Regborn borde köpa sig en tyrolerhatt – följde upp VM med två raka segrar i Österrike

Jag tyckte ju att det verkade jobbigt att springa både VM och world games samma månad, och frågade Örebroorienterare Martin Regborn en del om det när det stod klart att han skulle få representera Sverige på två världsomspännande orienteringsmästerskap under juli månad. Men Regborn svarade oförstående att det var några veckor emellan, och nu visar det sig att han inte ens använder dem för rekreation – utan att han istället åkt till Österrike för att springa en femdagarsorientering (kanske som kompensation för att han missar O-ringen på grund av world games) med det fyndiga namnet 5days TyrOL. Och snacka om att han har formen med sig från VM-starterna – på de två första etapperna i Alperna söder om Innsbruck har Regborn stämplat in två segrar, först elva sekunder före nyblivne VM-bronsmedaljören William Lind i måndagens sprint och sedan 19 sekunder före norske Eirik Kamstrup Hovind (och 1.45 före alla andra) i dagens medeldistans 1 500 meter över havet som också gav världsrankningspoäng (det var den enda av de fem etapperna som gör det). Tisaren har också ett gäng löpare på plats, och bland annat har Oskar Andrén tagit en elfte- och en 23:e-plats i herrklassen. Femdagarsorientering i Tyrolen avslutas med etapper onsdag, fredag och lördag.

På Gotland har Tisarens ex-megastjärna Simone Niggli smugit igång inför O-ringen med en jätteseger i den inledande etappen av Gotlands 3-dagars, en medeldistans som hon vann med över fyra minuters marginal till Järlas Elsa Jansson på andraplatsen. En viss Håkan Carlsson (förbundskaptenen bakom Sveriges bästa VM någonsin) slutade på 20:e plats i herrelitklassen i KFUM Örebros tröja, drygt elva minuter bakom segrande Gustav Bergman.

Och hemma i skogarna strax söder om Nora sprang Daniel Attås hem sin första seger för året i Milans poängtävling, 1.23 före förre VM-orienteraren Filip Dahlgren. Anna Hallmén var bästa dam knappa minuten före Frida Johansson. Men Simon Hedlund och Elin Vinblad (den förstnämnde kom inte till start i dag, den sistnämnde gjorde säsongens sämsta resultat och får räkna bort det i sammandraget) leder totalen när nu bara tre tävlingar (1, 8 och 15 augusti) återstår. Regborn behöver delta i en tävling till för att ta hem totalsegern, han ligger just nu femma eftersom han inte nått upp till maxantalet tävlingar som får räknas.

Regborns VM-guld kommer – men det dröjer lite till …

Det skulle ju ha passat Martin Regborn som hand i handsken, det gröna helvetet under orienterings-VM:s långdistans i de ogästvänliga, sydestniska skogarna. Och visst, en topp tio-placering i en VM-debut i långdistans är ett prima toppresultat (av löparna på topp tolv var Regborn en av endast två ”nykomlingar”, övriga hade rutin från just långdistansen på tidigare VM [och alla andra på topp tolv hade tidigare sprungit skogsdistans på VM]), men när jag pratade med honom mindre än en timme efter målgång kunde jag inte undgå att höra ett stänk av besvikelse i rösten. Den här vårformen har ju lovat ännu mer. Segrarna i långdistans-VM-testet i Huskvarna, i medeldistans-VM-testet i Estland, på Tiomilas förstasträcka och framför allt den medeldistansen i världscuppremiären i Finland har, tillsammans med övriga toppresultat som tagit honom till ledning i sammanlagda världscupen, gjort att åtminstone min känsla varit att Regborn skulle kunna drämma till med en medalj i sin skogsdebut på VM. Nu blev han i stället tredje svensk, och förlorade till på köpet kanske också sin plats i svenska stafettlaget på lördag.
Som tur är för orienterarna går det inte, som i många OS-grenar, fyra år mellan urladdningarna: Även om Regborn inte får springa mer i VM så väntar world games i Polen redan om ett par veckor, och nästa år är det både VM och EM … Och Regborn är alltjämt bara 25 år gammal: Vill och orkar han har han minst tio år kvar på toppen. Som jag skrev redan efter sjundeplatsen på VM i Strömstad i fjol: En dag kommer Regborn ta VM-guld.
Om dagens lopp kan ni läsa en torr, öppen text här – och en pluslåst intervju här.

