Karlskrona bjöd på avslappnad och en gnutta galen efterfest

Den efterfest som Karlskrona bjöd in till var en positiv överraskning. Visserligen vet man aldrig vad en sådan kan bjuda på men denna var både trevlig, avslappnad, rolig och en gnutta galen. Till liten del beroende på den passande lokalen men idel glada gäster klar fördel.

Jag gjorde en kort visit till pressrummet på festen för att göra klart det sista och hann sedan ut festsalen för att inspektera buffén på närmare håll strax innan vinnarna David Lindgren och Yohio anlände. Yohio omringades omgående och fick en svans av hungriga fotografer efter sig. De som inte trängdes där stod vid David Lindgrens bord, ivrigt väntande på att finalplatsen skulle firas med att champagne. Flaskan öppnades och ett lokalt lättare regn kom. Lycklig David var sugen på mer regnskapande men fick snart sällskap av Yohio som skålade och öppnade egen flaska.

Festlokalen var öppen och bra planerad, utan alltför trånga passager eller dyligt. Längst in i lokalen var dansgolvet beläget, som ganska tidigt besöktes men så satte DJ:n på en av BWO:s låtar och dansgolvet tömdes helt. Uppenbarligen ett dåligt låtval av killen i skivbåset, som för övrigt blandade hej vilt mellan såväl Swedish house maffia som tidigare festivalbidrag samt ”vanlig” pop- och dansmusik.

Utslagna Michael Feiner & Caisa kom galopperande i sick-sack mellan borden när deras låt plötsligt strömmade ut i högtalarna och visade upp sina danskunskaper. Michael utan sax…

Därefter byttes We’re still kids ut mot Gosa. Mary valde att dansa runt sitt eget bord med dansarna och uppmanade till allsång. Men tycktes ha fått blackout först textmässigt.

– Jag kan texten, bedyrade hon och uppmanade sedan till att man gärna fick sjunga med.

Jay-Jay befann sig lite överallt, ibland vid borden, ibland på eller nära dansgolvet och ibland vid baren. Det var vid sistnämnda plats jag fann honom när vi tog en pratstund om hans röst, som har lite samma klang/stuk som Fredrik Kempe.

– Men jag har hållit på längre så det är han som låter som mig, bortförklarade sig Jay-Jay med.

Någon som först inte hittade till dansgolvet var en ut Yohios sällskap som två meter därifrån fast med ryggen mot frågade Mary:

– Var är dansgolvet nånstans?

Riktningen pekades ut och efter detta syntes de ganska flitigt där tillsammans med Yohio som bland annat lyftes upp i luften sitt gäng och tycktes njuta av det. Det var dock inte de som lyckades få en av takplattorna av ramla bort under kvällen så att vakterna fick plocka fram en stege och sätta tillbaka den.

Körsångerskan Dea som värmer upp publiken inför genrep och direktsändning tillsammans några artistkollegor fanns förstås även hon på plats och minglade runt. Hon reagerade direkt när vi träffade på varann i lokalen. Jag fick veta att hon även kommer vara med på två bidrag i år, dels bakom Janet Leon och dels köra på ett av bidragen i Malmö. Själva artistens namn har tyvärr försvunnit ur medvetandet.

Vid 03 spelade DJ:n Jay-Jays Paris som sista låt. Jay-Jay var dock inte alls ledsen över att ”komma sist” här heller utan tog det väldigt roat. Ljuset tändes, gästerna rörde sig allt närmare receptionen och entrén men ville inte riktigt sluta festa än. Några åkte upp med hiss. Själv lämnade jag hotellet cirka 03.30.

Linda Bengtzing hittade kaffepannan på tåget

Efter faktiskt några få timmars tupplurande samt en stressig morgon kom jag till tåg nummer 1, Öresundståget, för att starta min hemresa. Vid bytet visade det sig att salem Al Fakirs bror Nassir som står i foajén under turnén också skulle byta till snabbtåget i Hässleholm. Jag fick alltså sällskap till andra perrongen där även Linda Bengtzing med Peter anslöt sig oväntat. Hon fick syn på oss, hälsade med kram inkluderat. Några minuters prat om bland annat ridning innan tåget kom in och det blev dags att kliva på.

Linda var också i Karlskrona denna vecka men i festivaltältet där hon jobbade för kommunen med lite jippo i samband med stadens celebra festivalbesök. Ett tält som tydligen varit välbesökt.

Två glada vinnare och en sjätteplacerad adrenalinhög duo om kvällens resultat

Davi Lindgren, den ena av finalisterna är galet glad över att vara i final i år igen. Visserligen hade han lite ljudproblem i början men det var uppenbarigen inget som stoppade honom.

– Det vet man händer lite då o då när har föreställningar men det är tåkigt när man har 3 minuter, vill ju bara skjutsas in i det.

Nu ska han släppa festivalen några dagar och jobba med andra grejer och sedan börja jobba med numret igen om några veckor. varför han ska släppa festivalen några dagar är för att landa.

– Man måste göra det. Man måste njuat av att bara vara, av att jag är vidare till final. Vi har jobbat med det här numret var dag i 6 veckorsd tid så man måste släppa det.

hur ska du fira?

– Scandic hotel, äta gott, dricka gott o bara njuta!

Yohio, den andra finalisten kände hjärtat bulta ganska snabbt första gången hans namn nämndes.

– Jag vet inte riktigt vad jag kände, det var väldigt roligt iaf.

nu ska till finalen och friends arena…

– Det blir nog en av de största publiker jag stått inför så det  kommer bli kul bara den grejen att det är så himla mycket folk. Jag kommer köra än hårdare i finalen för att nu satsar jag på vinst helt enkelt.

Du ska visst till japan på onsdag, hur kombinera det?

– Eehh ja, jag får väl åka varannan vecka. Nej jag vet inte, det går att lösa alltid. Nu blir det efterfest!

Michael och Caisa kom sexa men sade sig inte vara alltför missnöjda.

– men det skulle varit roligt att vinna, konstaterar de.

– Men samtidigt är vi nöjda att vi kom så här långt och det har gått jättebra. Vi har haft sjukt kul oavsett.

– det har varit en jättekul spelning verkligen. allting satt, tekniken, sången, saxen o dansen satt, allt satt, säger Caisa

– Partyt satt. Tillägger Michael.

Det märktes att ni hade kul på scenen, vad går ni på?

Caisa brister ut i gapskratt och ger ett kort svar.

– Adrenalinet!

– Adrenalinet, kärlek och glädje, nuet går vi på, fyller Michael i.

Duon tycker vinnarna är kanon och sänder ett grattis till de. De tycker väldigt mycket om båda finalisterna och Caisa avslöjar att hon har pussats flera gånger med Yohio. Något som Michael inte har gjort och heller inte planerar att göra.

Nu ska de partaja och ha jättekul och sen börjar allvaret. De har massa jobb att göra, bland annat nya låtar och att turnéra.

– Vi sitter ej fast i Sverige, påpekar Michael.

Ganska bra stämning inne i arenan men den kunde varit bättre

Just nu har David Lindgren, Cookies n beans, Mary N’diaye, Eric Gadd och Yohio gått vidare till andra omgången medan Michael & Caisa som jag tippade till som minst andra chansen alltså hamnade på en sjätteplats.

Anna Järvinen drog en nitlott och blev sjua medan Jay-Jay mycket riktigt kom sist.

Inne i arenan kunde det ha varit bättre tryck även om studiomannen henke von Z ej behövde klappa igång publiken alls till Michael och Caisa. det var först under pausnumret som taket nästan lyfte då Luuk klev in på scenen. När sedan Lena Ph äntrade scenen,då ökade jubletän mer. En Danny i bar överkropp gick också hem och genererade busvisslingar. Kan man tolka det som att pausnumret slagit veckans tävlande bidrag?

Lena Ph har bytt kläder i lysande mellanakt

Lena har bytt kläder och jagmåste säga att dessa är mycket bättre än gårdagens. Nu är det mindre ”nakenkänsla” och mer glitter samt att hon matchar bättre med dansarna.

Älskar också när Gina avbryter shownumret för att kommentera Lenas klöder som snygga och sedan överräcka en mobil till Danny.

– Det är vd:n, hon är skitarg…

Danny tar telefonen. dansarna pyser blixtsnabbt av scenen åt alla håll, likt rädda kycklingar.

Lindgren ger tillbaka efter Ginas ”klädpåhopp” igår

Gina står i green room, återigen väljer hon ut David Lindgren och får tillbaka från gårdagens klädprat. Den här gången frågar David henne hur hon tänker med sitt hår. Gina svarar att i tv-branschen får man stå ut några timmar om man ska bli snygg. Det blir även prat om gul färg.

Väl på scenen ansluter hon till Danny som även han tar upp håret. Spridda skratt i publiken.