryk av utom tävlan löpande Lovisa Persson, i damklassen) upp med DM-guld när Degerfors arrangerade Värmlands-DM i medeldistansorientering, och så fick 18 löpare i Norasjön runt, veteran-DM i halvmaraton, titeln distriktsmästare, också.
Snabbast, inte bara i DM-klasserna utan i hela tävlingen, var Per Sjögren, som ju visat sån fin form på slutet (bland annat dubbeltia på friidrotts-SM). Segern var Sjögrens första i den klassiska tävlingen (han har inte så många halvmaror under bältet men har ju vunnit i princip allt annat som går att vinna i löpningsväg i länet), och övertygande med nästan 4,5 minuters marginal till tvåan Per Arvidsson (och över sju minuters marginal till VDM-tvåan i M35-klassen, Per Eklöf) på tiden 1.14.05. Även på damsidan var det tunt med topplöpare (liksom bland annat Erik Anfält och fjolårssegraren Thomas Chaillou saknades på herrsidan kom varken Mikaela Kemppi eller Josefin Gerdevåg till start), och Erica Lech vann den kuperade halvmaran på 1.25.47 efter att ha spurtslagit Liduina van Sitteren med elva sekunder (VDM-guld till Lech i K40, ingen medalj till van Sitteren som har några år kvar till veteranåldern).
Mest imponerande var ändå M75-vinnaren Arne Evertsson, som med 63 sekunders marginal till maxtiden tre timmar tog sig runt sitt 52:a Norasjön runt i rad (och 53:e totalt sedan debuten 1960, då han också var sist i mål), kolla in Per Sjögrens video från målgången nedan. Respekt!
I långloppscupen tar Sjögren nu ett rejält grepp om sammandraget på herrsidan med sina 46 poäng (Heshlu Andemariam och Per Arvidsson har båda 40 men betydligt fler sprungna lopp). På damsidan ger van Sitterens andraplats inte en enda poäng, eftersom hon redan nåt maxantalet lopp och har många högpoängare i bagaget – det enda som räknas för att komma ikapp Mikaela Kemppi är segrar.
Av någon anledning kom bara 217 löpare till start i årets upplaga av Norasjön runt, sämsta deltagarantalet sedan 2008.

 

I morgon koras ännu fler distriktsmästare när både Örebro län och Värmland håller stafett-DM i orientering. Men framför allt är det ju cykelfest med Bergslagsloppet och Madrid challenge.

Lisa Bergdahl, U22-EM-löparen från Fellingsbro, tog en tredjeplats i tiokilometersloppet Göteborgs jubileumslopp på tiden 38.15.

Morgan Pätsi, ironman-VM-triathleten som verkar ha blivit maratonlöpare på heltid, noterade bästa länsresultatet i Stockholm halvmarathon när han dyngade till med treminutersperset 1.18.57 för en 52:a-plats i tävlingen. Örebro AIK-klubbkompisen Nina Gustafsson slutade på 58:e plats med 1.36.14.

I Örebro parkrun löpte Bella Lagrange, mest känd som kvinnan som besegrade monsterloppet Ice race vintage på Hjälmaren förra vintern, hem segern i den 22:a upplagan, med tiden 21.45. Hon gjorde debut förra veckan och sänkte nu perset med nästan halvminuten. Carl-Robin Åqvist var snabbaste herrlöpare och ensam under 20 minuter med 19.41.

I Svealandsmästerskapen, det största friidrottsmästerskapet för 13- och 14-åringar (först 15-åringar har SM) var Alvin Reinebos andraplats på 600 meter i P13-klassen länets största framgång på medel- och långdistans. Faktum är att det helt saknades representation bland annat på 800 meter och 1 500 meter hinder i F14-klassen.

Och så kom ju truppen till världscupfinalen i orientering i går, förstås innehållande världscuptvåan Martin Regborn och succélöparen Josefin Tjernlund, men utan andra länsinslag. Regborn säger en hel del intressanta saker i Svenska orienteringsförbundets artikel här, som jag rekommenderar.