Hemma i Oskarsvik, mellan Nora och Lindesberg, gjorde Hagabys andre orienterare med långdistans-VM-meriter (tia 2014) säsongens första start i Milans poängtävling. Dahlgren vann 1.39 före Tisarens Erik Lindgren och 3.20 före klubbkompisen Jakob Wallenhammar, medan totalledaren Simon Hedlund fick nöja sig med en femteplats, över sju minuter bakom Dahlgren. Tisarens Ellinor Eriksson var bästa dam på 13:e plats, men Hagabys Elin Winblad (knappt tre minuter bakom) är alltjämt klart bästa dam i sammandraget med en fjärdeplats.

För övrigt får jag erkänna att det var en stor skandal att jag helt missade att Silverleden på en dag arrangerades i lördags, denna fina, 64 kilometer långa trailtävling som jag tyvärr aldrig haft chansen att springa. 47-åriga Karlstadslöparen Mia Gyllenberg tog fjärde segern på fem försök (i fjol var hon tvåa bakom Patrizia Strandman) efter att ha gått ifrån med 7,5 minuter redan till Käxtjärnen efter sju kilometer och halvvägs, i Silvergruvan, haft ledningen med över 28 minuters marginal. I mål hade marginalen dock krympt till 15.25 före Karlstadslöparen Linda Bengtsson. Bästa länslöparna delade 13:e-platsen, Anna Karin Frih och Linda Harradine 2,5 timmar bakom Gyllenberg (som tog mållinjen på 7.20.09 och bara hade tre av 130 startande herrar före sig).
I herrklassen öppnade Johan Röjler konservativt och var 31:a efter sju kilometer och 23:a efter 13,5, men klättrade successivt och var sjua halvvägs, femma efter 57 kilometer och i mål till slut hela vägen uppe på pallen, som trea (Röjler var vid ett läge 32 minuter bakom Erik Högkvist, men i mål bara 6,5 minuter efter Örebro AIK-klubbkompisen på andraplatsen). Åt segrande göteborgaren Patrik Lindegårdh fanns dock inget att göra. Han korsade mållinjen 55 minuter före Högkvist, på 6.15.48 (vilket ändå var över timmen från André Rangelinds galna banrekord på 5.13.09 från 2015).

Mer överblivet från helgen:
** I 80 kilometer långa norska rullskidsloppet Olaf Skoglunds minnelöp Karlslunds Maria Gräfnings på tredje plats, bara minuten bakom en viss Justyna Kowalczyk efter nästan fyra timmars stakande, och i herrklassen blev Kopparbergsbördige Bob Impola 26:a, drygt 40 minuter bakom segrande Morten Eide Pedersen (sex minuter bakom Gräfnings).
** I Inge Bråten memorial, rullskidssprinttävlingen i Sunne som lockar stora delar av (framför allt den svenska och norska delen av) världseliten, tog sig Vedevågs Filip Danielsson, som precis som Bob Impola numera representerar Torsbyklubben SK Bore, till kvartsfinal.

Och på tal om rullskidor: När första distansen avgjordes på SM-veckan idag slutade Danielsson på 19:e plats, 1,5 minuter bakom segrande Karl-Johan Westberg och bäst av de som inte orkade gå med i 15-mannaklungan som gjorde upp om fjärdeplatsen över 20 kilometer i fristil.

Fahlin avstår girot – och här är senaste nytt inför Regborns VM-start

Först och främst hoppas jag att ingen orienteringsintresserade missade mitt pluslåsta förhandsknäck inför orienterings-VM med Martin Regborn och Håkan Carlsson (det går att läsa här). Startlistorna till första VM-distansen, fredagens sprintkval, finns för övrigt ute här (och eftersom det främst är den här distansen Lilian Forsgren är reserv till kan vi nu med största säkerhet slå fast att det inte blir någon insats för Hallsbergslöparen i årets VM, men osvuret är förstås bäst), och där kan man läsa att Regborn startar som 26:e man i det tredje kvalheatet, varifrån 15 av 38 löpare avancerar till lördagens final. Regborn startar 14.39.30 estnisk tid, vilket blir 13.39.30 svensk tid.

