Först gick hon i backen – sedan låg Emilia Fahlin bakom tung världstourseger: ”Good finish!”

Ibland svänger det snabbt i livet som proffscyklist. Kolla in de här två faksimilerna nedan, den första tagen från Emilia Fahlins Instagramkonto efter fredagens andra etapp av Tour of California, den andra tagen mindre än 48 timmar senare, efter söndagens avslutande etapp:

Faksimil: Emilia Fahlin Instagram
Faskimil: Wiggle-High5:s Youtube

Så mycket kan skilja på två dygn. Först en krasch i en nedförsbacke som ledde inte bara till ett uppskrubbat ben utan därtill att Fahlin hamnade hjälplöst efter klungan och fick kämpa sig i mål över tolv minuter efter täten. Sedan ett perfekt uppdrag åt lagkompisen och ex-världsmästaren Giorgia Bronzini till en av årets tyngsta segrar för Wiggle-High5, etappsegern på den avslutande dagen av världstourdeltävlingen Tour of California. Det brittiska stallet kom, på grund av kinesiska världstourdeltävlingen Tour of Chongming Island, bara till start med fyra cyklister i Kalifornien, och tappade Amy Cure redan första dagen. Trots det lyckades Fahlin och Audrey Cordon få till ett perfekt uppdrag åt Bronzini.
– Ett fantastiskt slut på en tuff tour, jublar Fahlin i Wiggles eget Youtube-sammandrag från tävlingen där man också anar att upploppsfajten var tuff ur flera aspekter:
– Jag såg bakifrån och trodde du skulle gå i backen fem gånger, det var hemskt där ute, säger Fahlin till Bronzini.
Segern var förstås viktig för Bronzini och stallet, men också för Fahlin som haft en tung inledning på våren med ett gäng förkylningar som lett till uteblivna resultat och inställda tävlingar. Det här var ett stort steg i rätt riktning.
Slutresultatet från touren går att hitta här.
Jag har inte riktigt koll på vad som står på Fahlins schema framöver, om det blir ytterligare en träningsperiod eller om hon ska tävla mer inom kort, men av stora mållopp under året finns Giro d’Italia, som drar igång i slutet av juni, SM, EM, VM och Vårgårda GP kvar.

Emilia Fahlin, till vänster, rullade i mål som 17:e efter fullgjort spurtuppdrag. Giorgia Bronzini (till höger) tog segern. Faksimil: Internationella cykelförbundet

 

Tjernlund visade världscupklass, Kemppis svit bröt när Gerdevåg vann – och Wengelin femma på VM men bara fyra i länet

Mycket annat på jobbagendan i dag, så i kväll blir det bara en snabb odyssé genom resultaten för länsidrottarna.

** Emilia Fahlins Wiggle-High5 hade bästa dagen hittills i Tour of California. Italienska lagkompisen Giorgia Bronzini spurtade in som trea bakom Coryn Rivera, USA/Team Sunweb, och Arlenis Sierra, Kuba/Astana Womes Team, över den 118 kilometer långa och pannkaksplatta etappen med mål i Sacramento. Fahlin själv fanns med längre bak i den 75 cyklister starka tätklungan. Ingen av cyklisterna i Wiggles decimerade lag har något med sammandraget, som Katie Hall leder, att göra.

** Tisarns Josefin Tjernlund visade världscupklass när hon följd upp gårdagens sjundeplats i sprinten med en fjärdeplats i medeldistansen i Swedish league-tävlingen som vi sände på na.se. Hennes mer meriterade klubb- och landslagskompis Lilian Forsgren, som var femma i går, tog en niondeplats i dag (och Andrea Svensson blev elva). Och ja, jag har ju inte skrivit något om gårdagens sprint, insåg jag nu – och där var det stora utropstecknet förstås Martin Regborn som i sin tredje värdetävling för året tog sin tredje topp två-placering (seger i världscuputtagningstävlingen i Huskvarna, seger på Tiomilas förstasräcka, andraplats i går) efter att ha varit i ledning under stora delar av sprinten. Ännu ett steg närmare en långdistans- och sprintdubbel på VM för Regborn, alltså. Han avstår nu resten av elitseriehelgen i Bollnäs, men joggade på lördagen runt en öppen bana. I morgon avslutas det hela (för alla utom Regborn …) med jaktstart på totalresultatet i elitserien. Där går en viss Tove Alexandersson (seger i går, seger i dag) ut i ledning på damsidan, 1.36 före Helena Jansson. Forsgren är öfrsat länslöpare att starta, sex minuter efter att Alexandersson gett sig iväg (som sexa, med 3.24 upp till en pallplats) och tolv sekunder senare sticker Tjernlund iväg (drygt en minut senare fyller Ellinor Eriksson och Svensson på; i herrklassen går Daniel Attås ut som 17:e, 8.48 bakom ledande Emil Svensk). Redan i dag avslutades elitseriens U23-cup, och även om några officiella resultat ännu inte publiceras så är jag rätt säker på att Eriksson tappade till tredje plats bakom Sara Hagström och Johanna Öberg.