Anfält vann Bergslagsleden ultra – krossade egna banrekordet

Redan när man läste på Erik Anfälts instragramkonto i går, att han bestämt sig för att starta Bergslagsleden ultra i dag, förstod man åt vilket håll det barkade. Örebrolöparna har ju superform just nu, förmodligen är han bättre än någonsin tidigare (och förhoppningsvis får han visa det också svart på vitt på en asfaltsmara i höst, i kanske Sevilla). När han sprang hem tävlingen med start i Digerberget och mål i Ånnaboda var varken själva segern eller marginalen, nästan 18 minuter till tvåan Edvin Karlsson och över 25 till trean Per Arvidsson, det mest imponerande utan marginalen till Anfälts egna, årsgamla banrekord. 2016 sprang han, med skadekänningar, hem segern på 3.46.17 (nio sekunder snabbare än i ovädret 2015 när han i bra form, men på grund av fel- och omkullspringningar i blöta, gjorde 3.46.26). I år? 3.38.56. En bra bit under 3.40 på 48 kilometer bitvis rätt teknisk stig, alltså. Med över 1 000 höjdmeter. Jisses!
IF Starts Maria Eriksson, som sprang Tjejmilen i går, tog en övertygande seger i damklassen på 5.05.13, efter att ha drygat ut avståndet till tvåan Sandra Lundqvist, Kristinehamn, från två till nästan sex minuter sista 15 kilometerna.
Per Eklöf (30 sekunder före Mathias Viktorsson) och Kajsa Rosdal (3.49 före Ingrid Ziegler) vann 14-kilometersloppet Kilsbergen trailrun som ingår i långloppscupen.

Gamla storlöparen Karin Forsberg (som fortfarande har back- och banrekordet i Kilsbergen trailrun) vann premiärupplagan av Run of mine i Zinkgruvans gruva, med över fem minuters marginal på milen på fjolårets VM-tia Frida Södermark. Forsberg vann på 43.08, Frida tvåa på 48.15. Zinkgruvans egna Sebastian Sundius och Oscar Johansson gjorde upp om segern i herrklassen, Sebastian drog längsta strået på 41.17, före Oscar på 42.34. Pluslåst bildextra finns här.

Josefin Tjernlund fortsätter, som jag skrev redan i går, att gå från klarhet till klarhet. I dag dyngade hon till med en andraplats, endast slagen av landslagskollegan Alva Olsson, över långdistansen som avslutade Euromeeting i Norge. Tisarenlöparen var 63 sekunder bakom Olsson över de knappa nio kilometerna (fågelvägen) och 67 sekunder före trean och resten av fältet. Överlag var det en mycket bra dag för Tisaren med Lilian Forsgren på femte plats, landslagsdebutanterna Ellinor Tjernlund och Ellinor Eriksson på tionde och elfte och Andrea Svensson på 17:e av 39 startande i damklassen. Och i herrklassen blev Daniel Attås elva, fyra minuter från pallen, av 45 löpare. Nu väntar ett landslagsläger i Norge innan världscupfinalen i Schweiz avslutar den internationella orienteringssäsongen.

På hemmaplan följde Viktor Larsson upp lördagens DM-guld i medeldistans med ett nytt i långdistans, återigen närmast före Johan Aronsson (som höll undan Jakob Wallenhammar med 19 sekunders marginal i silverstriden, Anton Hallor på fjärdeplatsen var däremot över nio minuter från medaljstriden). Medeldistansmästaren Josefin Erlandsson fick däremot nöja sig med en femteplats på medeldistansen, där Lovisa Persson tog hem guldet 1,5 minuter före Elin Winblad och med Josefine Wallenhammar på tredjeplatsen. I Värmlands långdistans-DM tog ex-Tisaren och -karlskogingen Linda Take brons medan karlskogingen Frida Johansson revansch på nattsilvret i fredags med ett guld.

Just nu sitter jag i pressrummet i Sandhamn och laddar för morgondagens Ö till ö. Lite uppsnack hittar ni här (pluslåst).