Veckans stora begivenhet vid sidan om VM skulle ha varit damernas Giro d’Italia, men Emilia Fahlin har valt att stryka sig från etapploppet, precis som hon gjorde från förra veckans SM-tävlingar i Småland. I stället har hon åkt på höghöjdsläger i Livigno, Italien, för att ladda om inför den avslutande delen av säsongen som innehåller alltifrån EM (i Danmark) och Vårgårda GP till Tour of Norway och VM (som också körs i Norge).

🙏

A post shared by Emilia Fahlin (@emiliafahlin) on

Efter femteplatsen första dagen på Idre 3-dagars sprang Tisarens Daniel Attås in massor av tid på täten på den andra etappen i går (han slog bland annat ex-världsmästaren Fredrik Bakkman med fyra minuter och höll sig före en sån som Roman Ryapolov), vilket gjorde att han gick ut som trea, bara 21 sekunder på dagens jaktstart. Men där visade Bakkman gammal god klass och gick tillsammans med landslagskompisen Rassmus Andersson ifrån allt och alla och gjorde sedan upp om segern i en spurt (Bakkman två sekunder före Andersson) nästan åtta minuter innan Attås, som behöll tredjeplatsen, nådde mållinjen.
På damsidan blev det ju bara två etapper sedan den första ströks efter arrangörsstrul, och där sprang Ellinor Eriksson upp sig från tolfte till sjunde plats i jaktstarten efter att ha haft femte bästa löptid i dag. Milans Saga Sander vann två etapper och totalen i D20-klassen.

På hemmaplan tog Simon Hedlund 5 000 sköna poäng och därmed totalledningen (eftersom Regborn bara hunnit kuta fem, inte sex, deltävlingar än) i Milans poängtävling när den sjunde etappen avgjordes strax norr om Kopparberg i tisdags. Startfältet var rejält decimerat (på grund av sommaren, geografin och konkurrerande tävlingar), så Hedlund vann med nästan tolv minuters marginal före Lovisa Persson, Tisaren, och ytterligare sex före Frida Johansson, Djerf. Elin Vinblad, som inte sprang den här veckan, behåller dock positionen som överlägset bästa dam i sammandraget.

Ett lopp jag gruvar mig över att missa – och Regborn laddade med Milans: ”Joggade runt, njöt och samlade mental energi”

Det finns två lopp jag aldrig tänker missa (om jag inte bryter ett ben eller träffas av en meteorit eller liknande): Örebro backyard ultra och Bergslagsleden ultra. Det är utefter de två heliga graalarna (notera att rättstavningsprogrammet här vill ändra till ”gravlaxarna”) som jag planerar resten av min tävlingskalender under året. Och det var därför jag blev riktigt ledsen när jag såg att nya, på papperet superroliga, milloppet Run of mine avgörs just den 3 september, samma dag som Bergslagsleden ultra. Ett lopp i Zinkgruvans gruva, där tiokilometersklassen har vändpunkt tre kilometer (och 350 höjdmeter) under jord (så lutningen på de sex kilometer som är under jord är alltså nästan tolv procent nedför i tre kilometer följt av nästan tolv procent uppför i tre kilometer – mumma!). Och givetvis måste man ha hjälm på sig under loppet. Hade det inte varit för krocken finns inget som hade gjort att jag missat ett sådant lopp (ända sedan Dunderdygnet la ned 2006 [jag hade tänkt åka upp 2007] har jag grämt mig över att jag aldrig fick kuta det), men nu får jag önska de 500 andra lyckliga som anmäler sig ett trevligt lopp i stället, och så får jag hoppas på att arrangemanget återkommer på ett bättre datum nästa år. ”Om det här blir lyckat vill vi gärna att det blir ett årligt återkommande arrangemang” säger arrangören Monika Andersson till kollega Åsa Eriksson som skriver lite mer om Run of mine i en pluslåst artikel här.