** För ovanlighetens skull var Matthias Wengelin (Örebrocyklisten som var VM-femma i fjol) bara fjärde bästa länscyklist, och 18:e totalt, i en nationell mountainbiketävling. Oklart vad som hände där. Men hans vapendragare Axel Lindh blev i varje fall fyra, best of the rest bakom en Serneke Allebike-trio med Emil Lindgren, Michael Olsson och Dennis Wahlqvist som bröt sig loss och distanserade övriga fältet med över fyra minuters marginal över 78 kilometer i svenska långloppscupens premiärlopp Billingeracet. Lindh kom loss med Almbykollegan Fredrik Berg där bakom, och de båda tog fjärde- och femteplatserna, medan Wengelin var över elva minuter bakom täten på sin 18:e-plats (slagen även av tiondeplacerade Almbycyklisten Johan Lindbom, som vann H30-klassen).

** I Hälleforsterrängen blev det en trippel för hemmalöparna i herrklassen – Peter Wiker 1.38 före Simon Sveder och ytterligare sju sekunder före Fredrik Rådström  med Kopparbergs maraton- och ultralöpningsveteran Johan Eriksson på fjärde plats – medan Josefin Gerdevåg kastade in en efteranmälan i damklassen och tog hem den 65 sekunder före förhandsfavoriten Liduina van Sitteren och ytterligare 54 före Annika Larsson. Därmed bröts Mikaela Kemppis svit med fem raka segrar i långloppscupen (hon kom inte till start i dag), men i sammandraget behåller hon förstås ändå ledningen.

** Från Svillingeruset har jag inte sett mer än att klubben på facebook skriver att Niklas Bitén vann långa herrklassen, 15 kilometer, på 56.57.

** Och jag har inte hittat något resultat alls från Lilla barnets lopp i Örebro – och jag vet inte ens om det tas tid i det välgörenhetsloppet.

** Energi- och miljöloppet i Karlskoga hade infört tidtagning till årets lopp (det kunde de, tycker jag högst egoistiskt i efterhand, att de kunde struntat i eftersom min kropp för tillfället inte svarar alls och jag slutade först på 30:e plats) vilket gjorde att vi bland annat kan utläsa att Oskar Eklöf vann herrklassen efter att ha gått nästan minuten under det årsgamla banrekordet på den 5,8 kilometer långa banan med 235 meters klättring. Hagabyorienteraren vann på 22.58, tio sekunder före Karlskogas Fredrik Skogman. Ida Larsson vann damklassen på 28.21, 2.14 före Sara Jakobsson.

** Annica Sjölund radade upp femte raka segern i damklassen i Örebro parkrun, och satte därtill nytt banrekord med 23.34. På herrsidan såg Oskar Larsson till att femte upplagan fick femte segraren, efter Per Arvidsson, Ludvig Börjesson, Morgan Pätsi och senast David Berg. I dag kom, trots konkurrensen från alla andra lopp, 50 löpare till start.

** I GIF-spelen i Garphyttan var Axel Sandberg, KFUM Örebro, den ende 17-åringen som kutade 800 meter. Han gjorde det på 2.19,28 (av 15-åringarna var Motalakillen Kevin Bodén snabbast på 2.11,61).

** Rebecka Nylin vann Fellingsbroträffen (liksom Umeås Lukas Peterson, som blev var 1.52 före Milanveteranen Per Eklöf i herrklassen).

** Erica Olsson var bara sekunder från finalen i seniordebuten (ja, fast hon har ju egentligen flera år kvar som junior, hon är fortfarande bara 16 år) i svenska mountainbikeorienteringscupen, 3.29 bakom segrande Nadia Larsson, Fredrikshofrs IF, och 26 sekunder bakom tredjeplacerade Kajsa Engström över en halvtimmeslång ”sprint”.

Helgens höjdare – sex (!) löpartävlingar på lördag och direktsänd orientering

1) Elitseriefinalen i orientering (med NA:s direktsändning)
Redan i går skrev jag ju det mesta om förutsättningarna rent sportsligt, och sändningsmässigt, från helgens final i elitserien i orientering, swedish league. Så egentigen finns inte mycket mer att tillägga än att sändningsstart i dag är 14.45.
Även på hemmaplan är det orientering i helgen: Över 500 löpare är anmälda till Fellingsbroträffen på lördagen och nästan 350 finns i startfållan på Garphytteträffen på söndagen (däribland Elin Winblad och Rebecka Nylin, som springer båda dagarna).

2) Löpningsbonanza
Det är sedan länge känt att maj är den mest intensiva månaden vad gäller antal löpartävlingar som arrangeras i Sverige. Trots det bjöd förra helgen ”bara” på Wedevågsloppet och Örebro parkrun, men nu brakar det loss på riktigt igen: Hälleforsterrängen (deltävling i långloppscupen, men utan de stora kanonerna föranmälda; Liduina van Sitteren och Heshlu Andemariam får gälla som förhandsfavoriter men det lär förstås tillkomma efteranmälningar), Energi- och miljöloppet (ett terränglopp i centrala Karlskoga som inte publicerat någon startlista, men som jag själv ska springa och som i år för första gången har tidtagning), Svillingeruset (ett relativt nytt 15-kilometerslopp som verkar väldigt trevligt), Lilla barnets lopp (ett fem kilometer långt välgörenhetslopp med start och mål i Skytteparken i Örebro) och femte upplagan av Örebro parkrun avgörs alla på lördagen (och dessutom arrangeras GIF-spelen, en friidrottstävling för ungdomar i Garphyttan, på lördagen med bland annat 600- och 800-meterslopp i grenprogrammet och snabbspringare som Wilhelm Bergentz på plats), och på söndagen är det dags för klassiska Spartacusstafetten (som också ingår i långloppscupen, men bara ger poäng i klubbtävlingen).

