Kommunalskattens utveckling 2000-2013

Sedan år 2000 har kommunalskatten höjts motsvarande 0,41 kr i genomsnitt bland landets kommuner. Men hur mycket skatten har höjts varierar stort mellan kommunerna.

 

Mest har Habo höjt, med hela 2,91 kr. Kommunen har gått ifrån att vara en lågskattekommun med den 28e lägsta skatten till att nu ha den 78e högsta kommunalskatten i landet.

 

Här är en lista på topp-10 stor höjare

Kommun

Höjning

Höjning i %

Habo

2,91

15

Gnosjö

2,56

13

Älmhult

2,14

11

Ydre

1,83

9

Hörby

1,74

9

Sjöbo

1,68

8,7

Karlshamn

1,67

8

Ronneby

1,57

7,5

Tidaholm

1,53

7,4

Kungsbacka

1,5

7,5

 

28 kommuner har inte förändrat skattesatsen alls sedan år 2000 och 57 kommuner har lyckats sänka skatten.

 

Topp-10 lista på skattesänkarna,

Kommun

Skattesänkning i kr

Skattesänkning i %

Partille

-0,78

– 3,7

Staffanstorp

-0,7

– 3,5

Skara

-0,68

– 3,1

Göteborg

-0,68

– 3,1

Stockholm

-0,6

– 3,3

Fagersta

-0,58

– 2,5

Mölndal

-0,58

– 2,7

Härryda

-0,53

– 2,5

ARvika

-0,5

– 2,3

Tierp

-0,49

– 2,2

 

Kommuner i Västernorrland

I vårt län är det bara Ånge och Örnsköldsvik som har förändrat kommunalskatten sedan år 2000. I Ånge har den höjts med 0,24 år och det motsvara en höjning på 1 % och i Örnsköldsvik har skatten höjts med 0,35 ör och det motsvarar 1,6 %.

Det har också gjort att Västernorrlands kommuner fallit i skattetabellerna. År 2000 kunde man hitta så väl Sollefteå, Kramfors, Ånge och Härnösand i topp 15 bland kommuner med högst kommunalskatt. År 2013 fanns ingen kommun från Västernorrland med bland topp

Till Öviks försvar…

Imorgon visas Uppdrag gransknings reportage om Örnsköldsvik och alla turerna med SEKAB. Vi kan vänta oss samma ”underhållning” som är Uppdrag Granskning signum numera. Långa intervjuer som klippts ner till korta inslag där kommunpolitiker och tjänstemän framställs som lallande idioter. En timslång intervju som klipps ner till några minuter när den stackare som blir intervjuad säger något ogenomtänkt. Vi kommer säkert också att få vår beskärda del av humoriserande kring ”etanol jesus” osv.

 

Men förmodligen kommer UG inte att komma med något nytt. Med tanke på att Allehanda och en rad andra medier redan förtjänstfullt grävt och rapporterat om Örnsköldsviks mindre lyckade satsningar. Men det blir säkert bra tv.

 

På andra sidan har vi också Martin Borgs och den så kallade Slöseriombudsmannen som fått stort utrymme på att håna främst kommuner som ”slösat” med skattebetalarnas pengar, oftast i något försök till utvecklingsprojekt.

 

Bilden framträder av kommuner och främst kommunpolitiker som ett gäng idioter som gödslar iväg folkets skattepengar på allehanda korkade projekt.

 

Men den bilden är något orättvis och saknar också en grundläggande förklarning till varför allt fler kommuner känner sig tvingade att ge sig ut på områden där man egentligen inte vill vara.

 

Nyligen skrev 7 kommunalråd på SVD Brännpunkt om hur 110 kommuner i landet har allt svårare att klara välfärden när utgifterna ökar mer än intäkterna.

 

Numera måste kommunerna göra allt mer av det som egentligen är statens uppgifter och det ska finansieras med en allt snävare budget. Då vill många försöka öka budgeten och det enda sättet för en kommun att göra det är att öka intäkterna. Det är svårt för en kommun.

 

Trots att många jämför kommuner med företag så har kommunen en enda intäktskälla som den har någon som helst makt att påverka, kommunalskatten. Det enda sättet att få in mer intäkter från den är antingen att höja den (inte särskilt bra) eller försöka få in mer kommunalskatt genom att öka befolkningsunderlaget.

 

Samtidigt är kommunpolitiker numera hårt ansatta att göra ”något åt” arbetslösheten. Trots att arbetslöshetsbekämpning inte är en kommunaluppgift. Vi har trots allt en statlig myndighet (AMS) med 68 miljarder i budget för att hantera arbetslösheten och ett otal andra myndigheter som ska jobba med alltifrån tillväxt till innovationsskapande.

 

Men den här uppdelningen mellan vad som är ett kommunalt respektive statligt ansvar är något som främst media har svårt att begripa. Därför är det oftast någon kommunal företrädare som måste försvara varför arbetslösheten är så hög i kommunen X.

 

Det här är i stort ett landsbygdsproblem. Du hör sällan kommunalråden i Malmö, Göteborg eller Stockholm behöva kommentera arbetslöshetssiffror eller vad deras kommuner gör för att skapa arbeten. För då är det givet att det är en statlig fråga, men på landsbygden finns inte staten och då är även arbetslösheten en kommunalfråga (känns det igen från andra frågor?).