Världscuppremiären i orientering nästa helg, där alltså tre länslöpare kommer att finnas på startlinjen, föregås av VM-tester i Estland den här veckan: Långdistans på fredag och medeldistans på söndag, och Martin Regborn, Lilian Forsgren och Josefin Tjernlund finns förstås på plats, men också Tisarens förstaårsseniora landslagslöpare Andrea Svensson, som tar chansen att visa upp sig för förbundskapten Håkan Carlsson trots att hon inte får följa med till Finland nästa vecka.
Regborn inledde sin förladdning inför en extremt intensiv tävlingsperiod – två lopp i Estland och fem i Finland på tio dagar – med att jogga runt Milans sjätte poängtävling för året i går. Det gav en tredjeplats bakom klubbkompisen Jakob Wallenhammar och Milans egen Per Eklöf, och återtagen ledning i sammandraget eftersom Simon Hedlund för första gången i år inte kom till start.
Inte heller Elin Winblad, totalledaren på damsidan (även om det egentligen är en mixedtävling där hon ligger på fjärde plats totalt), kom till start, och i hennes frånvaro var Josefin Erlandsson snabbast runt.
”Drömterräng deluxe […]. Joggade runt, njöt och samlade mental energi inför det som komma skall”, skriver Regborn på instagram om Milans:

Om två veckor är det dags för Vårruset i Örebro, men redan i kväll avgjordes femkilometerstävlingen tio mil västerut. Inga toppnamn från Örebro hade valt att göra resan till Karlstad, men ex-karlskogingen och ex-Tisaren-/landslagsorienteraren Linda Take, som haft för vana att vinna den där tävlingen, tog i varje fall en tredjeplats, 40 sekunder bakom Malungs Sandra Olsson.

Bara länslöpare på pallen i Vårruset i Göteborg – och han vann poängtävlingen när Regborn avstod

Snacka om full utdelning för de Göteborgsboende länslöparna när Vårruset i Göteborg (femkilometerstävlingen bara för kvinnor genomförs i år på 20 orter, Göteborg var på måndagen fjärde stad ut; till Örebro kommer tävlingen den 31 maj) avgjordes. Fellingsbro- och Glanshammarsfostrade Lisa Bergdahl, som sedan förra säsongen tävlar för Sävedalen och som visat så fin form på slutet att hon redan gått under kvalgränsen på 10 000 meter till sommarens U22-EM, vann tävlingen på 17.50, åtta sekunder före Tisarens landslagsorienterare Josefin Tjernlund och med Tisarens Hallsbergsfostrade EM-silvermedaljör ytterligare åtta sekunder bakom på tredjeplatsen. De två sistnämnda representerade förvisso sin universitetsklubb (Chalmers OL, ett medlemskap som gjorde att de blev uttagna till student-VM i orientering förra säsongen och där bland annat tillsammans sprang hem ett guld åt Sverige i stafetten) i tävlingen, men till prisutdelningen åkte Tisarjackorna på:

På tisdagen var det dags för säsongens femte poängtävling i OK Milans regi, den här gången vid Lockhyttan och för första gången i år utan EM-bronsmedaljören Martin Regborns medverkan (han laddar för sprinten i elitseriefinalen i Bollnäs till helgen och VM-testerna i Estland och världscuppremiären i Finland som följer därefter). Då passade fjolårstrean Simon Hedlund, den Örebroboende Ärla IF-löparen, på att ta hem segern med 6,5 minuters marginal före Hagabys Jakob Wallenhammar och ytterligare över fyra före trean, Milans egen Jonas Lindahl.
Eftersom säsongens sex bästa (av tolv) resultat räknas och det här bara var femte tävlingen är antalet löpta tävlingar än så länge väldigt utslagsgivande; något som gjorde att Hedlund tack vare säsongens första seger passerade Regborn (som tagit tre segrar på fyra starter) i sammandraget.
På damsidan var Hagabys Elin Winblad starkast för tredje tävlingen i rad, den här gången nästan 18 minuter bättre än tvåan Lisa Westerberg, och femma totalt herrarna inkluderade. Elin klättrar till tredje plats bakom Hedlund och Regborn i sammandraget, och är lååångt före någon annan dam (Milans är ju en mixedtävling, så någon herr- eller damklass finns inte).

Louise Wiker äntligen klar för friidrotts-VM – och Glanshammarslöpare klarade junior-EM-kval

I dag kom så till slut beskedet. Över ett halvår efter att Louise Wiker krossade både sitt personliga rekord (med över fyra minuter!) och VM-kvalgränsen över maratondistansen i Amsterdam i oktober gav förbundskapten Karin Torneklint till slut beskedet om att hon också är uttagen till sommarens friidrotts-VM i London. Ett besked som måste vara otroligt skönt för en löpare som blivit nobbad från terräng-EM och friidrotts-EM trots att hon varit kvalificerad, och som blev inbjuden till sitt första friidrotts-VM, i Peking för två år sedan, med armbågen efter en hel handfull återbud trots sin starka kvaltid. Men den här gången fanns inget som kunde stoppa den Hälleforsfostrade löparen (inte ens uppvärmningsknocken i Sevilla i februari). och 13 augusti står hon på startlinjen i London (och kan redan nu börja förbereda sig och ladda upp på ett helt annat sätt än inför sitt förra VM).

Uttagen är ännu inte Fellingsbro- och Glanshammarsfostrade långdistansaren Lisa Bergdahl, men på måndagskvällen klarade 21-åringen i varje fall kvalgränsen till U22-VM (”äldre junior-VM”) i friidrott i Bydgoszcz, Polen, i juli, på 10 000 meter när hon lekte hem Göteborgs-DM .på Slottsskogsvallen (Bergdahl har flyttat till Göteborg för att studera och gör sin andra säsong i Sävedalens AIK) på 35.43,98. Kvalgränsen till U22-VM är 36 blankt, så den klarade hon med över 16 sekunders marginal, trots att hon tvingades springa solo och var nästan tre minuter före tvåan i heatet (och DM) Linnea Ivarsson (Lerum) som Bergdahl varvade två gånger. Den slutgiltiga U22-VM-truppen tas inte ut förrän den 3 juli, tio dagar före mästerskapet, och än har inte en enda idrottare fått beskedet, så vi får väl se hur snabba friidrottsförbundet är att ta ut Bergdahl. Att hon hade något stort på gång anade man ju för övrigt redan när hon sprang hem Startmilen före Mikaela Kemppi för en månad sedan. Hade Bergdahl alltjämt tävlat för en Örebroklubb hade hennes tid för övrigt gjort henne till den femte snabbaste 10 000-meterslöparen i distriktet genom tiderna och den näst snabbaste U22-löparen.

I kväll var det för övrigt dags för säsongens fjärde poängtävling i OK Milans regi, den här gången vid Ramsjön söder om Nora. En viss Martin Regborn dök upp, som vanligt, men man vet ju aldrig vad man har att vänta sig av honom i de här sammanhangen. Den här gången sprang VM-löparen från Örebro, som ibland joggar igenom poängtävlingarna en bit från täten, hem segern nästan fyra minuter före tvåan Anton Hallor och ytterligare nästan tre före trean Jakob Wallenhammar. Elin Winblad var återigen bästa dam och drygade därmed liksom Regborn ut sin ledning i sammandraget (det är ju mixedklass som gäller, och Winblad är nu uppe på fjärde plats totalt).

 

Regborn uttagen till världscuppremiären – och sedan sprang han hem Milans … (och Ekström till A-landslagets träningsgrupp)

Tidigare i dag kom det mycket väntade beskedet att Martin Regborn är en av de första uttagna till världscuppremiären tillika minitouren i Estland i maj (däremot, och ungefär lika väntat, fanns ingen av Tisarens starka damer med bland de förhandsuttagna, de får fortsätta visa resultat för att få chansen). Inte bara baseras ju uttagningen delvis på resultat från förra året (där få kan matcha Regborn med tre topp fyra-placeringar på EM och en sjundeplats i det enda lopp han blev uttagen till på VM, plus sex topp tio-placeringar på sju lopp i världscupen vilket gav en åttondeplats i sammandraget), utan han slog ju dessutom till med en seger i den första och hittills enda uttagningstävlingen (de två följande avgörs om drygt två veckor). Lite senare på kvällen ”joggade” (enligt egen utsago i ”behaglig fart, cirka 80–85 procent”) Regborn hem den tredje deltävlingen i Milans poängtävlingsserie. Regborn tog sin andra seger för året med nästan 7,5 minuters marginal till tvåan Simon Hedlund, och trean Jakob Wallenhammar var den ende löparen i övrigt som klämde sig inom inom elva minuters marginal över sju kilometers orientering (han drygar därmed förstås ut ledningen i sammandraget rejält, även om det inte uppdaterats än). Regborns klubbkompis Elin Winblad (som också redan toppade i sammandraget) var åter bästa dam, också drygt sju minuter före tvåan, Evelina Ericsson från Söders-Tyresö. Att döma av uppdateringarna i sociala medier var Regborn också nöjd med själva orienteringen:

