Svenskt Näringsliv och rankingar…

Svenskt Näringslivs årliga ranking över ”företagsklimatet” bland Sveriges kommuner är en mätning som får stor medialuppmärksamhet och som sällan riktigt granskas. Därför kan det vara bra att kolla lite på vad den egentligen mäter,

 

  1. Den mäter faktorer som inte har något med företagsklimatet i en kommun att göra. Tillexempel anses hög kommunalskatt vara negativt trots att det inte finns någon forskning som visar på att kommunalskatt skulle vara en relevant faktor för företagsklimatet. Att det inte heller finns privata alternativ i välfärden må visa på annat, men det är ingen indikation på företagsklimatet i en kommun.
  2. Det är negativt att ha en stor offentligsektor. Tillexempel drabbas en kommun som Umeå negativt eftersom det där både finns ett stort universitet och universitetssjukhus. För Sollefteå kommun anses tillexempel sjukhuset vara en belastning företagsklimatet eftersom landstinget är en stor offentlig arbetsgivare.
  3. Kommuner i tillväxtregioner särbehandlas i mätningen. Notera att tillexempel Danderyd som är en sovstad och pendlingskommun hamnade på 6e plats 2012. Men de kommuner som haft den högsta tillväxten i Sverige de senaste 20 åren, Kiruna och Gällivare kom på plats 273 respektive 222 plats.
  4. Stor vikt läggs vid frågor som är svåra att mäta. Tillexempel är det svårt att dra några slutsatser av frågan, medias attityder till företagande. Eftersom det alltid är vanskligt att försöka gissa vilken attityd en part har till det jag gör.
  • För Sollefteås del anger bara 29 % av de tillfrågade att de haft kontakt med politiker och 57 % anger att de haft kontakt med kommunala tjänstemän under året.
  • Men ändå mäts och får den upplevda ”attityderna” hos resterande 71 % respektive 43 % och får stor betydelse.

 

Sollefteås resultat

Eftersom mätningen får ett så pass stort medialt genomslag har vi valt att granska Sollefteå kommuns resultat och kan notera följande,

  • Svarsfrekvensen är mycket låg och har blivit sämre. Förra året svarade 55 % av de tillfrågade, i år är det endast 45 %.
  • Jämfört med 2011 har resultatet för Sollefteå blivit bättre i denna mätning, företagen är generellt nöjdare med det mesta och även företagsklimatet i kommunen.
  • I enkätsvaren är företagen dock mer missnöjda med infrastruktur och Tele- och IT-nätet.
    • Noterbart är att i de frågor som har störst påverkan för det lokala företagsklimatet i Sollefteå; försämrad postutdelning, uteblivna satsningar på bredband, bristande telenät och utveckling av Ådalsbanan har engagemanget från Svenskt Näringsliv varit svagt.
  • Företagandet i Sollefteå är högre än riksgenomsnittet.

 

Företagsklimatet i Sollefteå kommun

Det är lätt att konstatera att det är många företag som inte delar Svenskt Näringslivs syn att företagsklimatet i Sollefteå skulle vara sämst i landet. Under årets första kvartal har såväl stora och småföretag aviserat och genomfört satsningar som ger över 200 nya jobb i kommunen under 2013. Några exempel,

  • ICA investerar över 80 miljoner kronor och skapar ett 30-50 tal nya jobb i kommunen
  • Dina Försäkringar lägger ner verksamheter i andra kommuner och skapar ett 15-20tal nya jobb i kommunen.
  • Företag Vision Zero etablerar sig i Sollefteå.
  • Coop investerar 7-miljoner kronor och expanderar verksamheten
  • E.ON avvecklar verksamheter i andra kommuner och skapar ett 30-tal nya jobb i Sollefteå.
  • En av landets främsta entreprenörer väljer Sollefteå och satsar ett antal miljoner på ett hotell i Sollefteå. Ger ett 15-20tal nya jobb. M.m…

 

SKLs företagsklimat mätning

Svenskt Näringsliv har de senaste åren börjat genomföra egna mätningar av det lokala företagsklimatet. I SKL:s mätning riktar sig till alla företag som varit i kontakt med kommunen oavsett vilken arbetsgivarorganisation som de är medlem i. SKL:s mätning har högre svarsfrekvens och mäter faktorer såsom,

–       Kommunens information,

–       Kommunens tillgänglighet,

–       Kommunens bemötande,

–       Tjänstemännens kompetens,

–       rättssäkerhet

–       effektivitet.

Utifrån svaren rankas kommunerna. Intressant är att resultatet skiljde sig markant från Svenskt Näringslivs mätning.

Den bästa kommunen i SKL:s mätning Salem kom på först 92a plats i Svenskt Näringslivs ranking. Den näst bästa kommunen Surahammar placerade sig först på 264e plats i Svenskt Näringslivs ranking.

Hela 6 av 10 bästa kommunerna i SKLs ranking befanns sig i bottenskiktet på Svenskt Näringslivs ranking. Sollefteå kommun deltog ej 2011 utan deltar för första gången 2013 och resultatet kommer inom någon månad.

 

Andra röster om Svenskt Näringslivs ranking,

”Många kommuner som placerar sig på den övre halvan i Svenskt Näringslivs undersökning har bra förutsättningar, men ett begränsat näringsliv eller ett dåligt företagsklimat enligt företagarna själva”

–        SKL uppmanar kommunerna att strunta i statistikavsnittet av Svenskt Näringslivs ranking

”Undersökningen är vansklig, eftersom den är riktad mot en aktörs attityd till andra aktörers attityder till den förra aktörens verksamhet”

–        Forskarrapport 2010:1 från KK-stiftelsen där forskarna M.Larsson, T.Molin och C.Pettersson bland annat granskar Svenskt Näringslivs ranking.

”Att jämföra Färgelanda (6.600 invånare med stort beroende av bl.a. bilindustrins kraftiga svängningar under senare år) med Solnas (68.000 invånare) fördel av att ligga mitt i Stockholmsregionen med alla de fördelar detta ger för tjänste- och varuproducerande företag är knappast seriöst oavsett val av poäng och kriterier. Än mindre seriöst med de metoder Svenskt Näringsliv praktiserar.”

–        Ronny Svensson, sekreterare Småkommunerna

”En annan tilldragelse under året är publiceringen av Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet i landets kommuner. Trots att Svenskt Näringsliv är en intresseorganisation bland flera andra väljer många moderata kommunpolitiker att lägga mycket tid och ansträngning på att hamna högt på denna lista. Ändå är det sällan vi kommer i kontakt med människor som delar dessa prioriteringar. Föräldrar vi möter pratar snarare om att barngrupperna i för­skolan är för stora och att de inte är säkra på att barnen lär sig det de behöver i skolan. Andra oroar sig för om deras mamma kommer att få hjälp av en äldre­omsorg som ­håller den kvalitet man kan förvänta sig av ett anständigt samhälle.”

–       6 stycken Moderata kommunalråd i Aftonbladet