3) Fahlin i Tour of California (och lite annan cykel)
Nu har jag bara läst resultatlistan och har inga kommenterar att stödja mig på, men det känns som om den första etappen av Tour of California i går var bättre för Emilia Fahlin personligen än för hennes lag, Wiggle-High5. Fahlin, som slitit med sjukdomar under våren och egentligen inte gjort några resultat att snacka om (men ofta varit hjälpryttare och därför inte heller haft chansen att göra det, ska tilläggas), var bara 1.12 efter täten på en 39:e-plats uppför den relativt tuffa avslutningsbacken (mål på toppen) under första etappen runt Lake Tahoe i går, medan man hade kunnat förvänta sig mer av hennes lagkompisar Audrey Cordon (26:a, 54 sekunder bakom segrande Megan Guarnier) och Giorgia Bronzini (37:a, 1.07 bakom) och där det allvarligaste (laget siktade ändå inte mot totalsegern i touren utan på att göra det bra på enskilda etapper, förmodligen framför allt på etapp tre och fyra) var att det redan decimerade stallet tappade en av sina fyra cyklister i Amy Cure, som bröt. I kväll, svensk tid, handlar det sannolikt mest om att försöka överleva bergsetappen innan det bär av till de två pannkaksplatta avslutningsdagarna i Sacramento.
På hemmaplan bjuds det i helgen dessutom på premiär för långloppscupen med Billingeracet i Skövde där förstås både Matthias Wengelin, Fredrik Berg och Axel lindh kommer till start. Samtliga tre stod dock över andra deltävlingen i Närkeserien i mtb (det är framför allt anmärkningsvärt att Berg, som brukar cykla varenda liten tävling som finns, inte kom till start) i Ringsberg i går. I deras frånvaro tog mountainbikeorienteringsstjärnan Marcus Jansson hem segern närmast före femfaldiga STCC-segraren och Örebro actionrun-arrangören Richard Göransson (några damer kom inte till start i tävlingsklass). Det är också anmärkningsvärt att notera att Jansson står över helgens premiär i svenska mountainbikeorienteringscupen för att köra just Billingeracet (han tävlar för CK Hymer när det bara handlar om cykel, Garphyttans IF i mountainbikeorientering).
Värt att notera från startlistorna inför cuppremiären är att Karlskogas mountainbikeorienterare Erica Olsson, som har flera juniorår kvar, väljer att kliva upp i seniorklass i årets Sverigecup för att få bättre motstånd (hon har ju totaldominerat i juniorklasserna) och att hon därtill inför årets säsong valt att byta klubb till IFK Mora eftersom hon i somras flyttade från Karlskoga till Mora för att gå på idrottsgymnasiet där. Startlistorna för lördagens sprint och söndagens medeldistans finns här.

Länslöparna jagar världscupplatser – då sänder NA direkt: ”Dörren står öppen för alla”

Vet inte om ni sett det på na.se i dag, men nu ligger länkarna till helgens tre sändningar från finalen av elitserien i orientering ute (fredagens sprint, lördagens medeldistans och söndagens förkortade långdistans med jaktstart; samtliga pluslåsta). Jag har bidragit till sändningarna med två förproducerade inslag, ett med Martin Regborn och ett med förbundskapten Håkan Carlsson. Oklart dock vilken eller vilka dagar de kommer att visas.
Det allra viktigaste att hålla koll på i elitseriefinalen är de sex platserna som Carlsson har kvar att fördela till världscuppremiärens minitour i Finland (tolv av 18 platser är redan tillsatta, och bland annat Regborn tillhör dem som är förhandsuttagna), och det kommer han att göra med utgångspunkt i tävlingsresultaten i Bollnäs. Och kommer man inte med till världscupen kommer man sannolikt heller inte med till VM (om man inte heter Fredrik Bakkman, långdistansspecialisten som valt att stå över världscuppremiären men förstås ändå lär vara aktuell för VM) och ej heller för world games (OS för grenar som saknas på OS-programmet, typ) eftersom även den truppen ska tas ut efter världscupen.
– Vissa löpare gör väl större anspråk än andra på en Finlandsbiljett, men i teorin står dörren såklart öppen för alla som är anmälda, säger Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Eftersom Regborn alltså är en av de redan uttagna (och därför bara springer sprinten i Bollnäs, för att visa VM-klass även på den distansen och kunna uppnå sitt mål om att springa både sprint och långdistans i VM) blir det allra mest intressanta ur ett länsperspektiv att titta på de tre Tisarlöparna i landslaget: Lilian Forsgren (som tidigare sprungit EM och VM och tagit EM-silver och vunnit världscuplopp), Josefin Tjernlund (som gjorde EM-debut i fjol) och Andrea Svensson (som är förstaårssenior). ingen av dem finns med bland de fem förhandsuttagna damerna till världscuppremiären, men är absolut med i snacket om de fyra platserna som finns kvar att fördela (men det finns ytterligare tio outtagna löpare i damernas B-landslag, så konkurrensen är knivskarp). Även Ellinor Tjernlund, Ellinor Eriksson (som toppar elitseriens U23-klass), Lovisa Persson och Marion Aebi (som är schweizare) är anmälda för Tisaren, liksom Daniel Attås, Gustav Hindér, Oskar Andrén och Erik Fernlund (på herrsidan finns också KFUM:s Erik Lindgren och i sprinten alltså också Regborn).
Startlistorna, inklusive juniorklasserna, hittar ni här, här och här.