Desto tråkigare besked från Per Sjögren (mannen som är konditionsidrottens svar på en schweizisk armékniv; möjligen inte ifråga om att kunna vika ihop sig själv men vad gäller mångsidighet) som ju bestämt sig för att skippa Örebro actionrun, där han är regerande mästare, för att springa Tiomila med sitt KFUM Örebro på lördag (där han gjorde en bejublad insats på den prestigefyllda förstasträckan i fjol, bara 1.12 bakom täten). Sjögren berättar nämligen på twitter att han trampade snett på Milans tiomilaträning (som avgjordes i samband med poängtävlingen och där Tisarens Daniel Attås, som efter mitt bloggomnämnande av honom i söndags berättade för mig att han stod över elitseriedeltävlingen i Huskvarna på grund av sviterna efter att ha varit banläggare i natt-SM och därmed uppe hela natten mellan fredag och lördag, var snabbast) i kväll och tvingades bryta, och att det därför är oklart om han alls kan springa i helgen:

Dagens stora nyhet var ju annars att Klockhammarsonen Axel Ekström, som ju fick ett magiskt genombrott i senioreliten i november–december–januari, flyttas upp i längdlandslagets högsta träningsgrupp inför den stundande OS-säsongen. Tio man ingår i gruppen, och om man räknar bort gamla rävar med comebackmöjligheter och möjliga genombrottsmän som lämnats utanför slåss alltså Ekström om i praktiken en plats i distanslaget till Pyongyang bakom givna kvartetten Marcus Hellner, Calle Halfvarsson, Jens Burman och Daniel Richardsson (om han hittar tillbaka) om en plats med Viktor Thorn (som liksom Ekström tog sina första världscuppoäng i vinter, men som Ekström hade bakom sig i Tour de ski-totalen och på alla distansloppen i U23-VM), om man räknar med att Emil Jönsson, Teodor Peterson, Oskar Svensson och Karl-Johan Westberg främst konkurrerar om sprintplatserna. Det kan med andra ord bli en riktigt spännande vinter … För Ekström är, tillsammans med Westberg, för övrigt de enda av de åtta åkarna i vinters ”utvecklingslandslag” som nu får ta klivet upp i ”träningsgrupp ett” (övriga var redan i högsta gruppen; och man kan notera att det ändras lite i benämningar och upplägg inför den nya säsongen).
Spännande blir för övrigt att se vad skidförbundet menar med den avslutande meningen i sitt pressmeddelande: ”För att ytterligare bemöta generationsväxlingen och få ett mer långsiktigt arbete med att etablera nya talanger kommer inom kort ytterligare en nyhet att presenteras vad gäller laguppsättningarna.”

Fjärde DM-titeln till Kemppi? Check!

Mikaela Kemppi tog hem säsongens fjärde DM-titel av fyra möjliga hittills trots att hon ”bara” blev tvåa i Örebro AIK halvmaraton (hon missade alltså att vinna tävlingen för femte året i rad, och hon var över sju minuter långsammare än i fjol – 1.19.10 då [banrekordet på 1.18.08 från 2015], 1.26.34 nu), men fick ändå med sig DM-guldet eftersom segraren Susanne Bornmar från Linköping tävlar för klubben IK NocOut som kommer från just Linköping och därför inte konkurrerar om DM-titlar i Närke (de officiella resultaten kommer senare i kväll, tack till Cristoffer Stockman för de preliminära!).

Så, en liten DM-checklista för Kemppi att skriva ut och bocka av (det finns tio titlar kvar att konkurrera om!):
Korta terräng-DM, damer: Check.
Korta terräng-DM, D40: Check.
Korta terräng-DM, damlag: Check.
Halvmaraton, damer: Check.
5 000 meter, damer: 21 juni.
5 000 meter, D40: 21 juni.
Maraton, damer: 1 juli.
Maraton, D40: 1 juli.
10 000 meter, damer: 5 augusti
10 000 meter, D40: 5 augusti.
Halvmaraton, D40: 9 september.
Långa terräng-DM, damer: 21 oktober.
Långa terräng-DM, D40: 21 oktober.
Långa terräng-DM, damlag: 21 oktober.

