Bloggaren tillbaka på anständig nivå – och långloppscupen lever in i finalen

Precis hemkommen från Kilsbergsleden, och för en gångs skull stod jag själv på startlinjen. Annars brukar jag vara sliten, sjuk eller allmänt indisponibel just den här helgen (även om jag varit på plats vid Karlslunds motionscentral fem år i rad eller så), och enda gången jag tidigare deltagit var som pacer åt sambon för tre år sedan (det slutade med att hon trampade snett och fick ägna andra halvan av loppet åt att överleva. Men den här gången löpte jag själv, och målet efter två riktigt bra träningsmånader blev för mig rätt tuffa 65 minuter. Jag trodde länge att det var omöjligt, sedan att jag klarade det – men i mål stannade klockan på 1.05.11. En liten miss, men mitt stora mål var egentligen att hålla under 4.30-tempo hela vägen, och det klarade jag (räknade på förhand märkligt nog på att loppet var 14,4 kilometer – det var därför jag trodde att jag hade klarat målet när jag passerade 13 kilometer med 4.30-snitt på klockan och kände att jag skulle orka hålla det –  men det är 14,7, vilket gör att jag hade behövt hålla 4.25-snitt, och jag landade på 4.26). Att jag dessförinnan ett tag trodde att jag inte skulle klara det berodde på att jag kände mig rätt sliten i vaderna redan efter sex kilometer, men det lättade, och halvvägs (efter 7,3, jag har ett mentalt märke där, eftersom jag gjort många träningsvarv i Karlslund) så kände jag mig plötsligt lätt och plockade massor av ryggar på vägen tillbaka. Med fyra kilometer kvar fick jag på långt håll syn på Maria Erikssons rygg, men Startlinnet närmade sig alltför långsamt, och i sista kurvan hade jag gett upp möjligheten att komma ikapp. Men med en riktig långrökare till spurt lyckades jag på något sätt (det kändes rent tarvligt, faktiskt) kliva förbi precis före mållinjen (i resultatlistan är jag 1,1 sekund före). Det sköna med det var att jag fick ta ut mig totalt, tömma de sista krafterna, i det som blev mitt sista riktiga lopp den här säsongen (det har ju inte blivit så många – av mållopp blev det bara Örebro backyard ultra sedan jag tvingades ställa in Bergslagsleden ultra). Tack för den ryggen, Maria!
Även om jag inte riktigt nådde målet om 65 minuter så känns det skönt att vara tillbaka på en (för mig) anständig nivå. Sommaren 2016–sommaren 2017 var en vråltung period där alla min kurvor pekade spikrakt nedåt trots att jag tränade enligt ordning. Men nu känns det som att jag fått ordning på kroppen igen (det verkar ha varit det brutalt dåliga blodvärdet som spökade), och det känns skönt att kunna trycka på lite igen.
Nu blir det tårta. Eller i varje fall marängsviss. För att tjäna några kilo (och därmed sekunder) brukar jag alltid sluta äta godis och fikabröd den sista mars (i år dock den sista februari), och sedan hålla i det tills tävlingssäsongen är över. Inget sött förrän sista mållinjen är tagen. Den togs i dag. Nu blir det att ladda om för nästa år som, åtminstone, kommer att innehålla Örebro backyard ultra, Niesenlauf, Lur backyard ultra, Kilsbergen trailrun och Bergslagsleden ultra. Vi ses på nästa startlinje!

I täten dök både Valencia marathon-satsande Erik Anfält och rehabande Mikaela Kemppi upp i det äldsta och finaste loppet som deras Örebro AIK arrangerar. Ingen av dem fick dock med någon segerkrans hem: De la i stället Finspångs Johan Fagerberg (tvåa bakom Linus Rosdal) och Motalas Johanna Eriksson beslag på. Anfält blev tvåa i herrklassen på sin näst bästa tid i tävlingen (2015 hade han draghjälp av Rosdal och sprang in som tvåa på 48.19, nu gick han in på 49.45, 49 sekunder bakom Fagerberg). Kemppi blev trea, och fick för andra helgen i rad se sig slagen av klubbkompisen Liduina van Sitteren (som i långa terräng-DM senast blev den första länslöparen vid sidan om Josefin Gerdevåg att besegra Kemppi utomhus på 4,5 år), som i sin tur blev tvåa bakom Eriksson. Eriksson på 56.28, van Sitteren på 58.23, Kemppi på 1.03.07 (i fjol vann Kemppi på 57.50). I herrklassen blev Ludvig Börjesson trea på 52.39.
Femman på herrsidan, Per Arvidsson, såg till att hålla liv i långloppscupen till finaltävlingen i Östansjö den 9 december (Lucialoppet). Eller, egentligen var det totalledaren Per Sjögren som gjorde det genom att inte starta. Resultatet innebär hur som helst att Arvidsson nu tar hem cupen om han vinner Lucialoppet samtidigt som Sjögren inte blir topp sex. Vid alla andra scenarior tar Sjögren hem totalsegern på herrsidan (på damsidan har ju Kemppi redan säkrat titeln).

Wilhelm Bergentz tog karriärens första SM-medalj i lerigt terräng-SM: ”Så värd detta”

Jag förvarnade ju lite om Wilhelm Bergentz, 14 (15 om två veckor), i bloggen i går – men nog var det ändå något av en skräll när Thorén-löparen från Örebro på lördagen sprang hem hela karriärens första SM-medalj, ett brons i terräng-SM:s P15-klass. Bergentz var bara 17 sekunder från guldet efter fyra kilometers löpning i vad som bitvis mest var lervälling efter senaste tidernas regnväder, och hade lika långt bak till fjärdeplatsen. Nils Bredin, Hälle IF, vann på 14.13, tre sekunder före klubbkompisen Sharmarke Ahmed och alltså ytterligare 14 före Bergentz på 14.30. ”En fantastisk tredjeplats”, ”så värd detta efter ett år med så mycket sjukdom”, skriver mamma Erika Bergentz (som själv vann terräng-SM i K40-klassen i fjol men i år går skadad) på sitt låsta instagramkonto.
IF Starts damer, som i fjol tog silver, bara tre sekunder från guldet, i damveteranklassen, fick i år nöja sig med en sjätteplats där, 3,5 minuter bakom segrande Spårvägen och 1.20 från Björnstorp på tredjeplatsen sedan tiderna för Maria Eriksson (åtta i K40 på 17.15, 54 sekunder från medalj), Anna Pettersson (fyra i K45 på 17.31, 46 sekunder från medalj) och Marie Dasler (femma i K45 på 17.38, ytterligare sju sekunder bakom) adderats.
KFUM Örebros Melker Forsberg blev åtta i P16-klassen, 50 sekunder från medalj, vilket toppades av pappa Sören Forsberg, Örebro AIK, som var sexa i M50 (men å andra sidan över två minuter från medalj över åtta kilometer). Även Tauno Mertala, IF Start, tog en topp tio-placering genom att vara just tia i M60-klassen.
På seniorsidan slog Örebro AIK:s Liduina van Sitteren något överraskande Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl med tio sekunder och två placeringar (26:a på 16.02 respektive 28:a på 16.12) – de båda runt två minuter bakom segrande Meraf Bahta. I herrloppet blev KFUM Örebros unga trio William Wickholm, Jonatan Gustafsson och Abdiqani Khadar 47:a, 52:a och 54:e på 14.10, 14.49 respektive 15.08 (Lidingöloppssegraren Napoleon Solomon tog en ny tung seger på 12.20) vilket adderat gav en elfteplats i lagtävlingen.
I morgon avgörs långa terräng-SM för seniorerna, samt juniorernas lopp med bland andra Bergdahl, Wickholm och Gustafsson till start.

Axel Ekström? Näe, Garphyttans OS-aktuelle A-landslagsåkare är ju ingen sprinter, och definitivt ingen 100-metersåkare. När prologen till supersprinten i Östersund avgjordes på lördagseftermiddagen var Ekström över halvsekunden från att bli en av 32 som tog sig vidare till söndagens åttondelsfinaler. Han behövde 13,47 på sig för att klara de 100 meterna (världsrekordhållaren Ludvig Jensen vann kvalet på 11,55). Ekströms insats går att se 2.15.36 in i den här pluslåsta sändningen på na.se. Bättre gick det för Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson, som gjorde seniordebut med en 18:e-plats i prologen, på 12.28, 83 hundradelar bakom Jensen.

Lilian Forsgren och Lovisa Persson respektive Daniel Attås och Filip Jacobsson såg till att Tisaren ligger på andra- respektive fjärde plats i herr- och damklasserna i Smålandskavlen inför omstarten på söndagsmorgonen. Forsgren sprang upp de regerande mästarna i damlaget till en ledning med fem sekunder före IFK Göteborg (och över fem minuter nedtill resten av fältet) på förstasträckan i mörkret på lördagskvällen, men Persson fick släppa minuten på IFK Göteborg på andra sträckan (och en viss Lina Strand, regerande världsmästare, såg till att Göteborg-Majorna knappade in rejält och bara är 1.21 bakom Tisaren inför jaktstarten där Hallsbergs- och Kumlaklubben mönstrar i tur och ordning Rebecka Nylin, Ellinor Tjernlund och Andrea Svensson). På herrsidan tvingades Attås släppa 3.08 till IFK Göteborgs Johan Högstrand på förstasträckan, men hade ändå över 2,5 minuter bak till trean Ludvig Åhlund, Malung. På andrasträckan fick Jacobsson dock släppa ex-världsmästaren Gustav Bergman, Ravinen, och tvåfaldige skidorienteringsvärldsmästaren Erik Rost, Malung, och Olle Josarp på första söndagssträckan går ut sju minuter bakom täten (Erik Fernlund och Erik Lindgren avslutar för Tisaren).