Emilia Fahlin cyklar runt Lake Tahoe i dag, i den första etappen av Tour of California, men målgången är inte beräknad förrän till 21-tiden, svensk tid, så i det fallet får jag återkomma.

Nyårslöftet som kom av sig … eller? (Och Fahlins ord inför Tour of California)

Som trogna bloggläsare säkert minns slog jag till med ett träningsrelaterat nyårslöfte i år. Nä, inte att träna mer eller annorlunda än tidigare – utan att bli bättre på att fylla i min träningsdagbok (och att göra det offentligt, så jag inte kan fuska med det). Det höll till den 24 april. Men ni som tror att jag brutit löftet – eller, vilket hade varit betydligt värre, helt slutat träna sedan dess – kan jag nu meddela att jag bara gått över till en stängd sida. Inte för att jag vill hålla min träning hemlig på något sätt, utan för att det ingår i konceptet med ett nytt pulsband jag köpt (och parat med min garminklocka), och det känns overkill att hålla sig med två träningsdagböcker. I min nya träningsdagbok ser till exempel dagens pass (och summeringen av senaste månaden uppe till vänster) där jag sprang drygt 17 kilometer på en landsväg mellan Motala och Vadstena (var på väg hem från speedwaymatchen i Vetlanda och stannade när jag kände att hotellfrukosten lagt sig tillrätta …) ut så här:

Jag ska höra med utvecklarna av sidan om det går att lösa så att ens profil och pass blir upplåsta och offentliga, men än så länge verkar den funktionen inte finnas.

I morgon, torsdag, startar Amgen Breakaway from Heart Disease Women’s Race empowered with SRAM, eller Tour of California som vi vanliga dödliga kallar etapploppet på damernas världstour i landsvägscykel för. Touren består av fyra etapper där de två första har start och mål i Lake Tahoe och innehåller några klättringar (den andra betecknas som bergsetapp) medan de två sista har mål i Sacramento och är helt pannkaksplatta. Emilia Fahlin är på plats, men hennes Wiggle-Honda är decimerat till fyra cyklister (normalt i världstouren har respektive lag sex eller åtta till start) med världsmästaren Giorgia Bronzini, Audrey Cordon-Ragot och Amy Cure vid sidan om Örebrocyklisten (det beror på att resten av truppen just avslutat den kinesiska världstourdeltävlingen Tour of Chongming Island, den där Fahlin i fjol vann karriärens första bergatröja). I ett blogginlägg på teamets hemsida berättar Fahlin om sina känslor inför tävlingen, att det är som att komma hem eftersom hon tränat så mycket just på de här vägarna utanför San Francisco och om segern i tävlingen 2009. Det inlägget rekommenderar jag förstås alla att läsa. Fahlin berättar där också om lagets ambitioner inför etapploppet: ”Vi har inte riktigt ett lag för sammandraget, men vi kommer alla att leta efter möjligheter under touren och försöka ta hem någon etapp. Jag tror att vi har några riktigt vassa kort: Givetvis ‘Gio’ (Bronzini) i spurten, men Audrey har haft en riktigt grym vårsäsong och kan klättra bra och Amy kommer direkt från att ha visat superform på bancyklings-VM.”

Fjärde DM-titeln till Kemppi? Check!

Mikaela Kemppi tog hem säsongens fjärde DM-titel av fyra möjliga hittills trots att hon ”bara” blev tvåa i Örebro AIK halvmaraton (hon missade alltså att vinna tävlingen för femte året i rad, och hon var över sju minuter långsammare än i fjol – 1.19.10 då [banrekordet på 1.18.08 från 2015], 1.26.34 nu), men fick ändå med sig DM-guldet eftersom segraren Susanne Bornmar från Linköping tävlar för klubben IK NocOut som kommer från just Linköping och därför inte konkurrerar om DM-titlar i Närke (de officiella resultaten kommer senare i kväll, tack till Cristoffer Stockman för de preliminära!).

Så, en liten DM-checklista för Kemppi att skriva ut och bocka av (det finns tio titlar kvar att konkurrera om!):
Korta terräng-DM, damer: Check.
Korta terräng-DM, D40: Check.
Korta terräng-DM, damlag: Check.
Halvmaraton, damer: Check.
5 000 meter, damer: 21 juni.
5 000 meter, D40: 21 juni.
Maraton, damer: 1 juli.
Maraton, D40: 1 juli.
10 000 meter, damer: 5 augusti
10 000 meter, D40: 5 augusti.
Halvmaraton, D40: 9 september.
Långa terräng-DM, damer: 21 oktober.
Långa terräng-DM, D40: 21 oktober.
Långa terräng-DM, damlag: 21 oktober.