Liduina van Sitteren blev trea i loppet och tog DM-silvret på 1.29.52, Akeles Jenny Rask blev fyra på 1.31.07 och Anna Pettersson tog DM-bronset på 1.34.42 (jag tippade alltså DM-pallen rätt, om man får slå sig för bröstet). Bornmar, som alltså vann, sprang på 1.23.12.
På herrsidan dök en viss Erik Anfält upp och vann (jag har ingen tid på honom än, men han passerade milen på 33.40). Sedan kom trea löpare från andra distrikt, innan liksom Anfält efteranmälde Ludvig Börjesson på femte plats tog DM-silvret och Andreas Ingberg på sjätte tog bronset (fem av sex DM-medaljer till Örebro AIK i dag, därmed; Pettersson tävlar ju för Start).

Emilia Fahlin bröt världscuptävlingen La Fleche Wallonne, Vallonska pilen, i dag, men (och här finns en stor reservation för att jag inte hunnit prata med henne) det betyder nog inte mer än att hon valde att inte kämpa sig igenom den vidrigt tuffa målgången uppför Mur de Huy efter att hon fullgjort sitt arbete som hjälpryttare och ändå inte hade något med täten att göra. Hur som helst blev det ingen jättedag för hennes lag Wiggle-High5, som hade tidigare världstourledaren Elisa Longo Borghini på sjuk och fick förlita sig på Audrey Cordon i finalen, och den franska cyklisten slet sig in på elfte plats, 1.02 bakom urstarka nederländska Anna van der Breggen, Boels-Dolmans. Som jag skrev om i en pluslåst artikel om Fahlin tidigare i veckan så väljer hon nu att stå över Liège-Bastogne-Liège på söndag för att istället flyga hem till Örebro cykelfestival som arrangeras på lördag.

OK Milans poängtävling i går? Jo, Martin Regborn var med men joggade runt som ett träningspass, som han gör ibland, och blev femma, 3.11 bakom KFUM Örebros Oskar Arlebo som vann 18 sekunder före Milans veteran Per Eklöf. Hagabys Elin Winblad blev bästa damlöpare, nästan åtta minuter före Milans Josefin Erlandsson. Regborn och Winblad ligger bäst till i sammandraget.

Regborn vann första poängtävlingen ”The very soul of orienteering” (och allt annat som hänt när jag var på semester)

Efter en vecka i Funäsdalen/Bruksvallarna är jag tillbaka på hemmaplan igen, och medan jag åkt upp och ned på fjället med både utförsåknings- och längdåkningsskidor så har det förstås hänt en hel del. Allra viktigast? Det måste väl ändå vara säsongspremiären av Milans poängorienteringar, ”the very soul of orienteering”, som Martin Regborn uttrycker saken på instagram och tillägger ömsint: ”Det är vetskapen om Milans som tar en igenom den långa mörka vinterträningen.” Så stod han också som segrare i premiären, Regborn (som vann serien 2014, var tvåa bakom nygamle klubbkompisen Filip Dahlgren 2015 men i fjol ”bara” blev nia i sammandraget eftersom han bara ställde upp i fem av 14 tävlingar och de sex bästa resultaten räknas). Den första av säsongens tolv deltävlingar avgjordes i Lindesberg i tisdags, och Regborn var nästan fem minuter snabbare än tvåan, Simon Hedlund (den Örebroboende löparen som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla), vilket motsvarade en segermarginal på över 13 procent (Per Sjögren, som gått fram som en virvelvind genom Inneserien och Startmilen och terräng-DM och allt annat han tagit sig för den här vårvintern noterade säsongens minst framskjutna placering med en 23:e-plats). Bland damerna var Hagabys Elin Winblad bäst med en 15:e-plats (Milans poängtävlingar är mixedtävlingar utan herr- och damklasser), knappt två minuter före Milans Saga Sander.

I helgen fortsatte orienteringssäsongen med klassiska Stigtomtakavlen, som för herrarna inleds med tre nattsträckor på fredagskvällen och avslutas med jaktstart över tre dagsträckor på lördagsmorgonen (då damerna och övriga klasser kör sina tre enda sträckor), där Regborn skulle ha sprungit för Hagaby om inte Harald Larsson hade bommat ut laget på tredje nattsträckan. Regborn berättar återigen på instagram: ”Klockan ringer 06.00, vaknar och famlar efter mobilen. Ser ett sms med det tråkiga beskedet att vi är felstämplade på en av nattsträckorna. Överläggning. Fyra timmar i bil tur och retur för att springa i 1,5 decimeter snö? Nää…” Istället slutade lördagen med träning i Surahammar för EM-bronsmedaljören: ”Drömterräng till tusen.” (Missa heller inte Regborns blogg om säsongsinledningen.)
Bästa länslag i Ålberga blev istället Tisarens båda damlag. Förstalaget, med Lovisa Persson och landslagslöparna Andrea Svensson och Josefin Tjernlund blev sjua, medan andralaget med Ellinor Eriksson, Marion Aebi och EM-silvermedaljören Lilian Forsgren slutade på tolfte plats, 3.35 respektive 7.22 bakom segrande OK Ravinen med en viss Helena Jansson på sistasträckan (hon sprang upp laget från 17:e-plats i växlingen till vinst).