I 29:e upplagan av Örebro parkrun tog Per Arvidsson sin första seger sedan premiären i april (men personbästat på 17.17 från den 3 juni, då han var tvåa bakom Tim Sundström, rådde han inte på). Arvidsson sprang på 18.02, Johan Ingjald på 18.50. Katarina Crafoord sprang för första gången, och var snabbaste dam på 23.11, Elin Henningsson var tvåa på 25.52.

van Sitteren kämpar på för långloppscuptiteln – och förtydligande om Tisarens 25-mannainsats

Liduina van Sitteren gör allt hon kan för att ge alltjämt rehabande Mikaela Kemppi en match om titeln i långloppscupen i år. På lördagen sprang Örebro AIK-löparen hem tredje raka segern i cupen: Efter Tarstaborgsrundan och Annaloppet nu också Hostruset. Det gör att hon nu är tvåa i cupen på 62 poäng, lika många som Kemppi men med färre segrar. Problemet för van Sitterens del är dock att hon nått maxantalet tävlingar att räkna med sex-poängare, vilket är vad man får för seger i vanliga tävlingar. Hennes enda möjlighet att ta sig om Kemppi är därför en första- eller andraplats i långa terräng-DM i om två veckor (eller, om hon misslyckas med det, vinner både Åstadsloppet, Kilsbergsleden och Lucialoppet – de tre i övrigt kvarvarande tävlingarna – och då kommer upp på 9–9 i antalet segrar med Kemppi och vinner på fler andraplatser, 5–0). Men även om van Sitteren vinner DM och går upp på 64 poäng (hennes maximala poängtal i år), så räcker det med att Kemppi blir trea i någon tävling (eller femma i DM, där alltså fler poäng delas ut) för att nå ointagliga 65.
I Hostruset vann van Sitteren enkelt på 18.11, nästan två minuter före Ö till ö-åttan Marie Dasler på 20.08 och frenetiskt tävlande Maria Eriksson på 20.18. På herrsidan blev Per Sjögren sjuk och tvingades ställa in sin start, men maratonsatsande fransmannen Thomas Chaillou, som jobbar på Örebro universitet och tävlar på KFUM Örebro, fick ändå fint motstånd av fyra betydligt yngre klubbkpmpisar i KFUM Örebro. Chaillou gick i mål på 15.49, följd av William Wickholm, 19 år (16.01), Jack Karlsson, 18 år (16.39), Alexander Larsson, 17 år (16.45) och Abdigani Khadar, 20 år (16.52). Även Thorens Wilhelm Bergentz, 15 år, förtjänar förstås ett omnämnande för perset 16.54.
Sjögren behåller, trots att han inte startade, ett starkt grepp om långloppscupen, som han leder tolv poäng före Heshlu Andemariam och Per Arvidsson. Erik Anfält på fjärdeplatsen har nu inte längre någon chans på totalsegern eftersom bara 26 poäng återstår att springa om.

Har förresten fått inte mindre än tre mail/meddelanden efter mitt inlägg om Tisaren i 25-manna. Klart är att Göran Attås, Daniels pappa, missade en kontroll och att det var orsaken till att laget diskades. Reglerna säger att lag som diskas inte får gå ut på nästa sträcka (eller näst-nästa, som det blir, eftersom det måste hinna upptäckas att det stämplats fel) förrän en halvtimme efter att ledarlaget passerat ut på sträckan. Därför fick 11.58.23 fick Andrea Svensson stå och vänta i 23 minuter, Lovisa Persson i 23 minuter, Ellinor Tjernlund i 22 och Ellinor Eriksson i 19 minuter från det att föregående löpare kom in tills de kunde ge sig ut, vilket förklarar deras märkliga sträcktider. Drar man av de där 19 minuterna på Tisarens sluttid hade laget varit sexa. Eller ännu bättre.
Daniel Attås, som sprang näst sista sträckan för Tisaren, berättar också att han tog lite speciella hänsyn eftersom han sprang utom tävlan: ”Jag sprang till exempel i en klunga med Hagaby, men valde att vara väldigt passiv i den för att inte påverka tävlingen.”
Apropå Simone Nigglis kanonlöpning ska också tilläggas att den sträckan var enbart för veteraner. Men nog var det ändå imponerande att hon blev tvåa av 364 på sträckan (näst bästa dam var på 27:e plats). Tack till alla som mailat!