Liduina van Sitteren blev trea i loppet och tog DM-silvret på 1.29.52, Akeles Jenny Rask blev fyra på 1.31.07 och Anna Pettersson tog DM-bronset på 1.34.42 (jag tippade alltså DM-pallen rätt, om man får slå sig för bröstet). Bornmar, som alltså vann, sprang på 1.23.12.
På herrsidan dök en viss Erik Anfält upp och vann (jag har ingen tid på honom än, men han passerade milen på 33.40). Sedan kom trea löpare från andra distrikt, innan liksom Anfält efteranmälde Ludvig Börjesson på femte plats tog DM-silvret och Andreas Ingberg på sjätte tog bronset (fem av sex DM-medaljer till Örebro AIK i dag, därmed; Pettersson tävlar ju för Start).

Emilia Fahlin bröt världscuptävlingen La Fleche Wallonne, Vallonska pilen, i dag, men (och här finns en stor reservation för att jag inte hunnit prata med henne) det betyder nog inte mer än att hon valde att inte kämpa sig igenom den vidrigt tuffa målgången uppför Mur de Huy efter att hon fullgjort sitt arbete som hjälpryttare och ändå inte hade något med täten att göra. Hur som helst blev det ingen jättedag för hennes lag Wiggle-High5, som hade tidigare världstourledaren Elisa Longo Borghini på sjuk och fick förlita sig på Audrey Cordon i finalen, och den franska cyklisten slet sig in på elfte plats, 1.02 bakom urstarka nederländska Anna van der Breggen, Boels-Dolmans. Som jag skrev om i en pluslåst artikel om Fahlin tidigare i veckan så väljer hon nu att stå över Liège-Bastogne-Liège på söndag för att istället flyga hem till Örebro cykelfestival som arrangeras på lördag.

OK Milans poängtävling i går? Jo, Martin Regborn var med men joggade runt som ett träningspass, som han gör ibland, och blev femma, 3.11 bakom KFUM Örebros Oskar Arlebo som vann 18 sekunder före Milans veteran Per Eklöf. Hagabys Elin Winblad blev bästa damlöpare, nästan åtta minuter före Milans Josefin Erlandsson. Regborn och Winblad ligger bäst till i sammandraget.

Regborn vann första poängtävlingen ”The very soul of orienteering” (och allt annat som hänt när jag var på semester)

Efter en vecka i Funäsdalen/Bruksvallarna är jag tillbaka på hemmaplan igen, och medan jag åkt upp och ned på fjället med både utförsåknings- och längdåkningsskidor så har det förstås hänt en hel del. Allra viktigast? Det måste väl ändå vara säsongspremiären av Milans poängorienteringar, ”the very soul of orienteering”, som Martin Regborn uttrycker saken på instagram och tillägger ömsint: ”Det är vetskapen om Milans som tar en igenom den långa mörka vinterträningen.” Så stod han också som segrare i premiären, Regborn (som vann serien 2014, var tvåa bakom nygamle klubbkompisen Filip Dahlgren 2015 men i fjol ”bara” blev nia i sammandraget eftersom han bara ställde upp i fem av 14 tävlingar och de sex bästa resultaten räknas). Den första av säsongens tolv deltävlingar avgjordes i Lindesberg i tisdags, och Regborn var nästan fem minuter snabbare än tvåan, Simon Hedlund (den Örebroboende löparen som tävlar för Eskilstunaklubben Ärla), vilket motsvarade en segermarginal på över 13 procent (Per Sjögren, som gått fram som en virvelvind genom Inneserien och Startmilen och terräng-DM och allt annat han tagit sig för den här vårvintern noterade säsongens minst framskjutna placering med en 23:e-plats). Bland damerna var Hagabys Elin Winblad bäst med en 15:e-plats (Milans poängtävlingar är mixedtävlingar utan herr- och damklasser), knappt två minuter före Milans Saga Sander.

I helgen fortsatte orienteringssäsongen med klassiska Stigtomtakavlen, som för herrarna inleds med tre nattsträckor på fredagskvällen och avslutas med jaktstart över tre dagsträckor på lördagsmorgonen (då damerna och övriga klasser kör sina tre enda sträckor), där Regborn skulle ha sprungit för Hagaby om inte Harald Larsson hade bommat ut laget på tredje nattsträckan. Regborn berättar återigen på instagram: ”Klockan ringer 06.00, vaknar och famlar efter mobilen. Ser ett sms med det tråkiga beskedet att vi är felstämplade på en av nattsträckorna. Överläggning. Fyra timmar i bil tur och retur för att springa i 1,5 decimeter snö? Nää…” Istället slutade lördagen med träning i Surahammar för EM-bronsmedaljören: ”Drömterräng till tusen.” (Missa heller inte Regborns blogg om säsongsinledningen.)
Bästa länslag i Ålberga blev istället Tisarens båda damlag. Förstalaget, med Lovisa Persson och landslagslöparna Andrea Svensson och Josefin Tjernlund blev sjua, medan andralaget med Ellinor Eriksson, Marion Aebi och EM-silvermedaljören Lilian Forsgren slutade på tolfte plats, 3.35 respektive 7.22 bakom segrande OK Ravinen med en viss Helena Jansson på sistasträckan (hon sprang upp laget från 17:e-plats i växlingen till vinst).

Apropå orientering har startlistorna till natt-SM i Östansjö på fredag släppts, och det är utan Regborn, Forsgren, Tjernlundsystrarna och Dahlgren, bland annat … Men mer om det när det närmar sig! Missa förresten heller inte Svenska orienteringsförbundets intervju med Garphyttans mountainbikeorienteringsstjärna Marcus Jansson inför årets säsong.

På lördagen avgjordes Premiärloppet, en tio kilometer lång landsvägstävling i Göteborg, där KFUM Örebros Linus Rosdal gjorde säsongsdebut som segrare på 31.40 (bara 32 sekunder över perset från SM-milen 2015).

Däremot avgjordes inte den andra upplagan av Örebro parkrun, på grund av det plötsliga bakslaget i vårvädret.

I morgon gör Emilia Fahlin comeback, tre veckor efter senaste loppet, efter en räcka sjukdomsproblem i säsongsinledningen som kostat Örebrocyklisten bland annat kostat henne säsongspremiären Omloop Het Nieuwsblad och nu senast hennes stora vårmål i Flandern runt. Comebacken sker i Amstel gold race, ett klassiskt nederländskt lopp på herrsidan som damerna nu för första gången sedan 2003 får köra och som plockats rätt in i deras världstour. Wiggle har flera tunga namn som Jolien d’Hoore och Amy Cure på ban-VM och vilar Giorgia Bronzini, men kommer ändå till start med en stark uppställning i Fahlin, Elisa Longo Borghini, Claudia Lichtenberg, Audrey COrdon, Nettie Edmondson och Mayuko Hagiwara.

Behöll topp 15-platsen – sedan hyllades Wengelin av lagkompisen: ”Varit stark hela veckan”

Matthias Wengelins äventyr i Sydafrika är över. Efter åtta brutala dagar där såväl höjdmeter och distans som värme och tekniskt krävande stigar varit faktorer att räkna med korsade Örebrocyklisten och hans parhäst Calle Friberg på söndagen mållinjen i Cape Epic, världens tuffaste och kanske mest prestigefyllda etapplopp i mountainbike, som 15:e efter en 14:e-placering på sista etappen. Hade det inte varit för Fribergs sjukdom veckan före tävlingen, som gjorde att han var mitt i en antibiotikakur när den började, hade duon mycket väl kunnat sluta topp tio (de hade placeringsraden på 19 (på prologen)–27–15–20–11–11–10–14 på de enskilda etapperna, och efter att ha varit 26:a efter första riktiga etappen klättrade de dag för dag: 23–20–19–16–15–15). ”Jag är väldigt nöjd [med 15:e plats] med tanke på hur min vecka startade. Matthias har varit stark hela veckan. Tack för all draghjälp”, skriver Friberg på instagram.
Regerande olympiske mästaren Nino Schurter och hans partner Matthias Stirnemann, båda från Schweiz, ”släppte” iväg sina hjälpryttare till seger på sista etappen, men drygade ändå ut till en totalseger med över åtta minuters marginal (efter drygt 26,5 timmars cykling) till Jaroslav Kulhavy/Christoph Sauser. Manuel Fumic/Henrique Avancini, som ledde så länge, fick nöja sig med en femteplats halvtimmen bakom täten. Wengelin/Friberg var 115 minuter bakom.
Jenny Rissvdes? Jodå, hon vann mixedklassen, tillsammans med Thomas Frischknecht, Schweiz, i förkrossande stil – med över 65 minuters marginal.

Emilia Fahlin orkade inte slita sig med över fruktade Kemmelberg två gånger (eller om det va de tre andra tuffa topparna och de totalt 146 kilometerna som tog ut sin rätt) i Gent-Wevelgem. 43 cyklister fanns med i första gruppen, medan Fahlin hamnade i andraklungan, med 59 cyklister, drygt sju minuter bakom täten. Örebrocyklistens stall Wiggle-High5 var ändå sjukt nära segern. Det handlade bokstavligen talat om millimeter när Fahlins lagkompis Jolien d’Hoore förlorade spurten mot finska Lotta Lepistö (se instagrambilden nedan). Nästa söndag är det dags för Flandern runt, som från början var Fahlins stora mållopp den här våren. Nu har ju resultaten inte varit lika Fantastiska som i fjol (Fahlin har inte varit med in mot mål i varken Trofeo Alfredo Binda, Dwars Door Vlanderen eller Gent-Wevelgem; faktum är att Hanna Nilsson varit bästa svenska i alla tre tävlingarna), men kanske har benen nu fått de genomkörare de behöver. Och dessutom brukar ju Flandern runt vara en tävling som passar Fahlin betydligt bättre.

Seniorernas skidsäsong avslutades ju i praktiken med tre- och femmilarna på lördagen, medan juniorernas fortsatte över söndagen då finalen i deras Sverigecup avgjordes på samma banor i Umeå. Det bjöds tio respektive 15 kilometer jaktstart baserad på lördagens trekilometersprolog, i fristil. Zinkgruvans Markus Johansson och Oscar Johansson och Garphyttans Adam Gillman (som var delad trea, 2,8 sekunder från segern, i prologen) slutade åtta, tia respektive elva där, och sexa, tia respektive åtta i cupsammandraget. Alla tre blir seniorer till nästa säsong. Gillman visar en instagrambild från lördagens prolog, där han var delad trea.
Och även veteranerna avslutade sin säsong på söndagen, med sista distansen på veteran-SM i Borås. Länets ende åkare där, Norabygdens Royne Andersson, följde upp fredagens brons i klassisk stil med intervallstart med ett silver i klassisk stil med masstart (fick släppa 58,7 sekunder på Filipstads Heimo Marttila över 20 kilometer, men var 50 sekunder före tvåan och trean i tävlingen).

