Antikrundan

Det har väl inte undgått någon att Antikrundan besökte Sollefteå i fredags. Det har gjorts en rad inslag om det i radio, tv och tidningar. Utöver själv inspelningen i fredags gjorde programmet även reportage på ett par områden i kommunen.

Än bättre är att inspelningen lockade så många människor. Kön var lååång redan klockan 12.00 när inspelningen började och det var väldigt många människor som åkt långt för att vara med.

Knut Knutsson i den långa kön.

Visst är programmet med miljonpublik ett bra sätt att marknadsföra de kulturskatter som finns i kommunen. Men själva inspelningstillfället är ett bra sätt att marknadsföra kommunen och de människor som bor här. Under dagen hjälpte Sollefteå skidklubb med att dela ut 100-tals broschyrer, t-shirts, ballonger och ca, 25 kg godis till alla besökare. Men än viktigare är att de förde 100-tals samtal med besökarna om Sollefteå kommun.

Inspelning och värdering pågår

Jag är helt övertygad om att alla som åka till Sollefteå för att delta i inspelningen fick en väldigt gott intryck av kommunen och de som bor här tack vare skidklubben.

Skidklubben – det yngre gardet

När det kommer till själva produktionen av programmet så var alla väldigt nöjda. När jag pratade med personer inom produktionen så var de uppriktigt nöjda med hur smidigt och bra allt gått. Man var nöjda med logistiken, marknadsföringen, folktillströmningen till själva genomförandet.

Örjan Abrahamsson visar upp Sollefteåtomtens leksaker

Visserligen gör själva produktionen det mesta av inspelningsarbetet men man bör uppmärksamma det hårda arbete som många lagt ner på logistiken kring Antikrundans besök.

Några av de som bör hyllas;

Ove Hillbom, Kultur-, utbildning, och fritidsförvaltningen

Thomas Östlund, Näringslivskontoret

Fastighetsbolaget Vasallen

Arbetsmarkandsenheten på Sollefteå kommun

Finns säkert många andra.

Nu ser vi framemot att programmet sänds i slutet av januari.

Felaktigt i p4 Västernorrland

Idag har SR Västernorrland ett reportage om att färre söker till gymnasiernas yrkesprogram. Där påstås att det finns ett förslag i Sollefteå kommun att lägga ner halva gymnasiet och att beslutet ska tas i september.

Detta är felaktigt. Det finns inget sådant förslag och inget sådant beslut kommer att tas i september. Det finns däremot en utredning som tittar på programstrukturen i gymnasiet, det arbetet pågår. Inga förslag har presenterats och inget beslut kommer att tas på nästa barn- och skolnämnds sammanträde den 9/9.

Rullskidbanan läggs om

Rullskidbanan har varit en återkommande följetong de senaste månaderna (se här). Banan skulle ha varit klar i våras men en besiktning och även en ombesiktning som entreprenören Skanska begärde visade att banan inte höll måttet.

Sedan dess har diskussioner pågått om olika sätt att lösa frågan och hur man bäst kan åtgärda de fel och brister som finns på banan. Under tiden har Sollefteå kommun och Kultur, utbildning och fritidsförvaltning varit tydliga att man bara accepterar en felfri produkt och har också hållit in betalningen för banan.

Och imorse kom Skanska med goda nyheter. Man gör om stora delar av banan, river bort de avsnitt som inte håller måttet och lägger ny asfalt. Jobbet beräknas vara klart inom 3 månader.

Med statistik kan man bevisa allt!

Läste idag en debattartikel skriven av Carolina Brånby som ansvarar för Svenskt Näringslivs årliga företagsklimat mätning (länk).

I artikeln för Svenskt Näringsliv för fram två teser.

1 ) Kommunala utjämningsskatten hindrar effektivisering av kommunernas verksamheter.
2) Låg kommunalskatt leder till bättre företagsklimat.


Okej, låt oss titta på detta.

Tes 1) Kommunala utjämningsskatten hindrar effektivisering av kommunernas verksamheter.

Argumenten är att eftersom kommunerna inte behöver rätta sig efter den egna skattebasen utan får ”stöd” från andra rikare kommuner så behöver man inte skära ner i sina verksamheter.