Apropå orientering har startlistorna till natt-SM i Östansjö på fredag släppts, och det är utan Regborn, Forsgren, Tjernlundsystrarna och Dahlgren, bland annat … Men mer om det när det närmar sig! Missa förresten heller inte Svenska orienteringsförbundets intervju med Garphyttans mountainbikeorienteringsstjärna Marcus Jansson inför årets säsong.

På lördagen avgjordes Premiärloppet, en tio kilometer lång landsvägstävling i Göteborg, där KFUM Örebros Linus Rosdal gjorde säsongsdebut som segrare på 31.40 (bara 32 sekunder över perset från SM-milen 2015).

Däremot avgjordes inte den andra upplagan av Örebro parkrun, på grund av det plötsliga bakslaget i vårvädret.

I morgon gör Emilia Fahlin comeback, tre veckor efter senaste loppet, efter en räcka sjukdomsproblem i säsongsinledningen som kostat Örebrocyklisten bland annat kostat henne säsongspremiären Omloop Het Nieuwsblad och nu senast hennes stora vårmål i Flandern runt. Comebacken sker i Amstel gold race, ett klassiskt nederländskt lopp på herrsidan som damerna nu för första gången sedan 2003 får köra och som plockats rätt in i deras världstour. Wiggle har flera tunga namn som Jolien d’Hoore och Amy Cure på ban-VM och vilar Giorgia Bronzini, men kommer ändå till start med en stark uppställning i Fahlin, Elisa Longo Borghini, Claudia Lichtenberg, Audrey COrdon, Nettie Edmondson och Mayuko Hagiwara.

”Avdankad orienterare” vann Milans – och Bob krossade på GIH

”Avdankad orienterare […], sugen på att vara vältränad igen, men inte på att träna.” Så beskriver sig Oskar Arlebo, 39, i sin twitterprofil. I kväll tog KFUM Örebro-orienteraren i varje fall ett litet steg åt det hållet (i varje fall på papperet) när han tog hem årets upplaga av Milans poängtävlingar och därmed tog över tronen efter VM-orienterarna Martin Regborn (seger 2014, då Arlebo var fyra) och Filip Dahlgren (seger 2015 då Arlebo var femma). Ja, faktum är att 39-åringen vann redan på förhand, då Regborn var enda hotet (han behövde ta sig i mål inom två minuter och 56 sekunder bakom Arlebo i sista deltävlingen i Gamla Pershyttan i kväll för att säkra totalsegern) och valde att inte springa med tanke på lördagens VM-start.
Arlebo blev trea i avslutningen, bakom Södertäljes Johan Ek-Larsson och Hagabys Jakob Wallenhammar, och slutade därmed på 29 395 poäng (av 30 000 möjliga), 480 poäng (motsvarande åtta minuter) före Wallenhammar och ytterligare 297 före Simon Hedlund, Ärla. Elsa Ekelin blev bästa dam både i kväll och i sammandraget, men eftersom det är mixedklass blir det ingen titel för KFUM Örebro-orienteraren.

Uppe på löparbanorna vid GIH avgjordes säsongens femte deltävling i rullskidscupen Moto eagle tour över 12,5 varv och totalt 5 000 meter. Bob Impola gjorde som vanligt och tog tredje segern på lika många starter i årets cup, på 14.22, 59 sekunder före Larz Andersson. Robert Brundin, som vunnit de två loppen där Impola inte ställt upp och varit tvåa i de två övriga, fick nöja sig med en fjärdeplats nu. Några damer (läs: Olivia Hansson) kom inte till start.

Uppdaterade för övrigt gårdagens bloggpost om Emilia Fahlin med lite snack.