Mikaela Kemppi fick göra sitt 3 000-meterslopp helt själv i Marsspelen i Tybblelundshallen i kväll, men pressade ändå ut drygt två sekunde till jämfört med Inneserien för ett par veckor sedan. 10.20,3 då, 10.18,22 nu. Även Elias Zika, Startlöparen som jag skrev en hel del om före och efter Marieberg galleria marathon, förbättrade sig jämfört med inneserien. Just över tio minuter då, 9.53,57 nu.

OK Tisaren, som gjorde så starka resultat i lördagens Nyköpingsorienteringen, fick nöja sig med fjärde respektive femte plats i damklassen i söndagens Måsenstafetten (lag två–fem var inom två minuters marginal, medan Järla var helt överlägset i täten, 7.09 före tvåan IFK Lidingö). Men andra lyckades bättre: Tisarens herrlag blev tvåa, som bästa svenska lag (3.13 bakom finska Turun Metsänkävijät), med laguppställningen Gustav Hindér, Oskar Andrén, Daniel Attås och Filip Jacobsson (som hämtade in över en minut på trean Ärla på sistasträckan och vann spurten om andraplatsen med fem sekunders marginal). Och dessutom vann Hagabys och KFUM Örebros gemensamma lag, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och med EM-bronsmedaljören Martin Regborn som ankare den öppna klassen med nästan 4,5 minuters marginal.

Helgens höjdare – skidavslutning, orienteringsstart och massor av annat

1. Avslutningen (?) på skidsäsongen
Jag skrev ju redan i går en hel del inför SM-avslutningen i Umeå i helgen, som vi alltså sänder gratis på na.se. Det är en tävlingshelg som förstås blir säsongsavslutning för många, i varje fall den sista stora måltävlingen även om somliga hittar på annat fram på vårkanten.
På lördagen avgörs också det som senaste åren varit finalen på långloppscirkusen, Årefjällsloppet, men som i år ”bara” är deltävling tio av tolv i långloppsvärldscupen skiclassics. Båda bröderna Impola, Bob och Bill, som hade det tungt i Birkebienerrennet förra helgen är anmälda och säkerligen revanschssugna när det vankas 55 kilometer stakning på en banprofil som torde passa dem betydligt bättre än tävlingen i Norge.
Dessutom är det ju veteran-SM i Borås i helgen, men dit är Royne Andersson, från Norabygdens SK, ende länsdeltagare till start. Han kör i H60-klassen.

2. Starten på orienteringssäsongen
En del har ju redan varit nere på Panvåren, och fortfarande är det nästa en månad kvar till de första nationella tävlingarna i länet (natt-SM, Tisarträffen, Letälvsträffen och Boforsloppet 21–23 april), men visst känns ändå Nyköpingsorienteringen och Måsenstafetten som något av starten på den riktiga orienteringssäsongen? Det börjar redan i kväll, med masstartsnattävlingen Nyköpingsnatten, dit Tisaren kommer med alla sina bästa svenska löpare sånär som på systrarna Tjernlund och Andrea Svensson; från landslagslöparna Lilian Forsgren och Filip Jacobsson via Daniel Attås och Ellinor Eriksson till Lovisa Persson och Rebecka Nylin ställer de upp mangrant (dessutom kommer Martin Regborn till start i motionsklass!).
Till lördagens Nyköpingsorienteringen, med långt över tusen anmälda löpare, ansluter även Josefin och Ellinor Tjernlund, Andrea Svensson och Marion Aebi. Och så springer Martin Regborn i tävlingsklass.
Och i Måsenstafetten, även den i Nyköpingsområdet, på söndag ställer Tisaren upp med fyra dam- och två herrlag medan KFUM Örebro och Hagaby kör ett gemensamt mixedlag i öppen klass, med Jacob Eriksson, Josefin Erlandsson, Saga Sander och Regborn.

3. Löpning och cykel
Det händer mycket i helgen, för vid sidan om allt det där är det dessutom Sveriges näst största inomhustävling i friidrott i Örebro, Marsspelen, med 800 meter (för alla från tolv år och upp till veteranklass), 1 500 meter (för 14–17-åringar) och 3 000 meter (för seniorer och veteraner). Bland intressanta länsnamn i startlistan finns Mikaela Kemppi (3 000), Klara Frih (800), Wilhelm Bergentz (1 500), Elias Zika (3 000) och Maria Eriksson (både 800 och 3 000). Och på söndag är det ju dessutom Varvetmilen, Göteborgsvarvet seedningslopp, på Väster (där har jag bara scannat startlistan snabbt utan att hitta några riktiga toppnamn, och egentligen hajade jag bara till när jag såg att Kif Örebros klubbchef Anders Nilsson skulle springa).
Dessutom avslutas ju Cape Epic med Matthias Wengelin med tre etapper fredag–söndag, och på söndag kör Emilia Fahlin belgiska världstourtävlingen Gent-Wevelgem.
Har jag missat nåt? Säkert massor. Det här blir en i sanning intensiv sporthelg. Tur att man är ledig så man hinner följa allt …