 

Jag skulle nog vilja säga att nästan samtliga landsbygdskommuner på ett annat sätt tvingats till att i större utsträckning jobba med näringslivsutveckling och försöka på sig olika satsningar som ska skapa jobb. Ibland blir det mindre lyckat som i fallet med Övik och då ska det granskas och lärdomar dras. Andra gånger blir det mer lyckat som med Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.

 

Men mellan skrattsalvorna och hånandet så kanske vi också ska ställa oss frågan; varför tvingas allt fler kommuner ut i områden där inte vill och bör vara?

Siffror om ”invandringens” betydelse för Sollefteå…

Det finns gott skäl att vara för en generös flykting och invandringspolitik. Många av de skälen har sällan något att göra med siffror. Det handlar mest om värderingar om vilka vi vill vara, ett öppet samhälle som erbjuder skydd när folk flyr från krig och förföljelser eller ett stängt sådant.

Men oavsett ovanstående så kommer här lite siffror om ”invandringen” betydelse för Sollefteå kommun,

–          Ca, 2700 invånare i Sollefteå har utländskt bakgrund

–          Ca 25 % av alla elever i förskola och grundskola har utländskt bakgrund

–          Ca 20 % av befolkningen i arbetsför ålder har utländskt bakgrund

–          Ca 30 % av befolkningen i åldrarna 25-34 år (ålder då man vanligtvis skaffar barn) har utländskt bakgrund

–          Under perioden 2000-2013 har befolkningen i Sollefteå minskat med 621 personer. Utan invandringsöverskottet skulle befolkningsminskningen varit 3,5 ggr så stort (ca 2100 personer).

–          Minst 50 företag i kommunen (förmodligen många fler) drivs av personer av utländskt bakgrund, de skapar i sin tur 100-tals arbetsplatser.

–          Ca, 45 % av alla läkarna på Sollefteå sjukhus har utländskt bakgrund

–          100-talet anställda i Sollefteå kommun som jobbar med vård och omsorg har utländskt bakgrund.

 

Välfärdsutmaningen för landets kommuner!

Idag skriver 7 kommunalråd om välfärdsutmaningar som många kommuner står inför. Det handlar om att intäkterna hos kommunerna från skatter, utjämning och statsbidrag inte växer i takt med utgifterna och främst reallöneutvecklingen.

Resultatet blir att kommunerna måste spara och skära ner på den kommunala servicen. Idag står 110 kommuner inför denna utmaning.

Här kan du se hur det ser ut för respektive kommun.

I vårt län så ser befolkning- respektive intäktsutvecklingen ut som följer under perioden 2000-2013

  Intäktsutveckling Befolkningsutveckling
Ånge 9,6 % -15 %
Timrå 28 % 0,4 %
Härnösand 29,1 % -3,9 %
Kramfors 7,5 % -13,7 %
Sollefteå 11,9 % -10,7 %
Örnsköldsvik 34,1 % -1,3 %

 

Det ska jämföras med reallöneutvecklingen varit ca 30 % under samma period.

Vän av ordning kan påpeka att det är väl rimligt att intäkterna inte växer eftersom befolkningen minskar. Problemet för de flesta av dessa 110 kommuner är att befolkningen inte minskar på ”ett och samma ställe”. Det är inte så att befolkningen först lämnar ort x och sedan ort y i turordning.

Tvärtom kan befolkningsminskningen beskrivas som många små ”knivstick”, lite blod försvinner i taget. Det innebär att en kommun ändå är tvungen att upprätthålla service lite varstans i kommunen.

Här är artikeln i sin helhet.  

Befolkningsstatistik för Sollefteå jan-jun 2014

Idag kom SCBs befolkningsstatistik för första halvåret 2014. För Sollefteås del är det en ökning på 59 personer. Faktum är att hela länet ökar med 593 personer. Alla kommuner utom Ånge och Timrå ökar.

Till stor del beror denna ökning på asylmottagningen i Västernorrland. För Sollefteås del är det flyttnettot från ”utlandet” som sticker ut. Under första halvåret 2014 har 147 personer från utlandet flyttat till Sollefteå. Det ska jämföras med förra året då samma siffra var 190 personer för hela året.

Hade det inte flyttat personer från utlandet hade Sollefteå kommun haft en befolkningsminskning på ungefär 75 personer första halvåret.

Sen ska det tilläggas att kommunen ändå är på rätt väg. Såväl siffrorna för födelseöverskott som flyttnettot ser allt bättre ut.

Födelseöverskott

1a halvåret 2013: -75

1a halvåret 2014: -56

 

Totalt flyttnetto:

1a halvåret 2013: +14

1a halvåret 2014: +110

 

Flyttnetto om man räknar bort ”utlandet”

1a halvåret 2013: -60

1a halvåret 2014: -19

 

En brasklapp är också att flyttnettot brukar bli mer negativ under det tredje och fjärde kvartalet. Det beror till stor del på att det är då studenterna flyttar för studier osv.