Det här skulle ha varit fullt godtagbart om det inte vore så att de dyraste verksamheterna och största utgiftsposterna inom kommunen är reglerade av staten. Alltså staten har bestämt att människor oavsett vart man bor i landet ska vara garanterade viss nivå av service och omsorg. En kommun kan med andra ord inte effektivisera och besluta sig för att sänka eller inte betala ut socialbidrag med hänvisning till att skatteintäkterna har minskat.

Därför har man skapat ett utjämningssystem. Där tittar man på bland annat befolkningsmängd, befolkningsstruktur, bebyggelsestruktur, skatteintäkter och hur mycket den lagstiftade kommunala kärnverksamheten borde kosta. Utefter det så räknar man ut om en kommun ska betala eller få ta emot stöd för att kunna erbjuda den grundläggande lagstiftade servicen.

Ska man avskaffa utjämningssystemet helt och hållet så måste man också vara ärlig och säga att många av de lagar som reglerar vilken service som kommuner ska erbjuda också måste bort. Man kan ha synpunkter på hur systemet ska vara uppbyggt men ett utjämningssystem är ett måste tror jag att de flesta är överens om.

Tes 2) Låg kommunalskatt leder till bättre företagsklimat.

Svenskt Näringsliv menar att även om företag inte betalar kommunalskatt så gör anställda det och arbetskraften flyttar dit kommunalskatten är som lägst.

Vad baserar Svenskt Näringsliv detta på? Vilka tunga forskningsrapporter och material visar sambandet mellan låg kommunalskatt och god företagsklimat?

Jo, Svenskt Näringsliv hänvisar till sin egen undersökning om företagsklimat, som fått kritik från forskare och tidningen Fokus mätning som kartlägger ”Sveriges bästa kommun att bo i”. Skatterna är en förklaring till varför en del kommuner placerar sig i botten och andra i toppen i respektive mätning.

För att komma fram till detta samband har Svenskt Näringsliv tittat på topp 5 kommuner och botten 5 kommuner i respektive mätning. Varför man drar gränsen vid just 5 kommuner och hur man argumenterar för det säger man inget alls om. Är man konspiratorisk kan man tänka att det är en godtycklig gräns för att bevisa en illa underbyggd tes.

Men okej, låt oss titta på det. Vi börjar med Fokus mätning.

Topp 5 kommuner och respektive kommunalskatt

Habo – 32,33
Knivsta – 31,77
Lund – 31,23
Gnosjö – 32,8
Danderyd – 29,45
Genomsnittlig kommunalskatt 31,5

5 kommuner i botten och respektive kommunalskatt

Ljusnarsberg – 32,1
Munkfors – 33,7
Södertälje – 32,23
Bjuv – 31,28
Haparanda – 32,68
Genomsnittlig kommunalskatt 32,3

Skillnad 0,8 kr!

Det skiljer alltså 0,8 kr i kommunalskatt mellan botten och toppen. Vilket samband!

Med samma argumentation så borde företagare och arbetskraften i ”Sveriges bästa kommun” Habo genast packa sina väskor och flytta till ”Sveriges näst sämsta kommun” Bjuv, för där är kommunalskatten hela 1,05 kr lägre.

Skillnaden är större i Svenskt Näringslivs egna mätning. Det beror främst på att metodiken är nästintill ohederlig. Kommunalskatten utgör redan en stor del av Svenskt Näringslivs ranking. Man kan inte först använda ett underlag för att mäta något och sen använda resultatet som bevis för att underlaget man använde var rätt.

Men genom att slänga ut all grundläggande kunskaper  i statistik genom fönstret så blir skillnaden också mycket större, hela 3,44 kr mellan de kommuner som placerar sig på topp 5 respektive botten på Svenskt Näringslivs egna ranking.

Det låter ju väldigt mycket.

Vad händer om vi vidgar det till att omfatta 10 kommuner i topp och botten i rankingen och vi fortsätter att använda samma felaktiga metod som Svenskt Näringsliv gör. Det finns trots allt 290 kommuner i landet. Då minskar skillnaden med en krona. Bara genom att lägga till 5 till kommuner har alltså skillnaden minskat men nästan 30%.

Tar vi bort Stockholms kommunerna som tack var sin geografiska position får mycket gratis då minskar skillnaden med nästan 2 kr. Helt plötsligt är skillnaden mellan de kommuner som Svenskt Näringsliv rankar som de bästa i landet och de som är sämst bara 1,8 kr.

Egentligen är även detta inte helt rättvisande för här ingår kommuner som Vellinge, Laholm, Linköping, Trosa och Upplands Väsby som alla ligger i expansiva tillväxtområden och att en liknande övning i statistik hade resulterat i Icke-godkänt på gymnasienivå.

Hur mycket är då 1,8 kr i kommunalskatt?

Genomsnittlig månadslön i Sverige 2011 29 000 kr/månaden

Genomsnittlig kommunalskatt topp 10 (ej Stockholms kommuner): 31,08
Genomsnittlig kommunalskatt 10 bottenplacerade kommuner: 32,98
Skillnad i kronor:                                                             551 kr/månaden

Så då hävdar Svenskt Näringsliv att människor sitter och gör livsval om vart man ska bo och jobba utifrån att man kan tjäna 551 kr i skatt varje månad. Tänk också på bara boendekostnaden lär överstiga de 551 kr man tjänar på att flytta till ett av de topp 10 kommunerna, även om man räknar bort Stockholms kommunerna.

Min höst personliga slutsats; man kan inte göra såsom Svenskt Näringsliv gör. Jag tror att kommunalskatten har en ytterst marginell effekt på vart man flyttar. Frågor som bostad, boendekostnad, kommunikationer, jobb, anknytning osv är långt viktigare faktorer.

Jag vill också tillägga att jag gillar låga skatter och även Svenskt Näringsliv som organisation. Det finns säkerligen mycket man kan effektivisera bland landets kommuner. Det jag ogillar är ohederlig argumentation och löst prat utan någon som grund i verklighet eller fakta.

Goda nyheter för Sollefteå!

Sollefteå kommun bryter en negativ trend och visar på positiv flyttningsnetto (+6) för det andra kvartalet 2012. Det är den bästa siffran sedan 2a kvartalet 2010. Siffran ska också jämföras med 2:a kvartalet 2011 då flyttnettot var -59 personer.

Totalt flyttade 208 personer till Sollefteå det är den bästa siffran för andra kvartalet de senaste två åren. Siffran kan jämföras med 2a kvartalet 2011 då bara 156 personer flyttade till Sollefteå. Det är främst personer från kategorin ”övriga Sverige” som flyttar till Sollefteå (115) men Sollefteå är också en populär ort för Västernorrlänningar, 47 av de inflyttade kommer från länet.

Det är också färre Sollefteåbor som flyttar. Bara 202 sollefteåbor flyttade från kommunen, det att jämföra övriga jämförbara kommuner i länet,  Härnösand (244), Kramfors (208), Timrå (220), Ånge (118).

Antalet nyfödda ökar också och når det högsta nivån de senaste 2 åren (57) däremot har Sollefteå fortsatt negativt födelseöverskott då fler dör än föds. Detsamma gäller för samtliga kommuner i länet förutom Sundsvall.

Tyvärr bidrar det negativa födelseöverskottet till att minska befolkningsmängden med -13 personer, däremot är den siffran långt bättre än Kramfors (-89), Ånge (-63) och jag skulle även vilja lägga till Timrå (-11).

Avslutar med att välkomna alla nya sollefteåbor och gratulera dom till ett bra val.

Relaterat: Flest flyttar från Kramfors.

Goda ambassadörer

Jag har konstaterat att Sollefteå kommun har producerat ovanligt många framgångsrika individer inom idrott, näringsliv och kultur. Urban Bäckström, Adam Alsing, Helena Ekholm, Helena Svedin, Stefan Löfvén, Mona Sahlin,  Mats Theselius, Billan Östlund, Maria Bergqvist m.fl. är antingen födda eller spenderat en stor del av sin uppväxt i Sollefteå.

En del som t.ex. Stefan Löfven och Helena Ekholm har fortfarande bra kontakt med Sollefteå och är goda ambassadörer för kommunen. Sen finns det andra som flyttat och som kanske lite har haft någon naturlig anledningen att återvända till Sollefteå.

Vi behöver fler goda ambassadörer och därför skickade kommunen i fredags ut ett brev till 30-tal f.d. Sollefteå bor för att i många fall återuppta kontakten och informera om vad som händer i kommunen.