I dag följdes ju 25-manna av den individuella tävlingen 25-mannamedeln, Lovisa Persson tog bästa placeringen av länslöparna med en sjundeplats (Simone Niggli blev bara 17:e efter en minutstor bom redan till första kontrollen och en tabbe till den sjunde som kostade över 3,5 minuter), 2,5 minuter bakom segrande Moa Leijon Lind, Södertälje. Minicomebackande Filip Dahlgren blev elva i herrklassen, knappt sju minuter bakom Gustav Bergman. FIlip Jacobsson var sjua av herrjuniorerna.

Gräfnings vann nya niomilsloppet – och Sjögren kopplade grepp om långloppscupen

Både det tråkigast – sjukdomen som gjorde att Martin Regborn inte fick chansen att utmana om världscuppallen i sammandraget – och roligaste – att han kvicknade till och tog karriärens andra världscupsegern (plus att Josefin Tjernlund förstås tog sin bästa placering någonsin på en skogsdistans i världscup) – som hände i den konditionsidrottsmässigt i länet i helgen har jag skrivit texter om på na.se. Men vad har hänt annars i länet, då?

Jo, Karlslunds Maria Gräfnings visade att försäsongsformen är fortsatt god när hon tog hem premiärupplagan av niomilsloppet Klarälvsloppet. Hon var nästan 1,5 minuter före rutinerade långloppsåkaren Emilia Lindstedt i mål. Kifs Olivia Hansson tog fjärdeplatsen efter att ha varit med och krigat om pallplatserna tills 15 kilometer återstod. Till slut fick hon dock ge sig med drygt två minuter mot Evelina Bångman. I herrklassen var Kifs Bob Impola med i en nio man stor tätklunga, och spurtade in på sjätte plats, fyra sekunder bakom segraren Jens Eriksson (John Kristian Dahl blev tvåa och Markus Ottosson trea). Robert Brundin, Moto tour-kungen, slutade på 25:e plats, 24 minuter bakom täten.

Photo: @tom.william.media @klaralvsloppet

A post shared by Maria Gräfnings (@m_grafnings) on

Per Sjögren tog en favoritseger i Annaloppet i Nora, vann med betryggande 30 sekunders marginal före klubbkompisen (i KFUM Örebro) Thomas Chaillou efter att ha avverkat 5,2 kilometer terräng på 16.14 (Michael Welday, Stocksäter, var trea på 1.07). Därmed tog Sjögren ett bastant grepp om långloppscupens sammandrag, där han redan hade ledningen. Sjögren har nu 52 poäng på kontot med, med 32 kvar att springa om (för att kunna ta sig förbi måste en löpare ha 20 poäng fördelat på max fem tävlingar på kontot, och det har bara tre löpare; Heshlu Andemariam, Per Arvidsson och Erik Anfält). Numera 20-årige Abdiqani Khadar, som för några år sedan var en av KFUM Örebros största långloppstalanger men som inte sprungit så mycket senaste åren, blev sexa bakom två respektive ett år yngre klubbkompisarna Jack Karlsson och William Wickholm.
På damsidan tog Liduina van Sitteren säsongens femte segern i cupen, och därmed är hon nu bara en poäng bakom Mikaela Kemppi, som är igång med sin rehabträning men inte tävlar än (Kemppi behöver en fjärdeplats i någon av de kvarvarande tävlingarna för att säkra cupsegern), i sammandraget. Annika Larsson och Anna Pettersson tog pallplatserna bakom van Sitteren, 1.41 respektive 2.01 bakom.

I 25:e upplagan av Örebro parkrun, som arrangerades i samarbete med IF Start på lördagen, var Maria Eriksson (som blev fyra i Annaloppet på söndagen) och Jakob Nilsson snabbast på 21.50 respektive 16.39.

I europeiska juniorcupen i orientering, inofficiella junior-EM, blev Filip Jacobssons lag 19:e i stafetten i fredags, och individuellt blev OK Tisaren-löparen, som avslutade juniorkarriären i och med den här tävlingen, 29:a i lördagens långdistans och 20:e i söndagens sprint.

Lovisa Persson och Oskar Eklöf vann Dubbelfajtens individuella seniorklasser, men först och främst är Garphyttans orienteringstävling, som i år avgjordes på nya stafett-SM-kartan uppe i Ånnaboda en patrulltävling för ungdomar, och där vann Emil och Johan Alpberg den äldsta klassen.

van Sitteren utmanar Kemppi i långloppscupen

Den som trodde att långloppscupen var helt avgjord på damsidan (alltså undertecknad) får kanske tänka om. För efter att Örebro AIK:s Liduina van Sitteren, som i går sprang Örebro parkrun på 19.17, i dag fick tog hem klassiska Tarstaborgsrundan, nio kilometer terräng på 38.20 (4,5 minuter före tvåan, IFK Noras Christina Ryngevall) så är hon nu bara två poäng bakom klubbkamraten Mikaela Kemppi i sammandraget. Och i och med att Kemppi, som brukar tävla så frenetiskt, dragits med sjukdom på höstkanten finns en liten, teoretisk möjlighet att det blir kamp i cupsammandraget (även om det givetvis är väldigt tråkigt om det ska ske på grund av sjukdom). van Sitteren är nu två poäng bakom, men har sedan länge uppnått maxantalet tävlingar (tio) som får räknas, vilket innebär att hon bara kan förbättra sig en poäng per lopp, och även om hon vinner två lopp till (vilket skulle ta henne till 62–62 med Kemppi) så kommer Kemppi ha 9–7 i förstaplatser, så van Sitteren skulle behöva vinna minst fem av de sex loppen som är kvar för att gå om. Men det fina i kråksången är att det återstår en DM-tävling, med extra poäng i potten, vilket gör van Sitteren har möjligheten att nå 64 poäng. Kommer Kemppi på benen och tar tre poäng till (en fjärdeplats i en vanlig tävling eller en sjätteplats i långa terräng-DM) så är cupen dock definitivt avgjord.
På herrsidan kom ingen från topp fem i långloppscupen (Per Sjögren toppar den) till start i Tarstaborgsrundan, men Stocksäters Michael Welday klättrade till en sjätteplats i cupen genom att vinna loppet på 34.39, elva sekunder före Henrik Eknor.

I samma hörn av länet (i varje fall åt samma håll) avgjordes på lördagen Östansjö–Vretstorp, en lite småskaligare löpartävling över dryga milen, som arrangörsklubbens (Vertstorps IF:s, alltså) Sebastian Macliver och Helena Jerlström vann på 40.05 respektive 1.09.53, 35 sekunder före Örebro AIK:s Andreas Österlund respektive knappt fyra minuter före Östansjös Angela Börjesson.

Söndagens stora begivenhet var förstås långdistans-SM i orientering med start och mål i Klockhammar, där jag var på plats och skrev åt både NA (pluslåsta artiklar här och här), Dalarnas Tidningar (också pluslåst, fungerar med samma inlogg som på NA), Länstidningen och Hela Häslingland. Största grejen var förstås Josefin Tjernlunds SM-brons, Tisarenlöparens första medalj i karriären.

Wengelin vann igen: ”Fick slita en del …”

Matthias Wengelin hittade, efter en småstruliga sommar med mycket oflyt, tillbaka till vinnarspåret när Bergslagsloppet avgjordes i Ånnaboda förra helgen, och på lördagen följde Örebrocyklisten upp med ännu en seger, i 40 kilometer långa mountainbiketävlingen Hammarby Hill. Någon resultatlista har arrangörerna ännu inte lyckats prestera, men ett kort videoklipp där Wengelin diskuterar med tvåan Calle Friberg (lagkompisen från Cape Epic i våras). ”Fick slita en del för att se till så jag hade snabbaste hardtailen/cykeln för dagen i Hellas! Blev en hård fight med Calle hela vägen in till mål på en grym bana”, skriver Wengelin själv på instagram.

Kvalet till långdistans-SM i orientering var förstås lördagens största begivenhet i länet, men det skriver jag om i en olåst artikel på na.se som ni hittar här (och i morgon är jag förstås på plats och bevakar finalen!).

När säsongens 16:e och sista Blodomloppet-arrangemang avgjordes i Visby i dag var Maria Eriksson och Johan Ingjald, Start-löparna som tävlar så flitigt, på plats och sprang hem varsina pallplatser i femkilometersklassen. Eriksson var tvåa, bara 17 sekunder från segern på 21.56, och Ingjald trea, drygt en minut från täten.

I dag var jag själv för övrigt på plats och sprang Örebro parkrun (joggade med sjuåringen), som hade bjudit in Örebro AIK till en specialupplaga av tävlingen och då fick se största deltagarantalet sedan premiären i april (då 97 löpare, nu 83). Erik Anfält dök upp, men verkar inte ha haft med sig någon streckkod, så Jakob Nilsson tog hem segern på 16.25 (fjärde snabbaste tiden någonsin på banan, och snabbare än Anfälts rekord). Liduina van Sitteren var snabbaste dam med 19.17, och persade därmed på banan med tio sekudners marginal. Därmed har hon bara sju sekunder kvar till Mikaela Kemppis banrekord (Kemppi som dragit på sig en förkylning och istället för att springa därför var volontär på loppet). Mycket mer från lördagens parkrun blir det i början på nästa vecka.

Helgens höjdare

1. Norasjön runt
Säsongens femte och näst sista veteran-DM i löpning (Mikaela Kemppi har vunnit alla utom maraton) avgörs i halvmaran Norasjön runt i helgen, och dyker Kemppi upp (hon finns inte bland de föranmälda) och vinner så kommer hon även att säkra totalsegern i långloppscupen trots att sju deltävlingar återstår. Bland de hittills anmälda är Liduina van Sitteren, som är den enda som har kvar en teoretisk chans att knipa cuptiteln av Kemppi, överlägset starkast. På herrsidan är Per Sjögren anmäld, och det borgar för att det kan gå fort. Även om Norasjön runt inte bjuder på en någon klassisk pers-bana (det är för kuperat) så kan hans tid ge en fin fingervisning om vad som väntar inför Åstadsloppet, som jag skrev om tidigare i veckan (han tar över ledningen i långloppscupen om han blir topp sex). Vi får väl se om Erik Anfält dyker upp också …

2. Bergslagsloppet
Efter två år som långlopps-SM i mountainbike är Bergslagsloppet i år ”bara” Bergslagsloppet. Vi snackar en 67 kilometer lång slinga som efter starten i Ånnaboda bär iväg söderut till Suttarboda och sedan rakt norrut till Lockhyttan innan den slingrar sig tillbaka mot Ånnaboda igen via Bocksboda, Blackstahyttan och Tomasboda. Det bjuds på stigar, grusvägar och några riktigt rejäla klättringar. Frågan är om någon kan utmana Serneke-Allebike-cyklisterna Emil Lindgren (etta i fjol), Michael Olsson (tvåa i fjol), Johan Norén och Dennis Wahlqvist. Tillsammans har de lagt beslag på sju av åtta segrar i svenska långloppscupen den här säsongen, och tagit 17 av 24 pallplatser.

3. Orienterings-DM
Viktor Larsson har redan tagit tre guld (långdistans, medeldistans, sprintstafett) och ett silver (sprint, fyra sekunder från guld) i orienterings-DM i år, men något femte blir det inte när natt-DM avgörs i kväll. Larsson är inte anmäld (och det är inte så många andra heller), och i stället lär segerkampen stå mellan löpare som Erik Lindgren och Anton Hallor. Josefin Erlandsson (som tog guldet i medeldistans förra helgen) känns som ett givet guldtips på damsidan. När det på söndag är dags för stafett-DM är Larsson tillbaka och jagar en fjärde titel för året, och tillsammans med Jakob Wallenhammar och Oskar Eklöf lär hans Hagabylag vara de enda som kan utamana Tisarens Filip Jacobsson, Johan Aronsson och Daniel Attås om guldet. På damsidan känns Tisarens uppställning med Lovisa Persson, Rebecka Nylin och Ellinor Tjernlund (precis hemkommen från landslagsdebut) känns som givet guldlag.

Bubblare: På söndag kör Emilia Fahlin Madrid challenge, säsongens sista tävling för Wiggle-High5, och hennes näst sista tävlingsdag över huvud taget (bara linjeloppet på VM återstår). Och så avgörs ju 22:a upplagan av Örebro parkrun.

Regborn tvåa i världscupen inför finalen – har avgörandet i egna händer

Martin Regborns världscupsuccé fortsätter. Den mäktiga placeringsraden 4–1–8 (efter att ha tagit fel karta vid kartbytet och tvingats springa följa John-orientering)–7–9–4–4, där de avslutande fjärdeplatserna är från fredagens medeldistans och söndagens sprint i Lettland, gör att Örebroorienteraren nu återtagit andraplatsen i den sammanlagda världscupen, och att han 33 poäng bakom ledande ex-Tisaren-löparen Matthias Kyburz, Schweiz, har allt i egna händer inför finalen i just Schweiz 29–30 september (två segrar där skulle ge Regborn 200 poäng, med Kyburz då inte ens skulle behålla sin ledning om han plockade hem två andraplatser eftersom de ”bara” skulle ge 160 poäng). Fyra topp fyra-placeringar och sju topp tio-placeringar skvallrar en hel del om vilken nästan unik lägstanivå Regborn haft i förhållande till resten av världseliten den här säsongen (det är egentligen bara tillfälligheter som gjort att han tvingats lämna både VM och world games medaljlös) – och även den förra då han tog topp tio-placeringar i sex av sju världscuplopp (totalt alltså topp tio i 13 av sin 14 senaste världscupstarter efter att dessförinnan aldrig ha varit bättre än 15:e. I helgen var Regborn bara tre sekunder från pallen i medeldistansen och bara 18 sekunder från segern i sprinten (där han inledde söndagen med att vinna sitt kvalheat). Därtill växlade han som fyra, i tätklungan, i lördagens stafett.
Även Tisarens Josefin Tjernlund bjöd på dubbla styrkebesked i helgen, med en fjärdeplats i stafetten (där hon förde upp Sveriges tredjelag från 18:e till åttonde plats genom att notera tredje bästa tid på andrasträckan efter en mindre lyckad inledningssträcka av klubbkompisen Lilian Forsgren; Karolin Ohlsson tog sedan laget i mål) och en finfin niondeplats i söndagens sprint, Tjernlunds överlägset bästa individuella världscupplacering i karriären (tidigare hade hon som bäst varit 25:a), vilken lyfte henne till en 39:e-plats i sammanlagda världscupen (Forsgren, som var 21:a på söndagen, är 32:a där, elva poäng före). Tjernlund var bara 21 sekunder från andraplatsen i en mycket tajt sprint.

På hemmaplan var det Golden weekend i Köping som gällde för orienterarna, och där tog Tisarens euromeetingladdande Daniel Attås en dubbelseger i herrklassen, 39 sekunder före Hagabys Viktor Larsson i lördagens medeldistans och 1.32 före klubbkompisen Johan Aronsson i söndagens lopp över samma distans. Milans Josefin Erlandsson var trea på lördagen men bärgade segern före Rebecka Nylin (som sprang Östansjöloppet på lördagen) på söndagen. Korpen, världens äldsta årligen återkommande orienteringstävling, lockade 117 löpare till Nora i sin 83:e inkarnation. KFUM Örebro-löparen Jonatan Gustafsson var starkaste av de som valde att kuta längsta klassen.

Per Sjögren fortsätter visa grym form, och i friidrotts-SM i Helsingborg dundrade den mångsidige löparen (eller konditionsidrottaren, ska man väl skriva) till med länets snabbaste veterantider genom alla tider på både 5 000 och 10 000 meter. Och därtill personligt rekord på 10 000, 38 år gammal (det ska sägas att Sjögren tidigare under karriären prioriterade medeldistans). I fredagens final på 10 000 meter blev han tia på 30.48,70 (hans första lopp under 31), och på söndagen dundrade han till med 14.41,79 över halva distansen. En tid som förmodligen kunde varit ännu bättre om Sjögren fått gå i A-finalen, men trots fredagens tiondeplats seedades han in i B-heatet där han fick göra jobbet själv framme i täten. Segern där gav ännu en tiondeplats totalt (sedan Napoleon Salomon i A-heatet diskats). Lisa Bergdahl blev tolva i damernas 5 000-meterslopp på 17.35,86. Skadeförföljde Tim Sundström kom aldrig till start på 1 500 meter.

I mountainbikeorienterings-VM nådde Garphyttans Marcus Jansson i fredags till slut sitt stora mål att ta en individuell topp tio-placering, och som han gjorde det: Över en två timmar lång långdistans var han bara fyra minuter från medalj på sin tiondeplats. När VM på lördagen avslutades med sprint fick han däremot nöja sig med en 40:e-plats. Karlskogingen Erica Olsson avslutade VM med en 22:a- och en 26:e-plats i juniorklassen, där hon har tre år kvar.

Maria Eriksson följde upp sina dubbla medaljer från veteran-SM i friidrott förra helgen med ett brons i K40-klassen när veteran-SM i halvmaraton avgjordes i samband med Mariestadsloppet. IF Start-löparen avverkade de 21,1 kilometerna på 1.37.23. Kumlas Åsa Höög fick kliva hela vägen upp på prispallen efter seger i K45-klassen på 1.25.47, medan Starts Elias Zika blev fyra i M35.

I Alliansloppet, ett av säsongens största rullskidrace, lämnade Bob Impola återbud till start, men Karlslundskollegan Maria Gräfnings visade imponerande styrka när hon gick med i en tätgrupp med åkare som Britta Joansson Norgren, Katerina Smutna och Laila Kveli. Och faktum är att Gräfnings höll sig före både Kveli och Britta i spurten efter 48 kilometer, men fick se sig slagen av Maja Dahlqvist, Maria Nordström och Smutna, åtta sekunder bakom efter två timmars stakning.

Östansjöloppet var något åderlåtet av torsdagens BlodomloppetI men Liduina van Sitteren sprang båda (trea i Örebro, etta i Östansjö) och gjorde vad hon kunde för att hålla liv i sammandraget i långloppscupen, där hon fortfarande har en teoretisk möjlighet att nå ikapp Mikaela Kemppi. van Sitteren avverkade de tio kilometerna stig med individuell start på 40.59, och var med det nästan fyra minuter snabbare än tvåan Rebecka Nylin. På herrsidan stärkte Per Arvidsson sin tredjeplats i cupen genom att vara snabbast av alla på 36.12, närmast före IF Start-junioren Mohamed Hassan på 37.23.

De riktiga snabblöparna saknades även i Örebro parkrun, vars 20:e upplaga lockade 40 löpare där Elin Winblad (20.34) och Anton Calmerfalk (18.50) noterade de snabbaste tiderna runt de fem kilometerna.

Beata Falk, den gamla juniorvärldsmästaren i orientering, visade att löpformen alltjämt är god när hon sprang hem Sälen fjällmaraton på 3.42.52, med dryga minutens marginal till tvåan Åsa Eriksson.

Och Matthias Wengelin fick lite revansch för senaste tidens strul när han tog hem Billingeloppet XC, en deltävling i Västgötacupen. Någon resultatlista från tävlingen har jag däremot inte lyckats hitta ännu.

Helgens höjdare

1. Världscupen i orientering och VM i mountainbikeorientering
I Lettland står medeldistans, stafett och sprint på programmet för världscuptvåan Martin Regborn, Tisarduon Lilian Forsgren (bara sprint) och Josefin Tjernlund och de andra i världscpen i orientering, och en bit söderut, i Litauen, avslutas VM i mountainbikeorientering för Garphyttans Marcus Jansson och karlskogingen Erica Olsson med långdistans i dag, fredag, och sprint i morgon, lördag.

2. Friidrotts-SM
I sprint och hopp kan länet håva in ett gäng medaljer när årets friidrotts-SM avgörs i Helsingborg med start i dag. På medel- och långdistans finns inte riktigt de förutsättningarna. Men Tim Sundström, som varit rejält skadedrabbad i år, är först ut och springer 1 500-metersförsök 15.00 i eftermiddag, och 18.10 i kväll springer Per Sjögren 10 000 meter, måhända med Erik Anfälts distriktsrekord för H35-löpare, 31.44,37, på näthinnan. På lördagen är det eventuell 1 500-metersfinal för Sundström, och på söndag springer både Sjögren och Lisa Bergdahl 5 000 meter.

3. Östansjöloppet
Långloppscupen enda tävling med individuell start börjar bli något av en klassiker nu när det är inne på sitt 14:e år. En finfin miltävling på stigar. Många verkar ha valt att springa Blodomloppet i går i stället, men några starka namn finns ändå i startlistan; som Liduina van Sitteren (trea i Blodomloppet i går, tvåa i långloppscupen), orienteraren Rebecka Nylin, Johan Ingjald, Dan Bäck och Henrik Eknor. Men man vet ju aldrig vilka som kommer och efteranmäler sig …

Hallsbergsorienterare tog VM-brons

Att Erik Anfält vann Ultravasan 45 gjorde jag en större, men pluslåst, intervju med honom om på na.se som går att läsa här (och där kan man också läsa om Josefin Gerdevåg, Erica Lechs och Erika Bergentz seger i Vasakvartetten samt Lisa Bergdahls seger i Vasastafetten), och under dagen har det dessutom blivit två artiklar om Emilia Fahlins framfart i Tour of Norway (ingen av dem pluslåsta, den ena om gårdagens framgångar och den andra om dagens praktskandal). Så, här i bloggen fokuserar vi istället på Mikael Pihel.

”Mikael, vem?” kanske ni säger, men vi snackar om en 44-årig orienterare från Hallsberg som gett sig på den ädla sporten orienteringsskytte och på fredagen slog till med ett VM-brons när världsmästerskapet i Sundsvall inleddes med den klassiska distansen. ”Bronset ordnades genom en helt igenom felfri punktorientering tillsammans med ett säkert skytte”, skriver Hans Mandahl i ett mail till NA. Sverige dominerade tävlingen och la beslag på samtliga medaljer på herrsida, och därtill tog Hallsbergs Gustav Hindér hem fjärdeplatsen (drygt 1,5 minuter bakom Pihel). Johan Eklöv tog hem VM-titeln på ett överlägset sätt, nästan 13 minuter före tvåan Robbin Kantarp som var 1,5 minuter före Pihel i mål.

OK Tisaren-orienterare i svenska landslagskläder: Gustav Hinder blev fyra och Mikael Pihel tog bronset när orienteringsskytte-VM i Sundsvall inleddes med klassisk distans på fredagen.  Foto: Hans Mandahl

I Kalmar ironman slutade förre swimrunvärldsmästaren Bibben Nordblom, från Nora, på 17:e plats i D25-klassen, 52:a plats totalt bland damerna, på 11.17.18 efter att ha simmat på 1.04.03, cyklat på 5.50.58, sprungit den avslutande maran på 11.17.18 och svarat för några av hela tävlingens snabbaste växlingar (1.51 mellan simning och cykel, 1.42 mellan cykel och löpning). Örebro AIK:s Ida Larsson blev fyra i samma klass (tolfte dam totalt) på finfina 10.35.52 (1.26.36/5.23.28/3.35.48).

Liduina van Sitteren vann sin debut i Örebro parkrun (i den 19:e upplagan som avgjordes på lördagen), och var bara 17 sekunder från Mikaela Kemppis banrekord (19.27 mot 19.10). Per Sjögren ställde upp för fjärde gången, men sprang för första gången utan joggvagn (tror jag), och noterade näst snabbaste tiden någonsin på banan, 16.10 (18 sekunder bakom Tim Sundströms rekord).

Mr. Örebro parkrun x 2 #örebroparkrun #parkrunsverige

A post shared by parkrun Sverige (@parkrunse) on

Och Martin Regborn, han värmde upp inför världscupen i Lettland med sen seger i OL-roundens sprint i Riddarhyttan.