Regeringen är för otydlig om stärkt försvar

Signaler eller rökridåer från försvarsminister Peter Hultqvist (S)?
Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050

De borgerliga partiernas åsikter om försvaret är tydliga: Höj anslagen och gå med i Nato. Även om de har olika förslag om hur och när försvarsanslagen bör höjas drar de fyra partierna åt samma håll.

Då är det svårare att få grepp om regeringens linje. Den är dock klar på en punkt. Trots ett allt närmare samarbete med försvarsalliansen säger regeringen nej till Natomedlemskap.

Men i övrigt är det mer diffust. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har varnat för rysk upprustning, ryskt hot och risk för ryska cyberattacker med syfte att påverka svensk politik. Samtidigt har statsminister Stefan Löfven (S) öppnat för en dialog med Ryssland för att minska spänningarna. Regeringen har också allmänt talat om att säkerheten måste ses i ett bredare perspektiv.

Hultqvist har kritiserat de borgerliga partierna för att kräva mer pengar till försvaret redan de närmaste åren, och hänvisat till arbetet i försvarsberedningen. Han har tyckt att det är viktigare att genomföra redan fattade försvarsbeslut.

Samtidigt har Hultqvist utsett Björn von Sydow (S), en person med brett förtroende, till ordförande i försvarsberedningen och arbetet kan starta snarast. Både Hultqvist och Löfven har även antytt att det ändå kan finnas utrymme för att enas om att snabbt satsa mer på försvaret.

Överbefälhavaren Micael Bydén har framhållit att det redan i nuläget finns gott om hål i försvaret som nya pengar kan fylla. Riksbankens lågräntepolitik har försvagat kronan, vilket har gjort försvarsimport dyrare. Här borde försvaret kompenseras.

Det är ändå tydligt att försvarspolitiken är på väg att läggas om. Totalförsvaret lyfts åter fram, värnplikten ska återinföras. Allt fler talar om ett hotfullt Ryssland. Så över tid skulle försvaret ha stärkts. Så brukar det gå till i Sverige. Många små steg åt samma håll ger sammantaget en stor förändring.

Den här gången är det dock mer bråttom. Försvaret måste stärkas i närtid. Regeringen bör därför snabbt gå med på mer pengar till försvaret. Det skulle sända en viktig signal till omvärlden och den egna befolkningen att Sverige höjer garden.

Sedan finns det skäl att i denna tid med osäkerhet inför Donald Trump som president i USA vara öppen för mer dialog med Ryssland. Men bara om det kombineras med att snabbt och tydligt stärka försvaret.

Regeringen borde också öppna för en förutsättningslös utredning om Natomedlemskap. Gärna tillsammans med Finland, vilket kunde göra det smakligare för regeringspartierna.

Svenska Natoanhängare har en tendens att ta för lättvindigt på hur ett ensidigt svenskt Natomedlemskap skulle påverka Finland. Det vore angeläget att Sverige och Finland agerar gemensamt om Nato.

 Inlägget finns också som ledare

Publicerat av

Richard Appelbom

6 reaktioner på ”Regeringen är för otydlig om stärkt försvar”

  1. Situationen i Sverige och västvärlden blir mer och mer obehaglig. Länge matades vi med en bild i medierna av att invandring är nödvändig och lönsam. Den förda politiken har försatt Sverige i ett kaosliknande tillstånd som nu hotar vår välfärd. Ingen kan svara på hur vår välfärd ska kunna bibehållas utan betydande skattehöjningar. Ingen kan svara på hur dessa skattehöjningar kommer att påverka vår ekonomi.

    Nu börjar medierna sprida en bild av hot från Ryssland, cyberattacker och falska nyheter som har stora likheter med konspirationsteorier. Nu höjs röstar om att stärka försvaret.

    Även om jag delar uppfattningen att Sverige ska ha ett starkt försvar så behövs en ”reality check” i Sverige nu. Politikerna måste avkrävas svar på hur allt ska kunna finansieras och genomföras. Det duger inte längre med tunnelseende i enstaka frågor. Det behövs ett helhetsperspektiv nu.

    Medierna har en enormt viktig uppgift i att kräva alla kort på bordet nu. Folk måste få reda på hur det egentligen står till med Sverige.

    Se även mina kommentarer här:
    http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/12/23/dystert-att-ha-fatt-ratt-med-tidig-varning-om-trump-och-putin/#comment-693
    http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2016/12/31/ett-nytt-ar-med-tidningsutgivning-varje-dag/#comment-3826

  2. Jag vill bara helt kort ta upp detta med ryska cyberattacker som de skildras i svenska medier. Det får åtminstone mina varningsklockor för ”konspirationsteorier” att ringa. Nu har jag iofs inte haft tid att fördjupa mig i frågan så jag kan ha missat något. Jag vill i varje fall försöka starta en diskussion här.

    I ledaren som blogginlägget länkar till skriver Padma Schrewelius:
    ”I det amerikanska presidentvalet dominerade fejknyheterna människors engagemang.
    […]
    Nu har det framkommit att Ryssland hade en aktiv agenda i att sprida falska nyheter och hacka e-postkonton för att påverka utgången på valet.
    […]
    I Sverige har Rysslands försök att påverka vår opinionsbildning och sprida desinformation utretts av Utrikespolitiska Institutet. De konstaterar att falska nyheter ökar.”

    Detta är oerhört allvarliga påståenden och anklagelser. Är de belagda med fakta?

    Är det sant att ”fejknyheter” DOMINERADE amerikanska presidentvalet? Vilka är i så fall dessa?

    Är Rysslands aktiva agenda bekräftad?

    Vilka är de falska nyheterna?

    Själv tycker jag nog att all den rapportering i svenska medier som lovsjungit flyktingmottagningen och motverkat alla med verklighetsförankring är de allvarligaste falska nyheterna. Vilka andra falska bilder är svenska medier beredda att leverera?

    När man i ett större perspektiv betraktar hela den djupgående rötan i offentlig verksamhet och mediernas lydighet framkommer en väldigt obehaglig bild. Likt Potemkinkulisser finns en fasad som döljer den svarta tomheten därbakom. Peter Kadhammar uttrycker det väl här:

    ”Skitpratet utgör nu ett hot mot hela nationen”
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article17405055.ab

    Citat: ”Industrin för skitprat har länge varit den enda som expanderar i Sverige. Så kallade informatörer ynglar av sig som kaniner, alla söker en uppgift och uppgiften är att producera ord – ord – ord!
    […]
    Men vad händer med en nation när pladdret breder ut sig som en hemsk sjukdom i de institutioner som ska garantera vår säkerhet? Hur påverkar det deras arbete? Deras kärnverksamhet som det heter på skitpratiska?
    […]
    Eller är det arbetet som först vittrar sönder och därefter kommer orden utan mening, ett ständigt ökande babbel som ska dölja den svarta tomheten därbakom?”

    För att återgå till ”cyberattacker” så är ”attacker” från Ryssland och andra länder mycket vanliga, det vet alla som någon gång tittat på trafiken på nätet. Följande artikel från Computer Sweden kan kanske hjälpa till att nyansera bilden:

    2017-01-09: ”Nej, spioner genomförde inte 100 000 nätattacker mot Sverige förra året”
    http://computersweden.idg.se/2.2683/1.673256/spioner-natattacker-sverige

    Citat: ”När Computer Sweden ber FRA reda ut vad de till synes dramatiska siffrorna egentligen visar, understryker FRA:s talesperson Fredrik Wallin att han inte talat om attacker. Siffran gällde antalet ”it-aktiviteter” som man kunnat spåra till utländska statliga aktörer.

    Och aktiviteter är inte samma sak som attacker – bara det sker någon form av nätkommunikation mellan en känd angripares ip-adress och en ip-adress i Sverige räknas det som en aktivitet.”

    Vidare:
    ”Sedan FBI och CIA nyligen anklagade Ryssland för att med hjälp av hackare ha lagt sig i det amerikanska presidentvalet har it-säkerhet hamnat på den allmänna agendan. Att då benämningarna i rapporteringen blir otydliga är något som Fredrik Wallin tycker är olyckligt, om än förståeligt.”

    Så åter, snälla medier: ”Reality check”. Tack.

    1. Fejknyheterna i USA var naturligtvis fler fler än rysk påverkansförsök, men rapporter från amerikanska underrättelsetjänster är värda att ta på allvar. och det är långt ifrån enbart Sverige och USA som oroar sig för rysk försök till påverkan. Sedan stämmer det att påverkan från andra länder inte är något nytt, jag minns hur kommunistiska Sovjet på olika sätt försökte sprida sin världsbild i Sverige och stödja det dåvarande svenska kommunistpartiet, liksom att väst försökt tränga igenom censuren i de kommunistiska länderna med bland annat radiosändningar.

      1. Precis. Glöm inte heller de falska hoten om Iraks massförstörelsevapen 2002/2003.

        2004-07-13: ”Tunna Irakrapporter skadar USA:s trovärdighet”
        http://www.dn.se/arkiv/utland/tunna-irakrapporter-skadar-usas-trovardighet/

        Citat: ”Regeringen, kongressen, det amerikanska folket och omvärlden fördes bakom ljuset av världens ledande underrättelsetjänst, CIA. CIA hade grundat sina rapporter på falska uppgifter från otillförlitliga irakiska exilkällor och spekulationer som inte kunnat bekräftas.”

        2003-06-05: ”Krig på falska utsagor”
        http://www.svd.se/krig-pa-falska-utsagor

        Citat: ”Storbritannien lurades in i Irakkriget. USA byggde ett spökhot om massförstörelsevapen och Donald Rumsfeld bluffade om gigantiska vapenlager i Irak.”

        Frågan är om det överhuvudtaget går att lita på rapporter från amerikanska underrättelsetjänster. Vad är det som säger att detta inte bara skulle vara desinformation för att påstå att Ryssland fick folk att rösta fel?

  3. ”men rapporter från amerikanska underrättelsetjänster är värda att ta på allvar”…hahaha!

    Richard Appelbom du framstår som ytterst naiv, det är nästan på gränsen ett ohederligt påstående.
    Du misstänker inte att underrättelsetjänster har egna agendor?

    Som sagt, vilka är de falska nyheterna?

    1. Det finns goda skäl att granska också rapporter från underrättelsetjänster med kritiska ögon. Men när samtliga amerikanska myndigheter som ska värna säkerhet hävdar att Ryssland har försökt påverka valet dolda metoder och det finns exempel i andra länder, som i Sverige med lögner om försvarsminister Hultquist, är uppgiftena värda att ta på allvar. Däremot kan jag tycka att rapporterna av en hyrd fd brittisk underrättelseagent om att Ryssland skulle ha hållhakar på Donald Trump hittills inte verkar ha tillräcklig substans för tas på allvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *