Genomgång av ”Bäst att bo” rankingen

Jag tillhör dom som anser att det är viktigt med kommunala jämförelser. Genom att jämföra verksamheter mellan kommuner kan vi lära av varandra och förbättras.

Men den senaste tiden har det blivit en sanslös inflation av olika former av kommunrankingar. Logiken är; vill du ha medial uppmärksamhet – gör en kommunranking. Du är nästintill garanterad uppmärksamhet oavsett kvalité på mätningen.

 

Igår den 15/5 kom den senaste stora kommunrankingen. Tidningen Fokus släppte sin årliga ranking över vart det är ”Bäst att bo”. Genast började en massa kommuner jubla och andra deppa.

Journalister skickades ut för att göra hyllningsreportage över kommuner som kommit högt och kommuner som hamnade längst ner skulle ställas mot väggen och hånas. Som när Morgonpasset i Public Service kanalen P3 ägnade sin sändning åt att håna Bräcke. Eller när Sveriges Televisions utsände åker ut till chockerade Bräckebor och frågar om Bräcke verkligen är det sämsta stället att bo på i landet.

 

Oftast är det också någon stackars kommunalföreträdare som måste stå där och försvara den dåliga placeringen. Den här gången föll lotten på Urban Pålsson i Bräcke som tvingades dra något om en skidtunnel som vägen upp. Tyvärr, men skidtunneln kommer inte att hjälpa i den här mätningen.

 

Eller Peter Carlstedt i Kramfors som uppriktigt ställde sig frågan till vad det är Fokus egentligen mäter. Just Carlstedt sätter fingret på en viktig sak. Ingen, varken journalister eller den stackars kommunala företrädare som ska stå till svars har en aning om vad det är Fokus egentligen mäter och rankar.

 

Till synes verkar det vara väldigt enkelt. Det är en mätning som rankar kommunerna utifrån vart det är bäst att bo i fem olika kategorier,

1) Att vara ung
2) Att vara äldre
3) Att ha familj
4) Att arbeta
5) Och något tidningen kallar för ”Fundementala variabler”.

Det verkar väl inte så svårt. Men låt oss bryta ner det.

 

Att vara ung:

Här rankas kommunerna i 7 olika kategorier.
1) Nettomigration av unga
2) Andel unga
3) Högskolelärare
4) Flerbostadshus
5) Nöjesställen
6) Nöjessysselsatta
7) Ungdomsarbetslöshet

 

Redan här blir det väldigt tydligt att undersökningen har en extrem storstadsvinkling, andel högskolelärare?

Notera att det inte är tillgång till högre utbildning utan tillgång till andel högskolelärare som mäts. Vilken kommun är vinnare i den kategorin. Kan det vara en av universitetsstäderna? Uppsala? Umeå? Lund?

Nej.

Vinnaren är Knivsta.

Så vart högskolelärare väljer att bosätta sig är tydligen en avgörande faktor för ungdomar.

 

Tillgången till flerbostadshus. Återigen notera att det inte är tillgången till bostäder man har mätt. Utan till själva fastigheten.

 

Här ligger Solna först. Problemet, genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Solna är 12 år. Så även om ungdomarna inte får en lägenhet kan dom trösta sig med att fastigheterna i alla fall finns där.

 

Här mäts också andel ”nöjesställen”, här ingår bland annat fritidsanläggningar. Här hamnar t.ex. Sollefteå på 40e plats bland landets kommuner. Först kommer turistorten Åre. Men man nöjer sig inte där, utan tydligen är det också viktigt att det finns många ”nöjeslivssysselsatta”.

 

Så en kommun som har ett stort föreningsliv och där fritidsanläggningar sköts på ideell basis av föreningslivet missgynnas. Det är med andra ord bättre för ungdomarna att det finns fler ”nöjeslivssysselsatta”.

 

Att vara äldre:

Här rankas kommunerna efter:

1) Arbetsställen kultur
2) Sysselsatta kultur
3) Andel kulturarbetare
4) Förändring huspriser
5) Brukarbedömning av hemtjänsten
6) Kostnad äldreomsorg
7) Kostnad hemtjänst
8) Tillgänglighet läkare
9) Antal läkare per capita
10) Sysselsatta i sociala insatser för äldre

 

Bara här kan en vän av ordning ställa sig frågan om spannet av kategorier. Alltifrån andel som är kultursysselsatta till antal läkare per capita? Återigen missgynnas kommuner med stort föreningsliv och ideellt engagemang.

 

Bäst i den här kategorin är Stockholm. Enda problemet är att när det kommer till hemtjänst är Stockholm inte bättre än 267e kommun i landet. Så här är det toppen att bo tills du behöver hjälp.

 

Den kommun som anses ha den bästa hemtjänsten (Lessebo) kommer först in på 169e plats. Men å andra sidan har dom en liten andel kulturarbetare.

 

Förresten vad menar Fokus med kulturarbetare. Jo, andel anställda på bibliotek, museer, kulturminnesinstitutioner, botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat. Återigen, man mäter inte alls tillgången till kultur utan till folk som jobbar inom djurparker och naturreservat.

 

Så t.ex i Lessebo får du toppenservice i hemtjänsten men tillgången till djurskötare med expertis att hantera lemurer är tyvärr begränsad.

 

När det kommer till att vart det är bäst att bo för äldre hamnar Sollefteå på plats 114. Resultatet dras ner mycket på grunda av att fastighetspriserna inte har utvecklats så bra i förhållande till Stockholms regionen.

Men också för att tillgången till läkare anses vara låg. Tydligen hjälper det inte att vi har ett akutsjukhus här i kommunen. Men å andra sidan så hamnar Sollefteå på 36e plats när antalet läkare per capita rankas.

 

Det är något som inte stämmer. Här är också ett annat problem med Fokus ranking som jag kommer att återkomma till. Transparansen. Det är väldigt svårt att se vilka andra undersökningar och mätningar redaktionen använt för att sätta ihop sin lista.

 

Bäst att ha familj:

Här rankas kommunerna i följande faktorer,
1) Inkomst
2) Jobbtillväxt
3) Tjänstemångfald
4) Mobbning
5) Befolkningsökning
6) Arbetslöshet
7) Slutbetyg åk 9

 

Även här blir det konstigt. Blir mitt familjeliv bättre av att det finns en stor ”mångfald på tjänstemarknaden”. Tyvärr valde jag att satsa på livskvalité och tid med familjen. Attans.

 

Med andra ord menar Fokus att det är t.ex bättre för din familj att du har någon att anlita för barnpassning än att du själv har möjlighet och tid att göra det.

 

Jag kan också ställa mig frågan om vad frågan om inkomst och jobbtillväxt har att göra med familjelivet att göra. Är inte tillgång och kvalité i förskola och skola vettigare mått? Mängden tid som spenderas att pendla mellan jobb, förskola/skola och hem? Tillgången till föreningsliv, trygghet, tider på ishallar, ridskolor, fotbollsplaner och tillgång till aktiviteter för barn?

 

Men här är det tydligt. Ju, mer du tjänar desto bättre mår din familj. Det är ju någonting som ni alla småbarnsföräldrar kan ha i åtanke. Skit i att ta ut föräldrapenning och spendera tid med barnen. Gå ut och tjäna pengar så blir det tydligen bra.

 

Tittar man i kategorin mobbning är Munkfors den bästa kommunen att bo i. Men å andra sidan är inkomsterna låga så Munkfors får nöja sig med en 214e placering i den här kategorin. Sollefteå är tydligen den 44e bästa kommunen att bo i när det kommer till mobbning. Men dras ner pga faktorer som inkomst till plats 223.

Bäst att arbeta:

Här är det ett jitter av kategorier,

1) Tillgänglighet sysselsatt
2) Förändring tillgänglighet sysselsatt
3) Netto nya företag
4) Diversitet i yrken
5) Diversitet i näringsgrenar
6) Andel förvärvsarbetande
7) Andel förvärvsarbetande utomeuropéer
8) Andel högutbildade
9) Kreativa klassen
10) Kommunalskatt
11) Förändring kommunalskatt
12) Arbetsställen med tillgång till bredband

 

Återigen ett hopkok av en rad olika faktorer. Återigen viktas rankingen till att gynna storstäder.

 

Låt mig ge ett exempel,

Om du jobbar i en kommun där de flesta jobb finns i verksamheter som utgör ryggraden av svenskekonomi (typ industri och skog). Jobb som är en förutsättning för export, tillväxt och tjänstesektor. Det är inte bra. Lägg ner.

 

Skaffa följande; titel som t.ex managementkonsult och en Iphone 5s. Häng på en plats där det finns bredband och tillverka häftiga presentationer i powerpoint. Då är det ”bäst att arbeta”.

 

Sen kan jag väl också störa mig på kategorin ”förvärvsarbetande utomeuropéer”. Varför då? Det visar väl att integrationen fungerar.