Wengelin 19:e i prologen i monstertävlingen – och nu blir vädret en faktor: ”Verkar bli 36 grader”

Säg ”prolog” i idrottssammanhang, och man tänker på en rätt kort inledningstävling i ett etapplopp. Men Cape Epic är inte som andra tävlingar. Marknadsför man sig som mountainbikevärldens hårdaste och mest prestigefyllda etapplopp hör det väl till att även prologen är något utöver det vanliga: 26 kilometer, 750 höjdmeter och en segertid på över timmen. Hur som helst innebär söndagens prolog att äventyret nu är igång på allvar för Örebrocyklisten Mattias Wengelin och hans parhäst Calle Friberg där nere i Sydafrika.
För deras del slutade prologen med en 19:e-plats av av 290 startande lag i herrklassen, knappt sju minuter bakom täten och två minuter från topp tio. Och det trots att de höll igen på grund av att Friberg varit sjuk senaste dagarna och just nu går på en antibiotikakur. ”Det visade sig att hans kropp tillät honom att ta i en del ibland så det fanns några ställen där vi kunde höja tempot”, berättar Wengelin på Instagram.
Förhandsfavoriterna, regerande OS-segraren Nino Schurter och hans parhäst Matthias Stirnemann, Schweiz, ligger tvåa, drygt 1,5 minuter bakom ledande Manuel Fumic, Tyskland, och Henrique Avancini, Brasilien. Vilket är detsamma som ingenting i en tävling där segertiden i fjol låg på 28 timmar.
I morgon väntar första ordinarie etappen med 2 300 höjdmeter fördelat på dryg tio mils cykling och med en brant och teknisk nedförsbacke som det talas en hel del om. Men också vädret har blivit en snackis: ”På onsdag verkar det bli 36 grader”, skriver Wengelin på Instagram.
Svenska OS-segraren Jenny Rissveds visade för övrigt klass direkt när hon tillsammans med schweizaren Thomas Frichknecht var snabbas av alla på prologen i mixedklassen.

Jag har inte fått tag i Emilia Fahlin efter Trofeo Alfredo Binda (hennes första tävling på världstouren i år), så jag kan bara gissa att hon är halvnöjd med insatsen. Hennes lag Wiggle-High5 lyckades försvara Elisa Longo Borghinis ledartröja totalt i touren, men fick nöja sig med italienskans niondeplats som bästa resultat i tävlingen där Coryn Rivera tog hem klungspurten (och svenska Hanna Nilsson, som fått en strålande start på säsongen, följde upp 14:e-platsen i Strade Bianche med en 13:e-plats i dag). Fahlin själv, som agerade hjälpryttare åt bland andra Longo Borghini och Giorgia Bronzini i tävlingen, rullade i mål knappt tio minuter bakom täten.

Från sista deltävlingen i längdskidåkningens Sverigecup finns inte mycket att skriva hem om. Filip Danielsson stod över söndagens klassiska sprint för att spara kroppen inför SM nästa helg (han klev ju av gårdagens tremil efter två tredjedelar på grund av ömmande rygg och dålig allmänkänsla) och Axel Ekström var sliten efter gårdagens fjärdeplats och blev bara 44:a i prologen, 4,5 sekunder från att ta en topp 30-plats och avancera till kvartsfinalerna. Ekström slutar därmed på nionde plats totalt i Sverigecupen i år.

De flesta svenska löparfantaster hade förstås ögonen riktade mot New York när det gäller halvmaraton på söndagen (Sarah Lahtis mäktiga nya svenska rekord), men ur länsperspektiv var det i Nederländerna det hände. KFUM Örebros Thomas Chaillou, den till Örebro inflyttade och maratonsatsande fransmannen som underkastat sig Mikael Kroons träning i vinter sprang in på personliga rekordet 1.11.00 (efter att ha passerat tio kilometer på 32.29) vid tävlingen Stevensloop i Nijmegen, vilket gav en 16:e-plats. ”Kraftig blåst förstörde dagen”, skriver Kroon dock på twitter, vilket indikerar att det kunde ha gått ännu snabbare annars.
Blåste gjorde det även åtta mil åt nordväst, i Utrecht, där Örebro AIK-löparna Oskar Arlebo och Fredrik Johnsson sprang in på 16:e respektive 17:e plats totalt, och femte och sjätte plats i H35, i Utrecht science park marathons halvmaratonlopp, på 1.17.24 respektive 1.17.47. ”Tyvärr rejält blåsigt (tio meter i sekunden) och rejäl motvind sista fem gjorde det kämpigt”, skriver Johnsson, som har ett två år gammalt halvmarapers som är 25 sekunder bättre, i ett mail till Konditionsbloggen. Något som, vid sidan om tröttheten, förklarar att Johnsson hade ett snitt på 3.38 per kilometer fram till 15 kilometer och 3.53 sista 6,1.

Och så har ni väl inte missat min (förvisso pluslåsta) text om att Johan Röjler tillsammans med Lars-Erik Larsson och Markus Hjalmarsson körde hem SK Winners tionde raka SM-guld i stafett, va? Det lär, om jag inte räknat fel, ha varit Röjlers 65:e SM-guld totalt (51 individuella är helt säkra, jag tror att han har tio i stafett och fyra i lagtempo också).