Okej, låt se vilka kommuner som kommer högst upp.

 

Det är kommuner som under mätperioden inte haft eller haft ett en väldigt begränsad flyktingmottagande.

 

Här kommer T.ex Laxå på 1a plats. Problemet. Laxå skrev inte avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande förrän 2013. Ekerö stoltserar med en fin 3e plats, men med en befolkning på 26 000 mäktade man inte med att ta emot mer än 18 förra året och bara 4 hittills i år.

 

Sämst på att få in utomeuropéer in på arbetsmarknaden är Storfors. Men Storfors är ändå ingen dålig kommun för det. Det är en kommun med ca 4000 invånare som ändå tar emot 50 flyktingar per år. Lilla Storfors har ett så pass stort hjärta att man ett större flyktingmottagande än 10 av Stockholms 26 kommuner.
Lilla Sollefteå med ca 19600 invånare har tagit emot fler flyktingar i år än 19 av Stockholms kommuner.

 

Fundamentala variabler

Det här är min favorit kategori. För här kommer dom viktiga frågorna,

1) Medeltemperatur
2) Befolkningstillväxt
3) Konsumenttjänster arbetstillfällen
4) Konsumenttjänster sysselsättning
5) Tillgång till flyg
6) Huspriser
7) Öppenhet tolerans
8) Ohälsotal
9) Tillgång till bredband

 

Återigen faktorer som gynnar större städer i södra Sverige.

Malmö har högst medeltemperatur och dom får också första platsen i den här kategorin. I Sollefteå hade vi ett par rätt kalla veckor i vintras och det gör att vi ramlar ner till 260e plats. Men värst är det för Pajala och Jokkmokk borna, där var det riktigt kallt och dom kommer sist.

 

När det kommer till tillgång till flyg så räknas inte heller just tillgång till flyg. Utan hur många passagerare som flygen har. Så det räcker inte att ha en mindre flygplats som är en sluss till större. Här rankas Sollefteå först på 235e plats. Trots att flygplatsen ligger 30 minuter härifrån.

 

Sen till faktorn ”öppenhet och tolerans”.  En viktig fråga kan man tycka. Problemet?
Fokus lutar sig mot en snart 10 år gammal kommunranking.

Ni läste rätt. En ranking som gjordes för snart ett decennium sen är avgörande här.

Mätningen är från året då James Blunt ägde listorna med ”Youre beautiful” och Philip Seymour Hoffman fick Oscar för rollen i Capote.

 

Bäst på ”öppenhet och tolerans” för ETT DECENIUM sen var Borås. Kommunen där SD valet 2010 fick 7 procent av rösterna i riksdag och kommunalvalet.

 

Minst toleranta för ETT DECENIUM sen var Övertorneå. Som har ett generöst avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande och där SD fick 0,94 procent av rösterna i kommunvalet och klarade inte 4 % spärren i riksdagsvalet.

 

It goes on and on…

Så här kan man fortsätta. Nästan på punkt efter punkt. Men det som stör mig mest är att Fokus ranking är svår att granska. Det är svårt att lätt få överblick om vart man har hittat alla sina siffror. Finns det fler faktorer som bygger på 10-år gammal mätning (en mätning som dessutom snuddar på att vara oseriös). Det är på det hela taget svårt att veta vart man har tagit sina siffror ifrån.

 

Och som jag skrivit tidigare. Detta är en storstadsmätning. Att man sen försökt dela upp kommunerna i olika kategorier för att skapa trovärdighet fungerar inte. Den bästa kommunen i kategorin ”glesbygdskommun” är Kiruna som hamnar först på plats 66. På 3e plats över bästa glesbygdskommun kommer Lycksele, men då först på plats 125 i rankingen.

 

Avslutningsvis

Jag har inget emot Fokus. Det är en tidning som har en del intressanta artiklar om man är intresserad av svenskpolitik. Men det är också en tidning som har en prenumerationskrets som utgör 0,8 procent av befolkningen.

Men som varje år vid den här tiden får extremt mycket medialutrymme runt om i landet. Inte på grund av hårt journalistiskt arbete utan på grund av en kommunranking.
Så jag förstår Fokus motiv. Däremot önskar jag någon form av granskning av alla andra som glatt sprider denna ranking vidare utan att ha koll på vad den egentligen mäter.

2 reaktioner på ”Genomgång av ”Bäst att bo” rankingen”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *